Kanotstäv, kanot

Avsågat kanotstäv. Har längst fram formen av ett krokodilhuvud. Den avsågade stävens längd: 180 cm. Stäven är skuren i ett stycke som varit detsamma som den urholkade kanoten. De båda sidostyckena är prydda med inskärningar i ett sicksackmönster. vänd)

Detta mönster avbryts på båda sidor av en inskuren ansiksrelief. Denna sitter under två hål genom vilka tidigare surrningar av något slag gått. I det urholkade partirt ser man längst fram ryggen av en man. Denna rygg har oregelbundna, inskurna mönster. Där nacken slutar finner man på stävens undersida ett skulpterat ansikte. Ovanför nackpartiet på stävens översida finner man två isatta snäckskal - den del som visar den inre spiralformiga vindlingen - och dessa hålles fast med två spikar som fastsatts med mellanliggande plåtbrickor. Krokodilens ögon som är sidställda består av två konvexa, pärlemorskimrande snäckskal av nästan elliptisk form.I vardera snäckskalet en längsgående skåra och mitt i denna en spik som hållerfast snäckskalet. Under dessa snäckskalsögon i raden med betar finner man på ena sidan en ansiktsrelief - med hakan mot stävens främre del - och på den andra sidan ett par fötter vilkas tår pekar åt samma håll som hakan. Man har alltså lagt in en människa också här: men endast ansikte och fotsulor syns. Längst fram på krokodilgapets översida en fågel samt en fiskliknande relief. Krokodilens betar eller tänder bildar på båda sidor av stävens främre del ett effekfullt mönster. Ofta förekommande är också de avrundade fyrkantiga upphöjningarna som föreställer den pansarliknande huden på krokodilen.
För jämförelse se:
The Museum of Primitive Art. Selected Works 2. Fig. 16. Kanotstäv från Sepik-flodens mellersta lopp.
O. Schlaginhaufen: Muliama. Zwei Jahre unter Südsee-Insulanern. 1959. P. 177. Fig. 18. Geschnitzter Sscnabel eines Canoevon Pagem am Sepik.
O. Reche: Der Kaiserin-Augusta-Fluss. Ergebnisse der Südsee- Expedition 1908-1910. II. Ethnographie: A. Melanesien. Hamburg 1913. Taf. LV.
R. Linton & Paul S. Wingert: Arts of the South Seas. 1946. P. 112.

Skulpterade kanotstävar i form av krokodiler som den här tillverkas fortfarande i Sepikområdet på Papua Nya Guinea. Stävarna pryder både kanoter och båtar och säljs till turister och konsthandlare.

Längs Sepik finns många berättelser om krokodilens mytologiska inflytande. Latmul-folkets ursprungsmyt berättar hur det i alltings början fanns en väldig ocean där en krokodil levde. Den simmade ner till botten och tog med sig en del av sandbottnen upp på sin rygg som där bildade en ö. Från denna ö växte jorden, som fortfarande vilar på den ursprungliga krokodilens rygg. Jordbävningar är en konsekvens av att krokodilen rör på sig.

I byn Yenjan berättas en annan version: Krokodilens käkar symboliserarde världen. Överkäken var kosmos och himlavalvet och underkäken var marken, floderna och allt som lever på jorden.
Från början var krokodilen förknippad med tillhörigheten till en särskild klan, men med tiden har den kommit att representera en regional ”Sepik- identitet”.

Sculpted canoe stems shaped like crocodiles, such as this one, are still made in the Sepik region of Papua New Guinea. The stems decorate both canoes and other boats, and are sold to tourists and art dealers.

Along the Sepik, many tales are told of the mythical influence of the crocodile. According to the Latmul people’s origin myth, at the beginning there was a vast ocean in which a single crocodile lived. It swam down to the bottom and brought some of the bottom sand up on its back, where it formed an island. From this island grew the earth, which still rests on the original crocodile’s back. Earthquakes result when the crocodile moves.

In the village of Yenjan, another version is told: The crocodile’s jaws symbolizsed a worldview in which the upper jaw is the cosmos and the heavens and the lower jaw is the land, the rivers and everything living on earth.
From the beginning, the crocodile was associated with membership in a particular clan, but over time it has come to represent a regional “Sepik identity”.