BILDER

ARTIKLAR I WIKIPEDIA

Artiklar i Wikipedia som innehåller information om detta objekt eller närliggande ämnen.

Det finns inga länkar för objektet.

ARTIKLAR I WIKIDATA

Artiklar i Wikidata som innehåller information om detta objekt.

Det finns inga länkar för objektet.

BILDER I WIKIMEDIA COMMONS

Bilder i Wikimedia Commons som avbildar detta objekt.

Det finns inga bilder som avbildar objektet.

utställningstext

Dokument

Bilden:

Upphovsman: <presImageByline>Palmgren, Christine, Leidi, Bianca

Upphovsrätt: <presImageCopyright> Statens museer för världskultur

Licens: <mediaLicense>

Typ <itemType>	Dokument
Beskrivning <itemDescription>	Längre föremålstext Stäng
Text i dokument <itemDescription>	d essa musik er? De spelar asiatiska i nstrumen t och bär t radi- tionell viet namesisk drottning dräkt men en av dem tycks vara en v ästerländs k man. Va d är insida och vad är... Visa hela d essa musik er? De spelar asiatiska i nstrumen t och bär t radi- tionell viet namesisk drottning dräkt men en av dem tycks vara en v ästerländs k man. Va d är insida och vad är ut sida i den na självre flexiva föreställni ng? Musiken, a v den vietn amesisk/s venska gr uppen The Six To nes (Nguy en Thanh Thuy, Ngo Tra My, Stefan Östersjö) och Matt W right, byg ger lager efter lager av m aterial frå n två trad ition- ella vietna mesiska st ycken, Da Co Hoai L ang och Vong Co. Stefan Ö stersjö non-la koniska Hatt ar Den konfo rmade no n la hatten har blivit något av en ikon isk symbo l för Vietn am. Den a nvänds av alla oa vsett ålder eller kön, även om d et är vanligast att kvinno r bär dem . Hatten, so m på vietn amesiska betyder ”lö vhatt”, finns i må nga varia nter och h ar genom århund- radena för ändrats bå de i form o ch storlek. Non la ha r sitt speci ella urspru ng i en leg end som häng er samma n med riso dlingens historia. Berättelse n handlar om en gig antisk kvin na från himle n som sky ddade mä nsklighete n från ett kraftig t regn. Ho n bar en h att gjord a v fyra runda bla d lika stor a som him len till sky dd mot regnet. En dag var g udinnan b ara borta. Man byg gde då et t tempel f ör att fira henne so m den regns kyddande gudinnan , och befol kningen försökte g öra en hat t liknande den som gudinnan bar, geno m att sy ih op palmbl ad. love man lov e Woman / ai n am ai nU DokUmentär film av trinH tHi ngUyen, 2007 Dao Mau templen ä r en av de få platser i Vietnam där manl ig homose xualitet ä r acceptera d och till o ch med up pmuntrad . Dyrkan a v moderg udinnan D ao mâu h ar gett homosexu ella och tr ansperson er en trad itio- nell roll so m medium i lên dông , en rituel l bön till andar . Ritualern a sker und er exstatis ka former , som långa fest er med sp eciell mus ik och ork ester. Genom M aster Luu Ngoc Duc , som är e n av de mest fr amträdan de medier na i Hano i, utforskar filmen fe minina o ch homos exuella mäns gem enskap i Đạo Mẫu. Master D uc beskriv er sig själ v som en d ong co – en perso n med en mans kro pp och en kvinnas s jäl. Maste r Duc var tidigare g ift och hade en stor pr ess från s in familj a tt bilda fam ilj, trots a tt han i tid ig ålder fö rstod att han va r attraher ad av mä n. Filmens ti tel Love m an love w oman/Ai nam ai nu på viet namesisk a är ett be grepp för gay män i Vietnam . en Bit krigsH istoria textil tillve rkaD av ma/n gUoi mam, ce ntrala Högla nDet, vietnam Denna br oderade t extil visar sig vid nä rmare betraktan de vara en dokumen tation av Vietnamk riget, eller det amer ikanska k riget som det h eter i Viet nam. Människ ofigurern a är sold ater och det går a tt identifier a B52 fly gplan och bomber, de ovala mönstren med ett s kaft. Ma- kvinn orna är k ända för s in textilpr oduk- tion och a llt efterso m det am erikanska kriget kom närm are börjad e vissa kv innor tillv erka textilier m ed militä r ikonogr afi; med flygplan, bomber o ch soldate r. Textilen ä r en slags filt som b åde män och kvinnor s veper om sig, fram förallt an vändes den av äld re under d e kallare p erioderna . Nuförtide n använd s liknande textilier m est vid festlig a och hög tidliga till fällen. Textilen k om till Gö teborg 19 63 och ins amlad av den fra nske antr opologen George Condomin as. monokorD / Dan BaU Den ensträ ngade citt ran dan b au spelar en viktig roll i den tradi tionella vi etnamesis ka musiken o ch har bliv it något av en nation al- symbol. Men ett ga mmalt vie tnamesisk t Stäng
