Skulptur

Skulpturen har tillhört ett numera försvunnet medeltida altarskåp av nordtysk karaktär, daterad till 1500-talets början och som suttit i Skredsviks gamla kyrka. Fiender till biskop Quirinus band en kvarnsten om hans hals och försökte dränka honom. Men han flöt, trots stenen, ett Guds tecken. Skulpturen har också ansetts föreställa S:t Halvard.
Datering och tillverkningsort attribuerad i samtal 2006 med professor Jan Svanberg, Uppsala.

Se avbildning på fotografi UMFA54467:0009, den mellersta skulpturen.

Från gamla, rivna kyrkan i Skredsvik. Skulpturen bör ha tagits ur bruk då kyrkan revs någon gång efter 1852 och då placerats på vinden med övrigt äldre kyrkligt material som inte ansågs passa i den nybyggda kyrkan.
Nya kyrkan byggdes 1855-1856. Delar av gamla kyrkans sten återanvändes i den nya.
Ett utförligt syneprotokoll från 1851 beskriver Skredsviks gamla kyrka.

Gustaf Brusewitz noterar skulpturen i början av 1860-talet i samband med resor i Bohuslän, dels som utsänd för KVHAAA och inför nytrycket av Holmbergs Bohusläns Historia och Beskrifning 1864.

Utdrag af
Protokoll, hållet med Skredsviks församling i dess kyrkas Sakristia 1861 d. 7de oktober.
P1. Med anledning af skrifelse från Rektor J. Rodhe
I Uddewalla, hwilken skrifvelse nu upplästets, upfordra-
des församlingens utlåtande huruwida densamma vill till
Museum i bemäldte stad aflåta den härvarande gamla
dopfunten samt 3ne Katholska bilder, som saknar wård.
Utlåtandet blef af plurabiliteten nekande, ehuru en och annan
medgaf det som för alla borde wara obestridligt, att dessa
reliker från gamla Kyrkan för ifrågavarande ändamål
bättre användes.
Upplästs och vidkäntds, som ofwan
Joh. Persson(?)
Rasmus Nilsson i Bro, Tobias Hansson i Böll
Nils Hermansson i Stensbacka
tingets riktighet tillstyrkes Exofficis
Dokumentet ovan från 1861, en (troligen samtida) avskrift. Plac: Arkivpärm Uddevalla Museum 1852-1976, serie D4B:1, Ämbetsarkivet.

I januari 1866 beslutar Uddevalla Musei Förenings Medlemmar:
"...begärde Herr Hallman ordet och föreslog att skrifvelse måtte af Styrelsen utfärdas till länets Folkskolelärare med anhållan om deras biträde för uppdagandet efter tillvaratagande af de fornsaker och naturföremål af intresse som möjligen kan påträffas inom länet..." .
Kanske har museet på detta sätt kommit i kontakt med föremålsbeståndet på kyrkans vind. Senare samma år sänder nämligen Uddevalla musei styrelse en förfrågan till KVHAA om tillåtelse att ta emot föremål från Skredsviks kyrka, vilket beviljades.

Ur KVHAA Koncept 17 nov. 1866:
..en av åtskillige medlemmar i Uddevalla Musei Styrelse ingiven underdånig ansökning om tillåtelse att från Skredsviks församlings kyrka få till förvarande i nämnda Museum flytta åtskilliga från nämna kyrkas vind förvarade fornsaker över hvilken ansökning E. K. M:t infordrat underdånigt utlåtande af Konungens Befallningshafvare, som förklarat ha för sin del anse, hinder icke möta nådigt bifall till hvad Musei Styrelsen begärt, sedan Skredsviks församling vid kyrkostämma den 23 sistl. September lemnat bifall, att en gammal predikstol och några bilder må till nämnda Museum aflåtas, med villkor att Museets Styrelse utverkar vederbörlig tillåtelse till ett sådant afhändande, samt att bemälda fornsaker varde af skicklig hand renoverade.
Som Akademien förmodar att dessa fornsaker i det inom Uddevalla stads upprättade Museum ska erhålla bättre vård än på kyrkans vind, der de hittills varit upplagda, och då desamma icke synas vara för Statens Historiska Museum behöfliga, får Akademien för sin del underdånigt tillstyrka bifall till MuseiStyrelsens anhållan.. De remitterade handlingar varda härmed underdånigt återställda. Vitterhets och Ant. Akademien framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit."

Ur Kungligt brev till KVHAA 20 november 1866:
"Hos Kungl. Maj:t har Styrelsen för ett i Uddevalla stad upprättat Museum, efter öfverenskommelse med Kyrko Rådet i Skredsviks församling, underdånigst anhållit, det måtte Kyrko-Rådet erhålla nådig tillåtelse att, på sätt Kyrko-Rådet för sin del medgifvit, åt nämnda Museum till förvarande öfverlåta en gammal predikstol och åtskilliga i trä skurna bilder m.m., hvilka fornsaker, såsom icke begagneliga för Skredsviks nybyggda kyrka, blifvit å dess vind lagda å sido.---"

I 1869 års tryckta museikatalog presenteras föremålet som nr. F5. "Bilder i trä af S. Halvard från Skredsviks kyrka."
Föremålet bör alltså vara förvärvat senast detta år.
I tidigare katalogiseringar anges 1876? som förvärvsår. Möjligen avses 1867.

