ackja, kenes (?)

Om akjor:

Den äkta samiska akjan har en båtlik form och inge medar av metall. Akjorna har inga skaklar, utan är endast försedda med en rem som fästs vid dragdjurets selar. (För detaljerade illustrationer och skisser om och kring selarnas användning och konstruktionen av akjan, läs Ossian Elgström ”Karesuandolapparna”, Åhlén & Åkerlundsförlag: Stockholm, 1922. (Finns på VKMs bibliotek.)

Det finns olika typer av akjor som är anpassade till det de ska transportera:

(1) Bagagesläden (”geres”), är öppen och transporterar oömma varor och redskap, som täcks med renskinn och ris (som sedan behövs som liggunderlagg i tältet!) och snöras ihop. I denna typ av akja forslas husgeråd och annat bagage, samt vedförrådet, om så behövs. Sist i rajden åker akjan med tältstängerna. Den akjan saknar gavel baktill så att tältstängerna kan läggas in i den. Stängernas änder släpas med efter akjan, i snön.
(2) Åkslädens (”kierris”) mått (l: 1.90, b: 0.45, h: 20cm) och konstruktion är smäckrare än bagage-akjans. Den är anpassad till att transportera en sittande person på ett komfortabelt sätt. Upp och nervänt fungerar akjan som ett skydd mot storm och regn om samen skulle behöva övernatta ute under sådana förhållanden.
(3) Matsläden (”lokkgeres” eller ”lokkek”), är heltäckt eller halvtäckt och försedd med luckor. Häri forslas ömtåliga saker och maten.
(4) Renrisslan (sam. ”härggerissla”, fin. ”sani”) används för transport av gamla, havande kvinnor och barn.
(5) Rensläden (en låg kälke med skidliknande medar) används till att forsla ved från skogstrakter upp till fjällen. (Elgström, 1922: 144-158)

N.B. Kälke heter giel’ká på sydsamiska.

Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
transport
akja
rajd

Kälke för tältstänger (goattiger(r)es): 1938.40.0001
Akja: 1939.70.0172, 1939.70.0173, m.fl.

Källa: Ossian Elgström ”Karesuandolapparna”, Åhlén & Åkerlundsförlag: Stockholm, 1922. (Finns på VKMs bibliotek.)

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog VKM Göteborg, 2010)