Eftersom den vänstra delen av väskan
alltid är under förkläder när kjolsäcken bärs, kanske personen som gjort denna väska
har trott att det inte var nödvändigt att ha broderi på den del som skulle gömmas hela
tiden. Jag tror också att silkestråd på 1850-talet kunde ha varit mycket dyrare och
personen kanske inte hade råd att köpa så mycket material.
Material och tillverkningsteknik
Vanliga material var vadmal, kattun, siden, linne, skinn, ullgarn och silkegarn och
ofta använde man resttyger eller vad man hade till hands. Föremålet jag undersökte är
gjort i vadmal, skinn, ullgarn och silkegarn. Broderitekniken man använder för att
sätta fast applikationer verkar vara läggsöm med ullgarn i en annan nyans. Mellan
applikationerna gjorde man broderimönster med flätsöm. Framstyckets kanter på
väskan täcks av en röd tygvikning som hålls på plats med vad jag tror är efterstygn.
Baksidan med lädret är fastsatt på kanterna med fållstygn. Angående typ av läder så är
jag inte helt säker på vilken som används. Enligt det källor jag sökte i tror jag att det
antingen är sämskskinn eller renskinn. Baksidan av väskan var anfrätt av tidens spår
så därför var det svårt att se vilken typ av skinn det var. Jag antar att det är
sämskskinn för jag tycker att det ser mest likt ut när jag jämför med nya bilder på
lädermaterialen.
Föremåls funktion
Jag funderade på varför man hade väskor på denna tid och vad man hade i dem. På de
tidigaste folkdräkterna fanns det inte några fickor insydda i plaggen. Eftersom
kvinnorna hade behöv av att bära med sig sina föremål så började man tillverka
kjolsäcker och kjolväskor. Under 1800-talet började man i vissa delar av Sverige att
sy in fickor i dräkterna. I Skåne till exempel slutade man att använda kjolväskorna
helt. I andra delar av landet fortsatte man av tradition att tillverka och använda
kjolväskorna och de fortsatte att vara ett komplement till dräkterna.
Design och dekoration
Frågan är var designen på väskorna ursprungligen kommer från. Jag kan se att en av
stilarna har sitt ursprung i Leksand och det är lätt att känna igen dekorationerna från
detta område. Man använder röda hjärtformade och gula och gröna snirkliga
applikationer i ett symmetriskt mönster. Runt kanterna finner man ofta triangel-
applikationer. På vissa av väskorna har man broderat ägarens initialer samt årtal när
väskan skapades. Just den väskan jag tittade på hade dock inte signatur eller årtal.
Föremålets kontext och historia
Så vad har väskorna haft för roll i historian? Vad som började som en funktionell
attiralj blev med tiden en utmärkande del av kvinnornas utstyrsel. Man använde mer
och mer dyrare material och smyckade ut dem fint för att passa med de fina
traditionella dräkterna. De blev en del av det svenska kulturaret och utmärkande för
tiden.
5
Framgångar och motgångar
Det var inte så svårt att hitta bildmaterial om kjolväskornas design och deras områden,
till exempel digitalt museum eller litteratur om folkdräkter har olika bilder att visa.
Dock kunde jag inte ta reda på litteratur om kjolväskorna trots att det finns så mycket
litteratur om folkdräkter. De böckerna brister när det gäller detalijerad information om
kjolväskorna, när det gäller användningen och innebörden av mönstren.
6
Referenser
Tryckta källor
Nylén, A. 1976, Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar, Nordiska museet,
Stockholm.
Centergran, U. & Kirvall, K. 1998, Folkdräkter förr och nu: tradition och
sömnad, Natur och kultur/LT, Stockholm.
Trotzig, L., Danielsson, H.U. & Andersson, G. 1976,Sockendräkter
Dalarna, Dalarnas mus, Falun.
Elektroniska källor
Digitalt museum 2014, kjolväska, Tillgänglig:
http://www
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
