föremålsanalys

Frivolitetsarbete på rött folierat papper

Föremålsanalys

Ingrid Sjöberg

Ledarskap i slöjd och kulturhantverk 1 Vt. 14

Föremål nr: 800 ur Gösta Sandbergs samling i Göteborg.

Föremålsanalys

Ingrid Sjöberg

Lsk. 1 Vt 14

Anledningen till mitt val av ett frivolitetsföremål var mitt intresse för tillverkningssättet och

att det var monterat på rött glansigt papper.

För att finna svar på mina frågeställningar har jag använt mig av böcker och internet. Jag har

samtalat med en kvinna med erfarenhet av kyrkoförsäljningar på 70- talet (Kersti Södergren)

och Hanna Lindholm, undervisningstekniker på Textilhögskolan i Borås. För att förstå var

frivolitetsduken kommer i från har jag kontaktat Vasakyrkans personal i Göteborg, eftersom

det står på baksidan av mitt föremål att det är köpt i Vasakyrkan på en höstförsäljning 1977.

Vilken ort är oklart.

Jag upplevde att det var förhållandevis lätt att hitta information om frivoliteter. Biblioteket var

positivt till att köpa in den litteratur jag behövde. Svårare var det att koppla informationen till

mitt föremål. Jag tyckte till en början att det var frustrerande att jag inte kunde veta om svaren

på mina frågeställningar är helt korrekta eftersom mycket bygger på teorier. Under

utforskandet av uppgiften har jag förstått att det är så en föremålsanalys kan gå till. Jag blev

väldigt glad när någon av mina informanter bekräfta det jag läst i litteraturen.

1.

a. Hur har föremålet behandlats?

Svar: Jag anser att föremålet har bevarats väl. Jag ser inga veck i pappret som "duken" är

fastsydd på. Jag upplever inte heller att arbetet är smutsigt eller slitet någon stans. Jag

upplever att texten på baksidan av pappret är dock väldigt slarvigt skriven och svår att läsa.

b. Vad står det

på baksidan av

pappret?

Svar:

Jag tror att det

står:

Handgjort

Vasakyrkan

Höst-försäljning

1977

20 .-

2.

a. Vad är föremålet tillverkat av?

Svar: Många frivolitetsarbeten gjordes under 70-talet i bomull och är det material Blomqvist

och Persson rekommenderar i sin bok från 1979.

Palmer (2000) beskriver hur bomullstråden från början inte var omtyckt i frivolitetsarbeten.

Man ville ha en tråd som var "smooth" och stark. Genom att behandla bomullstråden med

kaustiksoda (natriumhydroxid), alltså en merceriseringsprocess, gjordes tråden lämpligare för

frivoliteter.

Genom att titta på en bomullstråd som ofta används till frivoliteter (D.M.C. Cordonnet

Special ) i mikroskop och jämföra den med dukens trådar drar jag slutsatsen att duken är

tillverkad i bomull. Även Lindholm tror att det är troligt att duken är gjord i bomull. I boken

Frivolteter (1979) av Blomqvist och Persson rekommenderas användning av D.M.C. garner

till frivoliteter, vilket får mig att anta att det kan vara ett D.M.C. garn som använts.

Informant 1 berättade att rött glansigt papper stämde bra in med 70-talets stil. Hon hade en

teori om att duken kunde var monterat på papper för att den skulle vara mer attraktiv vid en

försäljning. Informant 2 hade inte sett några liknande monteringar.

b. Vilka redskap har använts?

Svar: Spetsen är troligt vis gjord på 70-talet och därför tror jag att en liten skyttel har använts.

Ringarna är sammanfogade i picoterna vilket kräver en virknål eller en skyttel med en liten

krok på.

3.

a. Till vilken funktion tillverkades föremålet?

Svar: Jag tror att föremålet producerades till den höstförsäljning det står om på baksidan av

pappret duken sitter på. Om föremålet kommit i bruk efter försäljningen eller direkt köpts till

Gösta

-5. B 10. R 5-5+5-5. R 5-3-3-3-3-5. B 10. R 5+5.
R 7-5-7. B 7+5+3-3-3-3-3-3+5+7. B 10. R 5+3-3-3-3-5. R 5-5+5-5. B 10. R 5-5+5-5.

Upprepas 7 gånger kopplas ihop som originalbilden visar.

