Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
Datering <presTimeLabel> |
1942 |
Plats <presPlaceLabel> |
Sverige, Bohuslän, Västra Götaland, Lysekil, Skaftö, Fiskebäckskil, Göteborgs och Bohus |
Föremålsbeskrivning <itemDescription> |
-
Panorama i monter över Fiskebäckskils hamn på 1880-talet med 33 fartygsmodeller i vinterkvarter. Tillverkad av kapten John Emil Olsson (1880-1950), Fiskebäckskil på Skaftö i Lysekils kommun 1942. Trä, metall, lintråd, gips, glas, målat med oljefärg. Största fartygsmodell längd 16 cm; monter 202 x 61 cm, höjd 53 cm; okänd skala. Vattenlinjemodeller av 30 råseglare, två större jakter och en galeas, ...
Visa hela
Panorama i monter över Fiskebäckskils hamn på 1880-talet med 33 fartygsmodeller i vinterkvarter. Tillverkad av kapten John Emil Olsson (1880-1950), Fiskebäckskil på Skaftö i Lysekils kommun 1942. Trä, metall, lintråd, gips, glas, målat med oljefärg. Största fartygsmodell längd 16 cm; monter 202 x 61 cm, höjd 53 cm; okänd skala. Vattenlinjemodeller av 30 råseglare, två större jakter och en galeas, uppankrade eller förtöjda. Stående och löpande rigg, däckshus och lastluckor, målade och lackade placerade på en blåmålad platta. Bakgrund av utskurna och målade berg med ett 30-tal hus, sjöbodar och bryggor utspridda längs den djupgående kilen och med gatten ut mot Gullmaren. Framtill på modellens långsida står textat med vita tryckbokstäver: FISKEBÄCKSKIL:S HAMN I SLUTET AV 1880-TALET. VID VARJE FARTYGS FÖR STÅR EN SIFFRA SOM HÄNVISAR TILL TAVLAN OVANFÖR MONTERN. Den maskinskrivna texten berättar: Fiskebäckskils hamn i slutet av 1880-talet. I vinterkvarter upplagda i Fiskebäckskil hemmahörande segelfartyg. 1. Skonert Gustaf, befälhavare M. Johansson 2. Brigg Clinton, befälhavare J. Bengtsson 3. Skonertskepp Nordstjernan, befälhavare Am. Olsson 4. Barkskepp Diana, befälhavare H. Andersson, Gåsö 5. Skonert Elise, befälhavare Joh. Gren 6. Barkskepp Celeritas, befälhavare C. Bengtsson 7. Brigg Ben:s Mollén, befälhavare Joh. Månsson 8. Skonerter Elida, Magnus Gren 9. Skonert Olga, befälhavare C. Jansson 10. Skonert Idun, befälhavare Ferd. Gren 11. Skonert Ida Sofia, befälhavare O. Simonsson 12. Skonert Gustaf, befälhavare J. Andersson 13. Skonert Alfa, befälhavare A. Kihlman 14. Skonert Klara, befälhavare P. Berntsson 15. Jakt Tärnan, befälhavare P. Persson 16. Barkskepp Bohuslän, befälhavare H. Jonasson 17. Galeas Blenda, befälhavare B. Wahlberg 18. Jakt Wiktor, befälhavare J. Hansson 19. Brigg Gerda, befälhavare F. Edman, Flatön 20. Skonert Norma, befälhavare A. Larsson 21. Brigg Gustava, befälhavare J. Larsson 22. Skonertskepp Uddevalla, befälhavare J. Mattsson 23. Skonert Carolina Matilda, befälhavare C. Kihlman 24. Skonert Charlotte, befälhavare Osk. Olsson 25. Briggen Swartvik, befälhavare J. Berntsson 26. Skonerten Sirius, befälhavare A. Ödman, Ögården 27. Briggen Agnes, befälhavare P. Larsson 28. Skonert Sofia, befälhavare A. Karlson, Gåsö 29. Skonertskepp Carl, befälhavare Sim. Andersson 30. Skonert Anni, befälhavare H. Nilsson 31. Skonert Amfitrite, Kilhlberg 32. Brigg Mary, befälhavare C. L. Kristensson 33. Skonert Alfhild, befälhavare Osk. Bengtsson Anm. Nr 1? (svårtydd siffra) och 25 förliste i Nordsjön maj månad 1895. Nr 21 kolliderade i Engelska kanalen 1890. Blev räddad och reparerad. Nr 5 förliste i Nordsjön hösten 1903 med man och allt. Nr 19 ligger som museum i Gevle hamn. De