föremålsanalys

ett större verktyg då det inte syns några

tryckmärken.

 Föremålets kontext och historia (inklusive dess värde i något eller flera
sammanhang).
I slutet av 1700-talet förvarade kvinnan sina tillhörigheter i fickor på insidan av

klänningen. Fickorna var fästa i ett sash, knytt runt midjan på insidan av klänningen.

Klänningens kjol hade slitsar i sidorna så att fickorna var åtkomliga. När modet

förändrades och klänningen midja höjdes till under bysten kunde inte fickorna

användas på samma sätt som förut. Då började kvinnan använda en retikyl. Retikylen
var en tidig form av hanväskan som hölls i ett band över armen/handleden. Retikyl kommer

från det latinska ordet rèticulum (litet nät). Den var högsta modet i början av 1800-talet och

åter igen vid sekelskiftet.
I början av handväskans intågande ansågs handväskan som skandalös för sin

okvinnlighet och sin koppling till kvinnans självständighet. 1901 berättar Freud om en

kvinna som använde sin handväska som en symbol för sin sexualitet. När hon öppnade

den och satte ner fingrarna tolkade han det som att hon smekte sig själv. Freud

fortsätter och tolkar kvinnans personliga objekt till sexuella symboler.

I mitten av 1800-talet användes många pärlbroderade väskor med snäppöppning. Det

kunde vara broderade både med garn och pärlor i olika färger och även metallpärlor.

• Costume in Detail 1730-1930, Nancy Bradfield, 1981, George G. Harrap & Co. Ltd

• Accessories to Modernity, Susan Hiner, 2010 University of Pennsylvania Press

• Bags, Clarie Wilcox, V&A Publications 1999 (Paperback edition published 2008)

• http://www.ne.se/redikyl

Rätt källa?

Under min undersökning av föremålet försökte jag även hitta information om Inge

Wätzell som skall ha bekräftat material och tid på väskans broderi. Jag har inte hittat

någon information och har tillsammans med klasskamrater och lärare diskuterat om

namnet är rätt. Vår diskussion kom fram till om namnet egentligen skulle ha varit Inga

Wintzell och att namnet har blivit fel när föremålet blev inlagt i databasen. Inga

Wintzell har skrivit böcker om textil som har blivit publicerade genom Nordiska

Museets förlag. Namnet på bekräftelsen skulle kunna undersökas igen.

Kus 112 Föremålsanalys,
Göteborgs Universitet,

VT 2014
Lina Jatko

Jag valde en aftonväska i svart sammet med snäppöppning. Enligt den informationen jag fick

från Världskulturmuseet är det silkesbroderi i flamfärgat garn. Enligt samma källa som är

Inge Wintzell kommer aftonväskan från tidigt 1800-tal, eventuellt 1840 eller tidigare.

Produktnumret är: 1998.11.0494.

Valet av produkt blev att det var något jag själv kunde relatera till. Jag har alltid tyckt om

väskor och börsar med snäppöppning. Jag har tittat på föremålet med handskar då bygeln är

känslig för handavtryck. Jag har mätt föremålet och försökt beskriva och rita av det med

tydliga instruktioner som jag kom på under arbetet. Jag har sökt på nätet t.ex. www.kringla.se,

www.digitaltmuseum.se/ och i olika böcker om broderi, väskor och mode mm. Jag har också

haft mailkontakt med en konservator på Stads museet i Göteborg.

För mig har det varit väldigt svårt att hitta information om väskan. Det finns inget i Gösta

Sandbergs litteratursamling som jag kunde hitta någon information. Jag har kontaktat olika

museer och fått varierande svar. Men konservatorn från Stadsmuseet i Göteborg har försökt

hjälpa mig så mycket hon har kunnat. För mig har det varit en svårighet då jag inte har

kunskaper om 1800-talet vilket gör att jag inte har förkunskaper om mode, accessoarer och

samhällsklasser.

 Föremålets fysiska kännetecken så som de framstår för dig när du undersöker det
med dina sinnen.
Då jag behövde använda handskar till föremålet var det mitt sinne synen som jag

använde till väskan. Det jag kunde se var att det är en sammetsväska med

snäppöppning av någon slags metall eventuellt silver. Broderiet på väskan är i en

metalltråd och flamfärgat garn som redan är identifierat som silke. Insidan av

väskan/fodret är lagad med mörk avvikande tråd. Fodret är troligen silke, då den har

ett glansigt uttryck.

 Material och tillverkningsteknik.
Vilka tekniker är använda till väskan?

Det går inte att avgöra om väskan är sydd ihop för hand eller på maskin då det är

ytterst fina stygn som är sydda. Broderiet kan vara kedjestygn eller tambursöm.

Skillnaden är att tambursöm ger en jämn linje av stygn på avigsidan medan

kedjestygnen ger en ojämnare avigsida. Till tambursömnad används en virknål

(tamburnål) och till kedjestygn en broderinål. På grund av att jag inte kan se på

avigsidan av väskan kan jag varken avgöra vilket broderialternativ som är på väskan

eller om väskan är sydd för hand eller på maskin. Om väskan hade varit sydd med

maskin hade den kunnats dateras efter 1860. Väskan är utklippt i ett helt stycke där

bara sidorna är hopsydda, botten är vikt på mitten. Den sida på väskan som har legat

uppåt när jag har tittat på den verkar vara större än baksidan då det finns veck på

framsidan vid väskbygeln som inte finns på baksidan.

 Föremålets funktion.
Vilka redskap behövdes för att producera föremålet?

Då det inte går att avgöra exakt vilka tekniker som har använts till denna väska

kommer jag att ge flera alternativ till redskap. Väskan har antingen sytts ihop med

synål eller symaskin. Broderiet är utfört med broderinålar eller en virknål/tamburnål.

För att fästa snäppöppningen har ett verktyg använts för att pressa ihop tyget mellan

snäppöppningens kanter.

 Design och dekoration.
Snäppöppningen är en metallbygel och vissa nysilverbyglar kan ha en årsstämpel på.

Det beror på var och när bygeln är tillverkad. Då jag själv inte kan bedöma det har jag

fått veta att bygeln kan vara av nysilver och att legeringen under försilvringen kommit

fram. Jag kan själv inte hitta någon årsstämpel, det jag kan se är att den inte är

fastsydd utan ihop pressad på något sätt med