Text i dokument <itemDescription>	Áo Dài Dräkt Áo Dài är ett klädesp lagg som h istoriskt b urits av både k illar och tj ejer men s om idag fr ämst anses var a ett kvin noplagg. Det har b livit tajtare och mer femin ... Visa hela Áo Dài Dräkt Áo Dài är ett klädesp lagg som h istoriskt b urits av både k illar och tj ejer men s om idag fr ämst anses var a ett kvin noplagg. Det har b livit tajtare och mer femin int. Motsv arigheten för killar hete r áo the el ler áo gấm . Áo dài se s idag som den tr aditionella vietname siska kläd seln. Áo Dài in fördes i V ietnam i b örjan av 1 700- talet. Då v ar den ins pirerad av kläder frå n det kinesiska hovet. Ins pirerad a v modet i Paris på 1930-t alet blev d räkten län gre och fö ljde kroppens former m er. Små ä ndringar av áo dài gör s hela tide n. En vit ao dai är van lig som sk oluniform i södra Vie tnam. Vis sa menar att en áo dài som skolu niform är opraktisk och därfö r gör att fl ickor lär sig femin ina betee nden som blygs amhet och försiktigh et. Andra är missnöjda över den moderna áo dài’ens åt sittande d esign och menar att den är för sexig och utmanan de. kvinnlig sol Dat HanDtryckt poster. kons tnär: to lien (1978) ” Colonia lists, Inte rnationa l Traitors , Think Ca refully B efore You Take Vie tnam. Vietnam ä r ett av få länder so m hedrar så många kv innliga hi storiska h jältar. Un der de senaste 20 00 åren h ar ett stor t antal kv innor hyllats för sina insa tser under krig. En specie ll plats i h istorien h ar Hai Bà Trưng, eller systr arna Tru ng, som l edde den första motstånd srörelsen mot den 247 år lån ga kinesiska ockupatio nen på 30 -talet e.v.t . Långt sen are under decennier av kamp för självständ ighet på 1 900-talet , först mo t Frank- rike och s edan USA , har systr arna Trun g varit en stor in spirations källa och de fortsät ter än idag att h edras i år liga cerem onier. Tusentals kvinnor h ar under olika peri oder varit akti va i kvinn liga revol utionära rörelser och militä ra styrkor . Mellan 19 46 – 1954 deltog sam manlagt 9 80 000 vietname siska kvin nor som g erillasold ater. Under 19 54-1975 b estod 40 % av geri lla och milisstyrk orna som då stred i bergregio nerna i södra Vi etnam av kvinnor. Barnstol Barnstol för BäBisar. Den kan även anv änDas som Ba rnvagn. Ett konfuc ianskt ord språk säg er att “om du har en son så har du en arving e, om du h ar tio döttrar så har du in genting”. I Vietnam finns en stark tra dition av för- kärlek för pojkar oc h att kvin nans vikti gaste uppgift är att föda e n son. På vissa håll håller den dock lång samt på a tt förändr as. Som Nguy ên Kim H ông berät tar: ”Numera ser jag mi n son och min dotte r som jämlika. Jag vill in te att min flicka sk a uppleva samma sa k som jag , att mina föräldrar tyckte att bara m ina bröde r hade rät tigheter. B åda mina bar n ska ärva lika myck et av det l illa vi har.” Men fost erdiagno stik och a bort av fl ickor är fortfaran de mycke t vanligt t rots nya p olitiska direktiv. Betel Traditione n med bet elanvändn ing i Vietn am är tusentals å r gammal och bruke t av betelb lad och areca nött er är vikti ga symbo ler för kär lek och äktenskap mellan m an och kvi nna. Bladen oc h nötterna används c eremoniel lt under trad itionella b röllop. En ligt traditi onen ska brudg ummen er bjuda bru dens föräl drar betel och a reca som e tt sätt att i nleda sam talet mellan bru dgummen s och brud ens föräld rar om det un ga parets äktenskap . I montern visas en b etelgren. S jälva betel - barken tug gas för att få rena st arka tänd er och för att det färgar tänderna , tandkötte t och läpparna röda. Det är mest äl dre kvinno r som tuggar be tel. Men ä ven en del Stäng
