Målning

Konstpedagogisk fördjupning

Gustaf Cederström (18451933, svensk)
De hemlösa, 1894

Motivet är komponerat så att vi tittar in i rummet som upp mot en teaterscen. De vitkalkade murade valven ger nästan intrycket av att vi befinner oss i en kyrka. Men det som avbildas på Cederströms målning är ett härbärge för hemlösa. Här får de hemlösa en stunds skydd, värme och mat. Själva förlagan till motivet har Cederström hittat i en källarlokal på David Bagares gata nr 14 i Stockholm.

På en bild från tiden syns samma källarvalv - man känner igen många detaljer, som fotogenlampan i taket, borden och bänkarna. I Cederströms målning är det hemlösa kvinnor och barn som skildras. Men avbilden förstår vi att det var ett natthärberge för husville män.

Konstnären arbetar med blickar och kroppsspråk för att bygga upp det sociala samspelet mellan kvinnorna i rummet. Två centrala figurer är den ammande modern med barnet, som sitter mitt i ljuset och den mörkklädda kvinnan med röd plym i hatten, som sitter på motsatta sidan av bordet. Till vänster i bilden sitter en pojke på knä och äter. Flickan som sitter bredvid låter en hund slicka ren sin tallrik. Vid bordets kortsida står en annan flicka med ryggen mot oss. Hon tittar på kvinnan med den röda plymen. Vem är denna kvinna i hennes ögon? Själv verkar flickan vara iakttagen av en äldre kvinna, som sitter på långsidan av bordet och stödjer sin haka i handen. Hon ser nedslagen ut. Vad rör sig i hennes tankar? I bakgrunden står en kvinna, klädd i svart och med vitt förkläde, som är redo att servera mat. Hon kastar en blick mot kvinnan med den röda plymen. Kanske har hon just kommit in från gatan och slagit sig ner vid bordet bland de andra kvinnorna. Cederström har noga studerat de enskilda detaljerna, det finns rikligt med skisser och förstudier till motivet. Men själva scenen är komponerad i ateljén och har aldrig utspelat sig i verkligheten.

Gustaf Cederström börjar sin bana som officer, men lämnar sin militära karriär för att utbilda sig till konstnär. Han studerar på Konstakademin i Stockholm, på akademien i Düsseldorf samt studerar för konstnären Leon Bonnat i Paris. Han får sitt genombrott 1878 med målningen Karl XII:s likfärd, som finns i två versioner, och etablerar sig som historiemålare. Men Cederström utför också flera verk med sociala motiv, som till exempel De hemlösa.

På det svartvita fotografiet [se detta under Relaterade objekt] ser vi Cederströms målning placerad hemma hos John Johnson i Ulricehamn, dit han och hans hustru Ingeborg flyttade ca 1929. Bara några år senare dör Ingeborg, men Johnson bor kvar i huset fram till sin död 1951. Hos sig har han hushållerskan Esther Liljebladh. Cederström har själv en dotter som heter Carola. I samlingarna på Bohusläns museum finns Gunnar Åbergs porträtt av Carola Cederström som konfirmand.

Ljuset i målningen faller in från ett fönster till vänster och koncentreras på modern och barnet. Precis i jämnhöjd på andra sidan bordet sitter kvinnan med den röda plymen. Kanske är motivet en socialrealistisk skildring av ett klassiskt motiv i konsten: madonnan och skökan, den prostituerade (Jungfru Maria och Maria Magdalena)? Eller är motivet en spegling av de kvinnoroller som erbjuds den tidens kvinnor i de lägre samhällsskikten? Eller vill han helt enkelt väcka betraktarens medkänsla för samhällets olyckligt lottade? I slutet av 1800-talet uppstår strömningar både inom konsten och litteraturen där sociala frågor kring samhällsordning, klass- och könsroller står i fokus.

Text producerad till Appen JOHNSON 2.0, 2020
Birgitta Åhlund /Bohusläns museum