Värja

För kavalleri eller underofficerare Karl XI:s eller Karl XII:s tid.
Modellsalens reversal kallas vapnet "Värja, infanteri-, Svensk, 1690 års underofficers". I 1813 års inventarium finns en "Värja, Infanterie Under Officers 1690 års" och en "Värja, Under officers 1690 års". I 1780 års inventarium finns en Under Officers Värja med stålfäste" och i 1759 års inventarium upptages "Ryttare Wärjor med polerade fästen, st. 3". I Artillerimuseum var värjan under åren 1879-1931 tilldelad uniformen AM 1932:3031, men flyttades sistnämnda år till sin nuvarande plats. Åren 1879-1911 kallades vapnet "Infanterivärja med balja av 1690 års modell". I 1912 års inventarium är benämningen ändrad till "Infanterivärja med balja m/1685".

Tidigare utställd tillsammans med uniform för kavalleriet; 1683-1779. Bestod av hatt, kyller, harnesk, handskar, stövlar, sporrar, sporrläder, byxor, patronväska, rem, livgehäng, spänne, karbinrem, halsduk.

KLINGAN är tveeggad med flata åsar. Upptill finns på var sida en 185 mm lång blodrand i vars botten bokstaven I är inslagen tre gånger. Efter varje bokstav följer en stor fyrkantig punkt. Upptill på ena sidan sitter en P-stämpel. Under blodrandens nedre ända finns ett av inslagna prickar bildat ornament.
FÄSTET är av drabanttyp och tillverkat av polerat järn. Knappen är klotformig, men med svagt antydda ryggar fram och bak. Diametern är i sidled 37 mm, men över ryggarna blott 36,5 mm. Höjden är 37,5 m. Upptill finns en låg, svagt konisk nitknapp och nedtill en konisk hals. Höjden på halsen, knappen och nitknappen är tillsammans 49 mm.
KAVELN är spolformig med flata ränder fram och bak, men sidorna är avrundade. Upp- och nedtill omgives kaveln av en omkring 8 mm bred platt flätning av mässingstråd, som är hopsnodd av två parter, men i övrigt är kaveln lindad med en grov vänsterslagen en grov högerslagen och två fina högerslagna mässingstrådar, varje tråd hopsnodd av två parter. Kavellindningen är nu mycket nött.
PARERSTÅNGEN är rak och blir mot de avrundade ändarna något bredare. Längden är 160 mm. Den har spetsovalt tvärsnitt. Den största bredden är för parerstångens främre arm 11,5 mm men för den bakre 10,7 mm. Den största tjockleken är för bägge armarna omkring 7 mm. Avståndet mellan den främre eggen och ändan på parer stångens främre arm är 65 mm, men från den bakre eggen till ändan på den bakre armen 60 mm.
PARERPLÅTEN är hjärtformig med förhöjda kanter som egentligen består av spänger, som går från början av parerstångens bakre arm till handbygelns nedre del. Tomrummet mellan dessa spänger och parerstången, respektive handbygelns nedre del har fyllts ut med svagt kupiga plåtar, som fastlötts med koppar. Parerplåten är litet större på ytter- än på innersidan, i det att avståndet mellan klingans mitt och parerplåtens kant på den förstnämnda sidan är 53 mm mot 46 mm på den sistnämnda.
HANDBYGELN utgår från korset, har ellipsformigt tvärsnitt med den största bredden och tjockleken ungefär på mitten. Dess övre ände är instucken i ett hål i knappen. Från korset utgår på översidan en 24 mm hög, fyrsidig klack som bildar kavelns nedersta del. En tumbygel utgår från parerplåtens kant på innersidan och går till överkanten på den nämnda klacken. På yttersidan av parerstångens främre arm finns en otydlig stämpel och på innersidan av handbygelns översta del en annan, sannolikt bokstaven A.I