Beskrivning, originalkort <itemDescription> |
-
Om knivtillverkningen (OBS!): Lappkniv med slida av renhorn. Om lapptillverkningen skriver knivens givare, fru Greta Wennberg följande: "På hösten i oktober eller november fälla rentjurarna sina horn. Härkarna, tämjda och kastrerade rentjurar , fälla sina horn på våren. Tjurarnas horn äro hårdare och fastare i benet och det är sådana horn som används vid knivtillverkningen, vilken tillgår så, ...
Visa hela
Om knivtillverkningen (OBS!): Lappkniv med slida av renhorn. Om lapptillverkningen skriver knivens givare, fru Greta Wennberg följande: "På hösten i oktober eller november fälla rentjurarna sina horn. Härkarna, tämjda och kastrerade rentjurar , fälla sina horn på våren. Tjurarnas horn äro hårdare och fastare i benet och det är sådana horn som används vid knivtillverkningen, vilken tillgår så, att lappmannen sågar de tjockaste grenarna i hornet i lagom långa bitar. Dessa bitar får ligga och mjukna i vatten. Med tillhjälp av kniven slöjdas knivslidan, vilken består av två bitar. Bitarna sammannitas med koppartråd. Med knivspetsen ristas in lapparnas urgamla mönster, som också går igen i deras vävda sko- och förklädesband. Övre delen av slidan består av garvade renskinnet. Garvningen tillgår så, att renens hud läggs i vatten, så att håret lossnar. Därefter läggs huden i barkvatten, kokat på vide och björkbark (näver). Efter 4-5 dagar tas huden upp ur vattnet, vrids och bearbetas tills den är mjuk och smidig. Förutom till knivslidor används garvad hud till komsion (barnvagga), kaffepåsar, tobakspungar, remmar till seldon, sommarskor m.m. Alla skinnvaror sys med sentråd. Sentråden tvinnas av finfördelade sentrådar. Senorna är tagna ur renens ben. Sentrådarna fuktas med saliv och tvinnas med handens insida mot kinden. I knivskaftet ha inläggningar av näver och masurbjörk lagts och knivbladet har någon finnbygdssmed smitt. Denna kniv är tillverkad omkring år 1920".
Stäng
|