övriga fartygen har tidens tand gnagt sönder, antingen här eller på främmande ort. Definitioner: Råseglare Segelfartyg som huvudsakligen är riggad för råsegel t.ex. fullriggare, bark el. brigg. Råsegel - rektangulärt eller trapetsformigt segel som förs på en rå, dvs. en horisontell stång fäst vid mastens framkant. Bark Segelfartyg med tre eller fler master med rår på alla master och ett gaffelsegel på den aktra. Råsegel - se ovan. Gaffelsegel - trapetsformat segel fäst längs akterkanten av masten och med sina övre (kortare) och undre (längre) lik (kanter) fäst vid två rundhult (gaffel resp. bom). Brigg Tvåmastat segelfartyg med rår på bägge masterna och ett gaffelsegel på den aktra. Råsegel - se ovan. Gaffelsegel - se ovan. Skonertskepp Segelfartyg med tre eller fler master av vilka den förligaste har fullständig råsegeltackling och gaffelsegelrigg på de övriga. Kallas också barkantin. Skonert Segelfartyg med två eller fler master av vilka den förligaste har fullständig råsegeltackling och övriga gaffelsegel med trekant-toppsegel. Råsegel - se ovan. Gaffelsegel - se ovan. Galeas Ett mindre, tvåmastat segelfartyg riggat med gaffelsegel som skonare med stormasten främst. Gaffelsegel - se ovan. Jakt Enmastat segelfartyg med öppet däck och en mindre kajuta akterut. Gaffelsegel - se ovan.
Stäng
|
Föremålsbeskrivning <itemDescription> |
-
Kapten John Emil Olsson (1880-1950) öppnade Fiskebäckskils Sjöfartsmuseum 1943. Här visades omkring 150 båtmodeller, de flesta tillverkade av honom samt skeppsinventarier, nautiska instrument och mål...
Visa hela
Kapten John Emil Olsson (1880-1950) öppnade Fiskebäckskils Sjöfartsmuseum 1943. Här visades omkring 150 båtmodeller, de flesta tillverkade av honom samt skeppsinventarier, nautiska instrument och målningar. Samlingen skänktes till Uddevalla museum 1956. Det lilla museet var inrymt i hemmet på Kvarnberget ovanför gamla ångbåtsbryggan. Modellerna var byggda direkt ur minnet, men ibland med hjälp av ritningar eller fotografier. Modellerna kunde förknippas med någon historia eller speciella minnen från ett långt sjömansliv. Alla de fartyg som han själv seglat fanns representerade. En stor modell krävde i regel 1200 till 1500 arbetstimmar att göra. Skeppsinventarier, nautiska instrument, målningar och andra minnessaker som han samlat ihop under livet fanns också att studera. När kapten John Emil Olsson öppnade Fiskebäckskils Sjöfartsmuseum 1943 hade han en nästan 50-årig yrkesbana till sjöss bakom sig. I tre decennier var han anställd ombord på Bohuslänska Kustens båtar och hade blivit en välbekant profil som kände kustens farvatten. Han var en särpräglad person och många är historierna som berättades om honom. I lokalpressens dödsruna beskrivs han som en av Fiskebäckskils sjömansaristokrater. Familjen drev en snickerirörelse. Här fick John Emil tidigt undervisning av sin far byggmästaren. Som så många andra ungdomar vid kusten drogs John Emil till sjön. Som 16-åring mönstrar han säsongen 1896 som jungman på briggen Clinton hemmahörande Fiskebäckskil. Sedan följer tjänstgöring år för år ombord på segelfartyg och ångskonerter som jungman, timmerman och matros. Seglingsäsongen varade i allmänhet från mars/april till september/oktober, ibland sträcker sig tjänstgöringen över hela året för destinationer i varmare länder. 