fyrfat

14 cm högt fyrfat, cuna sianala, av grovt lergods med fem hålperforeringar i botten och nedre kärlväggen för att ge drag vid brännandet av kakaobönor, vartill cuna ännu använda dylika fyrfat.
Detta exemplar liksom nr 2 i samlingen har sin särskilda historia (se ingress med utdrag av orginaluppgifter).Fyrfaten 1-2 synas skaffade av en man vid namn José och dennes hustru på en gammal boplats på cunakusten, där förr en kvinna som var specialist på sianala bott och verkat enligt de traditioner som cunaindianen Guillermo Hayans från Ustupo insamlade 1959 under en resa till Isla de Pino, varifrån han även begav sig till Mamsukkun. Befolkningen på dessa härledas enligt cuna från Napakanti. Hayans inhämtade av José att gamla sianala fanns i vildmarken och fick José och hans hustru att söka dessa sianala. Kärlen och övriga föremål i denna samling har fått ingå i det pris varmed Hayans betalats för texten Tisla-ikala i december 1959. Den gamla sianalaspecialisten kallas av Hayans i dokumentationen Huacapikile (Wakapikile) och namnet på den plats innanför Masukkun, där föremålen anträfftas nämndes som Cupurbirmai.