Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
Plats <presPlaceLabel> |
Sverige, Jokkmokks kn, Norrbottens län, Jokkmokks sn, Arasluokta, Tjåmotis, Árasluokta, Tjoamodis |
Beskrivning <itemDescription> |
-
Svagá li guovtet såjådum, sjkánjgok muorrabiehkes dagádum. Nuppen la badjegietjen rájgge (=niŋŋelis-svahka) ja nuppen la oajvve (vuojnnágåk ruossa) (=åres-svahka). Dát åressvagá oajvve la láhppám nuppev giedav. Tsáhká oajvev rájge tjada raggot ja de bådnjål duolbbot ja de adnal gitta duot nuppet svagás.Svagáoajvijda givnnjá noadijt. Goappasj vuollegietjen li akta rájge, man tjada l giesedum sassne...
Visa hela
Svagá li guovtet såjådum, sjkánjgok muorrabiehkes dagádum. Nuppen la badjegietjen rájgge (=niŋŋelis-svahka) ja nuppen la oajvve (vuojnnágåk ruossa) (=åres-svahka). Dát åressvagá oajvve la láhppám nuppev giedav. Tsáhká oajvev rájge tjada raggot ja de bådnjål duolbbot ja de adnal gitta duot nuppet svagás.Svagáoajvijda givnnjá noadijt. Goappasj vuollegietjen li akta rájge, man tjada l giesedum sassnebádde ( (=áttes). Addása nuppev gietjev ltjuolmastum rájggáj nuppen vuollegietjen. Attes manná hierge tjoajve vuolen. Badjelgietje lahka goappásj svagá li guokta rájge. Goappásj rájgijn l sassnegavlla. Nuppen gavlan la guokta gåbdes sassnebátte (= goallu) tjuolmastum. Nubbe goallo maná hierge avdån ja nubbe goallo maná hiergge badá birra. Tjadná goallusijt gávllaj nuppen svagán. Klövjesadel med bukgjord, framgjord, bakgjord. Klövjesadeln är gjord av två avlånga, böjda trästycken. Den ena har ett hål i övre ändan och en pinne högst upp och den andra har ett kors upptill. På den här har ena korsarmen brutits av. Man sticker in korset på sned genom hålet och sen vrider man ett halvt varv och då sitter sadeln ihop. Högst upp finns då två pinnar att hänga bördorna på. Längst ner på vardera trästycket finns ett hål och igenom dessa är draget en skinnrem, som är bukgjorden. Den går under renens mage. I överändan på vardera sadelstycket finns två hål, som det sitter en skinnögla i. I ena öglan sitter två breda skinnband fästade. Det är fram- och bakgjorden, som går runt renen fram respektive bak och knyts i öglan på den andra sadelhalvan. Med hjälp av klövjesadeln kunde man använda renen till att transportera ägodelar med under barmarksperioden. Man klövjade de tama härkarna. Mellan klövjesadeln och renen lade man ett renskinn eller något annat skydd.
Stäng
|
Funktion <itemDescription> |
|
Funktion <itemDescription> |
-
Med hjälp av klövjesadeln kunde man under barmarksperioden använda renen till att transportera ägodelar med. Man klövjade de tama härkarna. Mellan klövjesadeln och renens rygg lade man ett renskinn e...
Visa hela
Med hjälp av klövjesadeln kunde man under barmarksperioden använda renen till att transportera ägodelar med. Man klövjade de tama härkarna. Mellan klövjesadeln och renens rygg lade man ett renskinn eller något annat skydd. En klövjesadel består av två avlånga, böjda trästycken; sadelstycken. Dessa hakas i varandra upptill. Längst ner på vardera sadelstycke finns ett hål och igenom dessa dras en skinnrem, bukgjorden, som går under renens mage och fäster ihop sadelstyckena undertill. I vartdera sadelstycket finns hål, som breda skinnband fästs i. Dessa utgör fram- och bakgjorden, som går runt renen fram- respektive bakdel och knyts fast i sadelstycket på renens andra sida. Det förhindrar bördan från att åka framåt eller bakåt när renen börjar röra på sig.
Stäng
|
Sign/märkning <itemDescription> |
|
Mått <itemDescription> |
|
Händelse <context> |
-
Brukad i Arasluokta, Sverige av Grufvisare Petrus [brukare].
|
Material<itemMaterial> |
- trä/muorra
- björk/soahke [?]
- skinn; garvat och berett/sassne
|
Teknik <itemTechnique> |
|
Sakord / kategori<itemName> |
- klövjedon
|
Sakord / övergripande term<itemName> |
- transport och kommunikation
|
Sakord, samiska<itemName> |
- áttes (saL)
- åvdåldisgoallos (saL)
- maŋeldusgoallos (saL)
- svahka/svagá (saL)
|
Sakord<itemName> |
- klövjesadel
|
Ämne <subject> |
|
Inventarienummer <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum |
Källa <url>
|
|