Text i dokument <itemDescription>	unga män tuggar betel för ru set och för att det fär gar läppa rna röda. Någ ot som oft ast uppfat tas som lit e ”sissy”, ett nedsät tande utry ck för fem inina män . Bröllopsfot o ... Visa hela unga män tuggar betel för ru set och för att det fär gar läppa rna röda. Någ ot som oft ast uppfat tas som lit e ”sissy”, ett nedsät tande utry ck för fem inina män . Bröllopsfot o meD tillstån D av isee På Intern ationella dagen mo t homofob i och transfobi (IDAHOT ) den 17 m aj 2013 gj orde en grupp unga HBT -aktiviste r i Hanoi en ”bröllopp saktion” ( ett fejkat b röllop) so m de kallade ”K ärlek är ä ktenskap” . De åkte ru nt i stan o ch tog en massa gru pp- foton, hels t där de v ar mycket folk. I vis sa köpcenter hindrade s de av va kter meda n andra var väldigt v älkomnan de. Den väns tra person en på foto t är Vi, en transkvin na och pe rsonen til l höger är Tu, transman som vänt ar på kön skorriger ing (pre-op). När grup pen disku terade hu r de skulle gå och klä upp si g under e ventet vill e Tu klä s ig som en man i k ostym. M en de and ra sade: ” Nej, Tu! Du ka n inte klä dig som e n man eft ersom du ska gå tillsamm ans med V i. Då kom mer ni bara se ut som ett h eterosexu ellt par!” Till slut bl ev de det m est uppmä rksamma de lesbiska p aret unde r aktionen . cittra / DÁn t ranH Dàn tranh har varit ett favorit instrumen t för många vi etnamesi ska flicko r både för r och nu. I stort set t alla som idag und ervisas i đ àn tranh är unga tj ejer. Det a nvänds in om instru men- tala ensem bler, folk- och popm usik. Den här ci ttran har 16 stränga r vilket är det vanliga an talet strän gar som a nvänts me llan 1800-talet och 1990- talet. Nu t illverkas d en även i stör re format med 22, 24 och 25 str ängar. Enligt en g ammal leg end hade d en vietna- mesiska ci ttran ursp rungligen 32 sträng ar. Historien berättar o m en mäst are som lä rde ut konsten att spela p å instrum entet till si na två unga döttrar. E n dag bör jade flicko rna bråka om vem som skulle spel a på det en da musikinst rumentet som fanns i huset. Mästaren blev myck et arg och bröt instr u- mentet på mitten oc h tillverka de två exa kt likadana c ittror till b åda döttra rna. Det ä r därför ins trumentet kallas TR ANH, vilk et innebär « att tvista» . Deltagare i U nstraigHt perspectives vietnam Unstraigh t Perspect ives är ett samarbet sprojekt m ellan Världskul turmuseet , The Unst raight Mu seum, Sve nska Institutet, UNESCO Vietnam s amt vietna mesiska samarbets parter som represent erar både HBT- organisat ioner och museer i H anoi. Det här är några per soner som har deltag it i hela projektet. Du kan ä ven se fle ra av dem i dokume ntär- filmen ” S amarbete kring sam ling 1978 :8” här in till. DokUmentär film ”samarBete k ring samling 1978:8” 6min Under arb etet med u tställning en Playgr ound hölls en in spirerand e worksho p kring en samling föremål fr ån Världs kulturmu seets sam lingar. Deltagarn a kom frå n museer och ideella organisat ioner i Vie tnam och Världsku ltur- museet. W orkshopen hölls i okt ober 2014 och var en del i samarb etsprojekt et ”Unstra ight perspectiv es”. insiDe/oUtsiD e Inside/Ou tside är en installatio n och perf orm- ance för tr e koreogra ferade mu siker utifr ån ett koncep t av Nguy en Thanh Thuy. Film en spelades in av Maria Norrman på Inter A rts Center i M almö i nov ember 201 4. Marie F ahlins koreogra fi bygger på analys av gester i vietna- mesiska T V-shower. Med ett ge nusperspe ktiv på hu r tradition ell vietnames isk musik presentera s i TV-sho wer i Vietnam skapar fi lmen ett s cenario m ed vad som först kan se ut s om vaxdo ckor i glas montrar i ett mörkt rum. Men vilka är Stäng
