bälte med kniv

Om samebältet:

Bältet heter boagan (nord sam.), avvek eller padde (lulesamiska).

I norra Sápmi är mansbältet, i motsats till kvinnornas skärp, oftast brett (c.a. 15 cm). Det brukar i norra Sápmi vara av svart koläder (för det är stadigare än renskinn) och försedd med ornament av instansade snörhålsringar av mässing på vilka man fäster bältesgehäng och redskap som är viktiga att ha tillhands på vandringarna. (Se ”bältesgehäng”!)
Bältes-Ornamentiken: Snörhållsringarna är dekorativt placerade i grupper eller löper i t.ex. taggmönster längs hela bältet. Även (t.ex. klotlika) silverknappar kan finnas instansade i lädret. Dessutom kunde avlånga bältesben (1948.21.0041), av ornamenterat renhorn, förekomma som utsmyckning på bältet. Dessa spänner ut bältet i bredden så att lädret inte viker sig när det med tiden blir mjukt. (Se s/v foto i Elgström, 1922: 286, samt 294)

Mansbältena i södra Sápmi är smalare, gjorda av renskinns infattad vadmal och med tenn- eller silvertråds broderingar.

Kvinnobältet (-skärpet) är smalt och i norra Sápmi vävd av ylle. Det är oftast vävd i olika färggranna mönster. (För detaljerade illustrationer om mönster och funktioner se i Ossian Elgström, 1922: 287, 289, 208f ) Bältesspännen (skärpspännen) brukade vara av vackert ornamenterat renhorn, alternativt metall. (Se 1939.70.0066,-67) (Elgström, 1922: 291)

I södra Sápmi liknar kvinnornas bälte männens.

Relaterade sökningar:
Register: [alla] FOLNAM: samer OBJTXT [innehåller]:
personliga föremål
tillbehör
samebälte
bältesgehäng

Referenser:
Ossian Elgström. Karesuandolapparna, Åhlén & Åkerlundsförlag: Stockholm, 1922.
Samerna. Solens och Vindens folk. Mulk, m.fl. Àjtte, Jokkmokk. ISBN 91-87636-09-3

(av Madeleine Stirnimann, socialantropolog, VKM Göteborg, 2010)