Rocken användes av Miklos Magasdi under hans samarbete med Raoul Wallenberg i Budapest 1944. Raoul Wallenberg var en svensk diplomat som var utsänd till Budapest i Ungern under andra världskriget. Från den svenska ambassaden ledde Raoul Wallenberg ett hemligt arbete med att utfärda svenska skyddspass i syfte att rädda ungersk-judiska medborgare undan den nazistiska terrorn. Genom sin verksamhet lyckades han rädda livet på tiotusentals människor och har därefter uppmärksammats världen över på grund av sina värdefulla insatser.
Miklos Magasdi var född 1899 och uppvuxen i Budapest. Han var utbildad officer inom armén och arbetade som ekonom. Under andra världskriget var han anställd vid den svenska ambassaden och kan enligt sina efterlevande ha varit den person som kom med initiativet att utfärda svenska skyddspass. Det var ofta Miklos Magasdi som bistod Raoul Wallenberg med utdelningen av skyddspassen och han använde då rocken ifråga för att signalera olika budskap till de människor han skulle möta. Om rocken bars knäppt och med det tillhörande skärpet knutet innebar det att de befann sig i fara och att överlämningen av skyddspasset skulle ske vid ett senare tillfälle. Om han bar rocken hängande över axlarna betydde det att mottagaren skulle stanna där han eller hon befann sig och att Miklos Magasdi skulle komma dem till mötes när det var säkert att överlämna skyddspassen. Om rocken viktes över underarmen betydde det att han ämnade att möta upp mottagaren för att överlämna skyddspasset. Ofta förvarades skyddspassen inuti en ihopvikt dagstidning. När det var dags att överlämna dem böjde sig Miklos Magasdi fram till mottagaren och bad om eld till en cigarett, varpå han samtidigt lämnade tidningen i mottagarens förvar. Ofta skedde överlämningarna i miljöer där det vistades många människor, så som caféer och restauranger.
Miklos Magasdi var troligen en av de sista personerna som såg Raoul Wallenberg i livet. Enligt upplysningar från Miklos Magasdis efterlevande ringde Raoul Wallenberg till honom för att berätta att hans lägenhet var bevakad, att han befann sig i fara och behövde ge sig av omedelbart. Han bad Miklos Magasdi om att få låna underkläder, skjortor och rakdon, varpå de möttes upp och han överlämnade alla förnödenheter till honom. Miklos Magasdi skulle senare komma att oroa sig över att en anledning till att Raoul Wallenberg aldrig skulle påträffas igen, var att han inte kunde identifieras genom de kläder han bar, vilka alla var märkta med Miklos Magasdis egna initialer, "MM".
Efter andra världskrigets slut emigrerade Miklos Magsdi till Adelaide i Australien. Han fortsatte att bära rocken där en tid. Strax före sin död 1973 överlämnade han rocken till sin dotter, Marina Hamilton Craig, och bad henne att bevara den med motiveringen att "It spoke for freedom" (svensk översättning: "den stod för frihet"). En kort tid innan Eva Magasdi, Miklos Magasdis hustru, gick bort år 1987 fick Marina Hamilton-Craig full kännedom om rockens historia. År 2015 kontaktade Marina Hamilton-Craig Armémuseum med ett erbjudande om att skänka rocken till samlingarna av föremål med anknytning till Raoul Wallenberg.