1903 avlägger han styrmansexamen vid navigationsskolan i Strömstad och efter sjökaptensexamen anställs John Emil Olsson på Bohuslänska kusten år 1913 för tjänstgöring i hemmavattnen. Ångfartygs AB Bohuslänska Kusten fraktade passagerare och gods i linjetrafik enligt tidtabell och gjorde skärgården tillgänglig för alla på ett enkelt och säkert sätt. Båtarna gick mellan Uddevalla, Marstrand och i en kustlinje utanför de stora öarna upp till Lysekil, Strömstad och Oslo. John Emil Olsson blir det uddevallabaserade rederiet trogen nästan oavbrutet fram till pensionen, som förstestyrman 1913-1930 på ångarna Robert Thorburn, Valborg och Kung Rane och som befälhavare på ångarna Viktor, Kung Rane, Byfjorden och Robert Thorburn en bit in på 1940-talet. John Emil bildade familj tämligen sent i livet. 1914 gifte sig 24-åriga Ellen Larsson från Uddevalla med förstestyrmannen Olsson. Paret fick inga barn. Paret bodde i Fiskebäckskil i hus nr 166 i kvarteret Skäddan vid Kvarnberget, ett hus som John Emil köpte 1910 på auktion efter sjökaptensänkan Josefina Hellman. John Emil Olsson började redan som sexåring att bygga modeller, men det var först efter pensioneringen han fick tid att på allvar syssla med sin hobby. Kapten Olsson var intresserad av bygdens historia. Han var drivande kraft bakom Fiskebäckskils fornstuga eller hembygdsmuseum, en timrad ryggåsstuga från slutet av 1600-talet och Fiskebäckskils äldsta hus och var även museets föreståndare. Fornstugan invigdes av John Emil Olsson 1945. Han var också medlem av Bohus gille. I bilden av kapten Olssons ingår att han var en kontroversiell person och att åsikterna om honom verkar ha gått isär i det lilla samhället. Hans politiska hemvist låg mycket till höger. Den allmänna uppfattningen var att han liksom många på västkusten var "tyskvänlig", en del av den allmänna tidsandan och vanligt bland "skepparsocietén". Han gjorde sig känd för sin diktarådra. 1941 samlade han flera alster i Bohussonens tankar, en diktbok med titlar som Sommarkväll vid Gullmarsfjorden, Hållö, Hamneskären, Ett barnaminne, Första sjöresan, Nyår 1941, Räddningsbåten. I 121 högstämda, djupt kända och, får man nog säga, pekorala poem skildrar han sin hembygd, sjöfarten, familjen, tro och folktro och kärleken till landskapet Bohuslän. Några år före sin bortgång kom J E Olsson överens med Uddevalla museum om att skänka samlingen till museet. I en tidningsartikel förklarar han att Uddevalla museum är den bästa tänkbara platsen, och där vet han att hans dyrgripar får den rätta vården. 1956 skänkte dödsbodelägarna hela samlingen bestående av föremål, arkivalier, böcker och fotografier till Uddevalla museum. I början av april gick transporten med lastbil och expressbyrå. I årsberättelsen för 1956 läser vi: Museet sjöfartavdelning har under 1956 avsevärts förstorats, därigenom att museet såsom gåva av dödsbodelägarna erhållit framlidne sjökaptenen John Emil Ohlssons, Fiskebäckskil, kända, såsom Fiskebäckskils Sjöfartsmuseum exponerade, samling av båtmodeller m.m. Av denna samlings till ett 70-tal uppgående båtmodeller bildar 33 stycken en enhet "Fiskebäckskils hamn i slutet av 1800-talet", medan 16 stycken återger Bohuslänska Kustens Flotta år 1918. I samlingen, som räknar omkring 120 nummer, ingår bl. a. två sjömanskistor, ett nakterhus, två pinnkompasser, en pejlingsskiva, en sextant och tre oktanter. Samlingen förvaltas numera av Bohusläns museum och består av drygt hundratalet nummer varav 41 räknas som båtmodeller. En