Text i dokument <itemDescription>	i stället för att lu ckras upp de se naste åren. stråkinstrU ment /Dan co Denna tv åstränga de fiol täc kt med or mskinn kallas Dan Co i södra Vietnam o ch spelas liggandes vertikalt... Visa hela i stället för att lu ckras upp de se naste åren. stråkinstrU ment /Dan co Denna tv åstränga de fiol täc kt med or mskinn kallas Dan Co i södra Vietnam o ch spelas liggandes vertikalt. Dan Co h ar en stor flexibilite t i skalor, ton och dynamik o ch ingår s om ett av de fyra vik tiga instrumen ten (tillsam mans med månform ad gitarr, 16- strängad cittra och monochor d) i tradition en Don Ca Tai Tu i sö dra Vietna m. Det är folk musik spe lad av skic kliga ama tör- musiker so m också fu ngerat som ledstjärna för jämstä lldhet gen om att var a en musik form som alltid utförts av både män och kvinn or. Spelninga r kan äga rum var s om helst o ch när som h elst; i någ ons trädg ård, vid f ester, på båtar, i stan, på b röllop elle r begravn ingar. Alla - rik e ller fattig, man eller kvinna, u ng eller gammal - kan vara med. 2013 blev Don Ca Tai Tu erkänd av UNES CO som et t av världe ns immaterie lla kultura rv. talking to m y Best frienD /tro c HUyen voi Ban tHan , 2013 av le ngUyen 13min Filmen ha ndlar om två transp ersoner. De är bäs ta vänner , är födda samma å r och har vu xit upp til lsamman s i samma stad. Båd as högsta dröm är att vara k vinnor och de är villiga att riskera v ad som he lst för att nå dit. Filmen ha r bland an nat visats under Vie t Pride 201 4 och Han oi Interna tional Film Festival 2 014. Ung kvinna m eD lilja /tHiÊU n U BÊn Hoa HUÊ oljemålning av tô ngoc v ân från 1943 . Målningen skildrar e n ung kvin na i det traditione lla vietnam esiska pla gget áo dà i, sittandes b redvid en vas med v ita liljor. Denna må lning är en av de mes t berömda från sin tid . Den är ä ven en typ isk skildrin g av kvinnli gt ideal i V ietnam. vykortslåDa ”tHe caBinet ” På vykort en lyfts er farenheter av att leva som HBT perso n i Vietnam fram. Att det är en låda so m du försi ktigt måst e öppna är ett sätt att marke ra det skö ra och ibla nd hemliga li v som mån ga HBT pe rsoner i V ietnam har tvinga ts leva. Me n också at t lyfta fram kärlek och stolthet öv er att vara den man är. Alla förem ålen på bi ld i lådan har ställts ut i utställning en ”The Ca binet” som visades i H anoi i decembe r 2014. Informan terna vill a tt vi öppna r lådan oc h tar del av der as berätte lser. Erfar enheter de inte alltid kunn at eller vel at tala öpp et om åter - berättas p å korten m ed en häls ning om a tt ökad kuns kap om ol ika sätt at t leva lede r till ett öppnar e och jäml ikare sam hälle. tHe pink cHo ice fotografier av maika elan Nguyen T hanh Hai , aka Mai ka Elan, ä r född 1986. Hon är en upp märksam mad fotog raf som bor och ar betar i Ha noi, Vietn am. År 2013 v ann hon d et prestig efyllda W orld Press Photo pris et för sin d okumentä ra fotoserie T he Pink C hoice. Fotografi erna visa r vardag liga port rätt av HBT-pers oner i Vie tnam. Am bitionen v ar att visa att det fin ns mång a HBT-p ar som ä lskar, vå rdar och lever lyckliga li v tillsamm ans trots stigmati- sering. Stäng
Text i dokument <itemDescription>	ordspråk säger ”Är du kvinna , ska du in te lyssna t ill en monok ord” efters om instru mentet ha r en sorgsam klang som ansågs ge upphov till förtviv lan och so rgsenhet h os ... Visa hela ordspråk säger ”Är du kvinna , ska du in te lyssna t ill en monok ord” efters om instru mentet ha r en sorgsam klang som ansågs ge upphov till förtviv lan och so rgsenhet h os kvinnor . Numera b eskrivs lju det från en monocho rd som en ins piration o ch glädje f ör alla. Instrumen tet har ga mla anor med de tid igaste skriftliga s kildringar na från 17 70, men m ånga forskare u ppskattar dess ålder upp till tu sen år äldre än s å. En gamm al legend o m monoko rdens ursp rung berättar o m en blind kvinna so m spelar p å marknade n för att k unna försö rja sin fam ilj medan he nnes man var ute i k rig. Dan b au sägs ofta g enom histo rien ha sp elats av bl inda musiker. mångitarr / DÁn ngUyÊt Trots att m ånga mus iker under 1900-tale t alltmer dr ogs till