Kring förvärvet av skulpturen UM000396 återger Gardell (1939) följande beskrivning av Brusewitz [inom citationstecken]: Samtliga här uppräknade skulpturer äro spårlöst försvunna så när som på en enda, nämligen bilden av Sankt Halvard, "vilken av mig genast efter min anställning vid Göteborgs Museum till förvaring därsammanstädes begärdes. Men Uddevalla Museum, som fick nys därom, sände genast till Skredsvik och lade utan vidare krus beslag på bilden samt bortförde den.". Där förvaras den allt fortfarande.

I ämbetsarkivets inbladade exemplar av den tryckta katalogen från 1869, är UM000396 och UM000397 särskilt kommenterad, skrivet för hand (av landsantikvarie Åke Fredsjö?):
"Bilden av Maria Magdalena (med smörjelsekaret)
K. A. Andersson anser bilden kommer från Brastad eller Krokstad (på vilka grunder?).
I museets nya konstkatalog (Sten Kristiansson) uppgives den vara från Krokstad, men i lic. Gardells beskrivning över den kyrkliga konsten på Ua mus hänföres den till Brastad, så ock i hans beskrivning över Bohusläns medeltida altarskåp. Bildens likhet med St Halvard gör att man snarast skulle tro den kommer från Skredsvik."

Skredsviks medeltida kyrka revs 1855-56.
Brastads medeltida kyrka revs 1876-77.
Krokstads medeltida kyrka revs 1863.

Holmberg beskriver sex skulpturer 1845:
" Uti kyrkan [Skredsvik] förwaras åtskilliga fornlemningar, deribland 6 helgonbilder i synnerhet ådraga sig konstwänners uppmärksamhet. De äro skurna i trä af werklig mästarehand. Den ena föreställer en biskop med en quarnsten i hand; måhända skall denna wara S:t Halfward. De öfriga fem äro qvinnobilder, af hwilka en beledsagas af ett barn, en annan trampar på en drake, den tredje håller en kalk och den fjerde en ask. Den femte är utan attributer."
Brusewitz skriver 1864:
"De här befintliga figurer, hvilka Holmberg säger vara skurne i trä af en verklig mästarehand, sakna, oaktadt detta ampla loford, allt konstvärde. Ett enda, föreställande S. Halfvard, är af interesse, såsom typ för nämnde helgon..."
"Man torde erinra sig, att den helige mannens kropp blef nedsänkt i sjön med en qvarnsten bunden vid halsen: här ser qvarnstenen snarare ut som en ost."

Ur hemsida för Skredsvik, Herrestad och Högås hembygdsförening 2006:
Skrevs Skriksuid Kirkia; omtalad i handlingar från 1388.
Altarskåp. Träskulptur
I Uddevalla Museum förvaras en träskulptur, som ursprungligen tillhört ett numera försvunnet altarskåp. Bilden föreställer sankt Halvard. Konstnären har framställt honom som biskop med mitra. Troligen har han i vänstra handen hållit en biskopsstav, eller en pil, men denna är försvunnen. I högra handen håller han sitt martyrredskap, en kvarnsten. Skulpturen anses vara snidad på 1500-talet.

Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Halvard
Halvard, d. 1145, norskt helgon. H. skall ha sökt skydda en kvinna som var orättvist anklagad för stöld, men båda sköts ihjäl av förföljarna, när de sökte undkomma i H:s båt. H. räknas som Oslos skyddshelgon. Han firas 15 maj. (Enligt svenska almanackor firas han den 14 maj. /MJ i maj 2005)
Se Bilagepärmen UM396 för kopior av arkivhandlingar kring förvärvet ur Uddevalla museums styrelseprotokoll samt ur ATA rörande Skredsviks kyrka.
Filmnr. 873

Litt:
Brusewitz, Gustaf: Elfsyssel. Södra Bohus-Län. Historiska minnen. 1864. Faksimilupplaga 1975.
Brusewitz, Gustaf: Bohusläns Historia och Beskrifning. III. Andra upplagan 1867.
Ekberg, Gunnar: Om tre socknar i Lane. Skredsvik, Herrestad, Högås.1970, s. 176 ff.
Gardell, Sölve: Den kyrkliga konsten i Uddevalla museum. En vägledning för besökande, nr. 9 s. 66.
Gardell, Sölve: Bohusläns medeltida altarskåp. En orienterande översikt. Göteborg och Bohusläns Fornminnesförenings tidskrift 1939, s. 37, s. 50.
Holmberg, Axel Emanuel: Bohusläns Historia och Beskrifning. III. Första upplagan 1845, s. 91 - 92.
Lunden , Tryggve: Bilder av de norska helgonen S:ta Sunniva, S:t Hallvard och S:t Magnus i svenska kyrkor. Artikel i Fornvännen 1975, s. 178-183.
Norberg, Rune: Bohusläns medeltida träskulptur. En översikt. Göteborg och Bohusläns Fornminnesförenings tidskrift 1939, s. 37, s. 50.
Olsson, Per-Allan: Skredsviks, Högås och Herrestads kyrkor - kort historik och beskrivning. Göteborg 2006.
Universitetes Oldsakssamling, Oslo. Middelalderkunst fra Norge i andre Lande 1972. Katalog Nr. 168 (m. foto).

Träskulptur, troligen föreställande biskop Quirinus.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:
S:t Halvard, Skredsvik
H.89 cm; helgonet håller en kvarnsten i höger hand, attributet i vänster förlorat; färgen flagn. maskäten.