B= Båge

R= Ring

- =Picot

+ = Sammanfogning

Röd = samma tråd

Original Tolkning av Ingrid Sjöberg

Sandbergs samlingar är oklart. Har det använts har det skett med varsamhet för det är i

bra skick. Personal från Vasakyrkan i Göteborg bekräftar att det på 70-talet förekom ett flertal

olika försäljningar i Vasakyrkan både diakonala och genom Lutherhjälpen eller genom andra

organisationer och föremål såldes liknande den frivolitetsduk jag har undersökt. Duken kan

alltså kommit från Vasakyrkan i Göteborg.

b. Finns det flera användningsområden för just denna typ av "duk"?

Svar: Frivolitetsduken utan det röda pappret kan ha använts som duk. Jag finner inga andra

användningsområden.

4.

a. Experimenterades arbetet fram eller följde man mönster och hur skulle ett sånt mönster se

ut?

Svar:

Jag har inget konkret svar på om mönstret experimenterats fram eller gjorts efter ett färdigt

mönster. I den litteratur jag använt finner jag ingen beskrivning på just den duk jag analyserar.

Tekniken är inte svår om man kommit på principen så visst finns det en möjlighet att någon

experimenterat fram mönstret utan att följa en färdig beskrivning.

Det finns olika sätt att skriva mönster. Mönsterbeskrivningarna i Waldreps bok mönster

skiljer sig mycket från de som finns i Blomqvist och Perssons bok.

För att se hur en mönsterbeskrivning för den frivolitetsduk jag undersökt se Bilaga 1.

b. Kan formgivningen hjälpa mig att förstå när föremålet tillverkades?

Svar: Stilen på föremålet påminner mycket om de mönsterexempel Blomqvist och Persson

visar. Att det är ett rött glansigt och folierat papper som använts ansåg informant 1 stämde bra

överens med 70- talets stil.

5.
Vad har arbeten i denna teknik symboliserat och vad symboliserar de idag?

Svar:

Informant 3 kopplar en innehavare av ett sådant arbete till en syförening. Han tycker att

arbetet är lite för pråligt. Samtidigt tycker han att det blir lite förenklat och till och med

skändande att sätta arbetet på ett papper. Informant 1 kopplar ett föremål av detta slag till

finare äldre damer. Hon anser att det symboliserar att man gillar konsthantverk och sådant

som är vackert. Informant 4 tycker att denna frivolitetsduk ser lyxig och kunglig ut. Samtidigt

kopplar hon duken till en gammal tant.

Efter att ha intervjuat informant 1 och 3 födda på 30- talet och informant 4 född på 80- talet

förstår jag att känslan av att frivolitsarbeten är fina och exklusiva har levt kvar. Fortfarande

kopplas spets till något exklusivt trots samhällets förändring.

Källor:

Blomqvist Gun, Persson Elwy Frivoliteter 2. uppl. Stockholm 1979

Palmer Pam, Tatting, Princes Risborough [England] : Shire Publications, 1996.

Waldrep Mary Carolyn, The Tatter's treasure chest New York : Dover ; London :

Constable, 1990

Informant 1 Kvinna i född på 30- talet med erfarenhet av kyrkoförsäljning på 70- talet

(140314).

Informant 2 Lärare med kunskap inom frivolitetsområdet (140312).

Informant 3 Man född på 30- talet (140314).

Informant 4 Kvinna född på 80-talet (140314).

Personal Vasakyrkan Göteborg (140317).

Bilaga 1

Frivolitetsmönster

Tolkning av Ingrid Sjöberg

• Varv 1: R 5-5-5-5. R 5+5-5-5. R 5+5-5-5. R 5+5-5-5. R 5+5-5-5. R 5+5-5-5. R 5+5-
5+(sammanfoga med första ringen)5.

• Varv 2: B 9-8-9. R 5-5-5-5. R 5+5+5-5. R 5+5-5-5. B 9-8-9+. Upprepas 7 gånger
kopplas ihop som originalbilden visar.

• Varv 3: R 5-5+5-5. B 5-5. R 5+5+5-5. B 10-10. R 5+5+5. B 10-10. Upprepas 7 gånger
kopplas ihop som originalbilden visar.

• Varv 4: B 13. R 5-5+5-5. B 9. R 5+10-5. B 9. R 5+5-5-5. B 9. R 5-5+5-5. Upprepas 7
gånger kopplas ihop som originalbilden visar.

• Varv 5: B 3-3-3-3-3-3. R 5-5+5