aku stisk och e lektrisk gi tarr är denna ”må ngitarr” e ller dàn ng uyêt fortfa rande väldigt po pulär. Mångitar ren är ett instrumen t som fram förallt spelas av m än, och va r tidigare känd som ett instrumen t för adlig a män. Vis sa menar att mångitarr en inte är lämplig fö r kvinnor efter- som den ti ll sin form inte är till räckligt ”m juk” eller ”femi nin”, till sk illnad mot till exemp el en 16-stränga d cittra. I norra Vi etnam är mångitarr en det vikt igaste instrumen tet i en spe ciell form av musik s om spelas und er ritualen len dong. Musiken f unge- rar då äve n som ett s ätt att förs tärka kön s- normer. F ör varje a nde som k allas spela r bandet en serie låtar som är lä mpliga för varje ande s identitet. ok meD Häng en, rep ocH korg ar Ett ok öve r axlarna med fullas tade korga r hängande s på varde ra sidan, ä r en vanlig syn både i städer och på landsb ygden. Dessa ok med fläta de rep ell er hängen är också en traditio nell symbo l för förhå llandet me llan man och h ustru. Ett förhålland e som inte kan brytas och som betyd er att det ä r kvinnorn a som axlar ansv aret för at t ta hand o m familjen . Som ett v ietnames iskt ordsp råk lyder : đòn gán h tre, ”En kv inna bär i nte bara e tt ok på sin a axlar, utan hela landet!” UnstraigHt perspectives Utställnin gen PLAY GROUND är del av ett samarb ete mellan Världskul turmuseet , The Unstr aight Mus eum, Sven ska Institu tet, UNESCO Vietnam, v ietnamesi ska NGOs och museer i H anoi. Samarbet et är en de l av ett stö rre projek t som The Unstr aight Mus eum leder med foku s på normkriti ska förestä llningar, i nsamling av föremål oc h berättels er och inte rnationell a samarbete n. samling Det här är en samlin g av husge råd, jordb ruks- och fisker edskap fr ån Bai Ba ngområd et, Vinh Phu-provi nsen i nor ra Vietnam . De är ins amlade av G. Fred riksson oc h B. Lagus son som a rbetade med papp ersbruket Bai Bang, Sveriges s törsta biståndsp rojekt någ onsin. Inom det tradit ionella jordbruk et har en könsb aserad arbetsfö rdelning varit e n viktig del i skapandet av kvinnlighet och manlighet . Uppdelningen av arbetsuppgi fter har ofta varit tydlig a, inte minst nä r det gällde våt risodling. Att a rbeta ute på ris fälten har traditionell t varit en kvinn osyssla. ”Män h ar för stela rygg ar och fumliga händer” kunde det heta . Under kommu nismens kollek tivjordbruk strä vade man efter att minska skil lnaderna mellan mäns o ch kvinnors arb ete. År 1986 ge nomfördes en r eformering av e konomin i marknadseko nomisk riktnin g (Doi moi) oc h numera är nä stan alla bönde r egna företagare. Mån ga menar att oj ämlikheten me llan könen har ökat, och att de traditio- nella könsroller na på landsbyg den fastslagits Stäng
Händelse <context>	Tillverkad av Palmgren, Christine, Leidi, Bianca.
Typ av dokument<itemName>	utställningstext
Ämne <subject>	Kulturhistoria
Arkivdokument <itemNumber>	f-texterA3-20150216 Stäng
Rättigheter för metadata <itemLicense>
Källa <presOrganization>	Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet
Källa <url>

Teknisk data

Senast skördat till K-samsök <buildDate>	2025-04-23
Datakvalitet <dataQuality>	Rådata
Ansvarig institution <serviceOrganization>	SMVK-VKM
Tjänst <serviceName>	arkiv
Objekt-URI <presEntityUri>	http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/2515885
Källa <presRepresentationHtml>	http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/html/2515885
RDF-representation <presRepresentationRdf>	http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/rdf/2515885
XML-representation <presRepresentationXml>	http://kulturarvsdata.se/SMVK-VKM/arkiv/xml/2515885

Visa metadata

Bläddra i sökresultatet

utställningstext (Dokument)

Källa:

Statens museer för världskultur - Världskulturmuseet

Var närvarande vid

Skapades av

Det finns inga länkar för objektet.

BILDER

ARTIKLAR I WIKIPEDIA

ARTIKLAR I WIKIDATA

BILDER I WIKIMEDIA COMMONS

utställningstext

Dokument

Teknisk data

Bläddra i sökresultatet