modell kan bestå av allt från ett enstaka skepp upp till 33 stycken, stora som små. Här finns också några skeppsporträtt, en samling sjökort, navigationsinstrument och maritima minnessaker, en del rena kuriositeter, bl a en skäddalogg som tillhört livbåten på uddevallabarken Adelaide, förlist utanför Madagaskar 1902. På flera av föremålen har kapten Olsson präntat en förklarande text med vita bokstäver. I det blandade arkivmaterialet kan man hitta handlingar rörande Fiskebäckskils sjöfartsmuseum och dess grundare, bl. a sjöfartsböcker, skeppsdagböcker och fotografier. Här finns också korrespondens, räkenskaper och diverse handlingar kring Bohuslänska Kustens ångare Robert Thorburn och S/S Byfjorden, uddevallafartyget Petronella och skonaren Thor och kapten Olof J Larsson från Syltenäs, Orust. En tidstypisk klippbok ingår också i materialet där kapten Olsson noga klistrat in de tidningsurklipp som skildrar hans museum, familjenotiser, underrättelser om sjöfarten och aktuella lokala och internationella händelser som väckt hans intresse. John Emil Olssons-gåvan utgör stommen i Bohusläns museums maritima samlingar. Materialet från Fiskebäckskils sjöfartsmuseum ingår i Bohusläns museums samlingar under accessionsnummer UM005807 - UM005926 (föremål) Arkivnummer 114, UMA174, UMA176 -185, UMA187-189 och UMA387. Litteratur: Fiskebäckskil får ett sjöfartsmuseum. Kapten John Olsson bygger båtar och ställer ut. En gyllene tid i samhällets historia bevaras. Bohusläningen 1942-10-14. Fiskebäckskils sjöfartsepok skall förevigas. Originellt sjöfartsmuseum öppnas. Kapten Olsson arrangerar privat modellexposition av "Kilen". Lysekils-Posten 14 maj 1943. Unikt sjöfartsmuseum i Fiskebäckskil. Sjökapten berättar sitt livs upplevelser i utskurna båtmodeller av varierande uppsättning. Bohusläningen 1945-01-11. Fiskebäckskils Sjöfartsmuséum 5-årsjubilerar med ny fullriggare. Bohusläningen 1946-10-09. Fiskebäckskils sjöfartsmuseum skänkes till Uddevalla museum. 1947-11-08 Fiskebäckskils sjöfartsmuseum har fått flytta till Uddevalla. Bohusläningen 1956-04-05. Olsson, John Emil: Bohussonens tankar. Tryckt på eget förlag, Fiskebäckskil 1941. Oscar Isacssons boktryckeri, Göteborg. Poesibok, 142 s. Föremålet presenterat på Bohusläns museums hemsida år 2009 - 2013, webbutställning "John Emil Olsson Fiskebäckskils sjöfartsmuseum".
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Användning i Skaftö Fiskebäckskil Göteborgs och Bohus, Lysekil, Bohuslän, Västra Götaland, Sverige av Olsson, John Emil.
-
Produktion 1942-01-01 i Skaftö Fiskebäckskil Göteborgs och Bohus, Lysekil, Bohuslän, Västra Götaland, Sverige av Olsson, John Emil.
-
Accession 1956-01-01 i Skaftö Fiskebäckskil Göteborgs och Bohus, Lysekil, Bohuslän, Västra Götaland, Sverige av Olsson, John Emil.
|
Material<itemMaterial> |
- Trä
- Metall
- Gips
|
Teknik <itemTechnique> |
|
Nyckelord <itemKeyWord> |
-
Båtar
-
Modellbåt
-
Trp och kommunikation
|
Mått <itemMeasurement> |
-
Bredd: 610.0 mm.
-
Längd: 2020.0 mm.
-
Höjd: 530.0 mm.
|
sakord<itemName> |
- Båtmodell
|
Ämne <subject> |
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Båtar och fartyg (OU 501)
-
Hjälpmedel för minnet (OU 211)
|
Samling <collection> |
-
S14UM Kulturhistoriska samlingen
|
preciserat sakord <itemSpecification> |
|
Identifikationsnummer <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Bohusläns museum |
Källa <url>
|
|