Hat, Mössa

Jag är en av er. Jag är inte annorlunda. Jag är en människa som alla andra men eftersom jag föddes i en stad där de inte vet något om människor, som inte bryr sig om samma saker som de själva, blev mitt liv farligt. Med kommentarer och blickar fick de mig att känna mig som en svag människa. Det fick mig att känna mig osäker och rädd. Helt ensam utan familj och vänner. Jag var tvungen att fly, för att hamna i säkerhet och för att överleva. Jag förlorade allt jag ägde.

Under fem dagar vandrade jag tillsammans med främlingar, utan mat eller tröst. Jag bar den här mössan och stickor och skräp fastnade i den. De andra, de var inte främlingar för varandra. De var familjer som gjorde det här tillsammans. Men jag, jag är ensam. Jag är bara en människa som drömmer, som vill leva i fred, i säkerhet. Jag föddes gay. Det är inte ett val. Och jag valde inte att födas i fel land där homosexuella utsätts för våld och övergrepp. Jag valde inte att födas i Mellanöstern. Och jag valde inte religion. Det gjorde min familj. Jag har inte gjort något fel. Allt det här hände mig.

Nu kommer jag att deporteras från Sverige och jag är tvungen att bo på en asylmottagning med människor jag flydde från. Det är så märkligt. Men en sak är säker. Jag kommer aldrig att förändras, det här är den jag är. En dag kommer allt att bli fantastiskt, jag kommer att bli den artist jag drömmer om att bli och jag kommer att bli en positiv förebild. En homosexuell sådan.

I'm one of you. I'm not different. I'm a human like everyone else but since I was born in a city, where they don't know anything about people who just don't care about the things they do, my life became dangerous. All the time they made me feel like I'm a weak person, with comments and with looks. It made me feel unsafe and afraid. All alone without family and friends. I had to run away, just to be safe and alive. I lost everything I had.

For five days I walked with strangers, without food or comfort. I wore this hat and sticks and stuff got caught in it. The others, they were not strangers to one another. They were families doing this together. But me, I am alone. I’m just a person who dreams, who wants to live in peace, in safety. I was born gay. It’s not a choice. And I didn’t choose to be born in the wrong country where gays are exposed to violence and assault. I didn’t choose to be born in the Middle East. And I didn’t choose religion. My family did. I haven’t done anything wrong. All this just happened to me.

Now I’m being deported from Sweden and I have to stay in a camp with people I ran away from. It’s all so strange to me, but one thing is sure. I will never change, this is who I am. One day everything will be amazing, I will become the artist I dream of being and I will be a positive role model. A gay one.