Kammarladdningspistol

Grupp III b.
Åtta räfflor. Loppets rel. l:12 kal.
Pipan är rund och har trumpetformigt förstärkt trumf, som med en avsats begränsas mot det långa fältet. På trumfen sitter ett mässingskorn. Kammarladdningsinrättningen är kopierad efter mönster av dansken N J Löbnitz från 1820-talet härstammande konstruktion (se om denna Alm "Eldhandvapen" II sid 45 f.) Kammarstycket är fast förenat med kokven, men pipan är rörlig. Kammarstycket har längst fram ett kort munstycke för vilket finns en passande urtagning i pipans bakplan. Pipan förlängs på ömse sidor om kammarstycket av ett par skenor vilka är lika breda som kammarstycket. Genom ändarna på dessa skenor och genom kammarstyckets bakre del går en exenteraxel "krumknapp" som står i förbindelse med en på vapnets högra sida liggande hävarm. Då mekanismen är sluten ligger hävarmen utanpå högra skenan och fasthålls av en fjäderspärr. Den sistnämda består av en fjäder som med en skruv fasthålls vid pipans undrekant villken går uppåt i en urtagning på ögra skenan. På sin övre del har fjädern på utsidan ett skarpt hak och längst upp är den inböjd över pipan.Hävarmen hålls stilla genom att fjäderns hak lägger sig över hävarmens övre kant. När man vill ladda trycker man på fjäderns övre inböjda del, varigenom fjädern förs innåt och dess hak släpper hävarmen vilken nu vrids uppåt och bakåt. Därvid driver krumtappen pipans förlägningsskenor och därmed även pipan framåt till den sistnämmda kommit så långt att den släpper kammarstyckets munstycke. Nu kan man vrida pipan uppåt, varvid den rör sig kring krumtappens ändar. När man laddar för man ned pipan igen och vrider hävramen ett halvt varv framåt varvid krumtappen pressar urtagningen i pipans bakplan över kammarstyckets munstycke. Knallhattstappen är inskruvad i kammarstyckets bottenstycke. Den bakre delen av urborrningen i kammarstyckt som är bestämd för krutladdningen, den har större diameter än det främre kulläget. Låset ligger på och är delvis inbyggt i vapnets undersida. Egentligen är det monterat på avtryckarblecket som framtill fasthålls vid kammarstycket av knallhattstappen baktill vid kolven av en träskruv. Låset är i huvudsak konstruerat som låseet på en terzerol (tyskarnas "Kastenschloss" se Thierüscb "Die geschichtliche Entwickelung der Handfeuerwaffen sid ? ). Hanen har vanlig form och slår uppåt. Slagfjädern är inpassad mellan ett par från avtryckarbleckets översida urtgående klackar och dess långa arm är försedd med en friktionsrulle som trycker på baksidan av hanens platt. Stången är rätt märkvärdigt konstruerad och består av en järnten framtill fyrkantig, baktill rund, är inpassad i en urtagning i avtryckarbleckets översida så att den ej kan föras upppåt. den tryckes framåt av en kring tenen spiralfjäder. Vid tenens bakända är avtryckaren orörligt fastgjord. Baktill i hanens platt finns såväl hel som halvspännshak. När man spänner hanen drivs tenen framåt av spiralfjädern och tenens framända infaller i helspännshaket. Vid avfyrningen drar man avtryckaren och därmed även tenen bakåt tills tenens framända kommer helspännshaket då hanen drivs uppåt av slagfjädern.Siktet sitter baktill på kammarstycket och har vingar som sedda från sidan är cirkelformiga. Siktskåran sitter på ett mellan vingarna liggande stycke som kan böjas eller sänkas genom att vrida på en skruv vars huvud sitter i högra vingen, Graderingen sitter på vänstraa vingen.Kolven är av betsat björk. Framstocken finns ej.Kappan är av mässing och har korta smala skenor. Den fasthålls av en i mitten sittade skruv. Anslagsjärnet är gjort i ett stycke med kammarstycket. Den stora varbygeln är av gråhärdat järn och baktill fast vid det långa avtryckarblecket med en skruv framtill inhakad i ett hål på kammarstyckets undersida.