folket
En viktig ceremoniell prydnad för män, ett träsnideri föreställande den
heliga fladdermusen, smyckad med uppstoppade tukanfåglar och vildsvins-
tänder. Bärs över nacken som ett halsband.
Maraca från Hiwifolket
Maracas är shamanens främsta instrument som framför allt används vid
botande. Den tillverkas av en torkad kalebassfrukt och målas i geometriska
mönster. Ofta dekorerad med fågelfjädrar.
Hängmatta från Hiwifolket
Det textila hantverket är viktigt hos Hiwi. De tillverkar bl.a. förstklassiga
hängmattor av fibrer från cumareväxten.
Trumma från Baniwafolket
Trumman är ett vanligt instrument. Andra vanliga instrument är yupurutú,
som är en visselpipa, och en trästav som när den slås i marken låter som ett
dovt trumljud.
Halsband från Tsasefolket
Halsband gjort av frö, krokodiltänder, aptänder, bältdjursklor, bomullstråd
och växtfärger.
Stämplar från E’ñepafolket
E’ñepafolket smyckar sina kroppar med hjälp av stämplar i olika storlekar,
former och mönster.
Armband från Yanomamifolket
Yanomamimän bär mångfärgade armband, tillverkade av fågelfjädrar från
bl.a. tukan, curassow, sparvhök och papegoja. Männen gör hål i öronen,
näsan och läpparna med tunna bambustickor och smyckar sig med fjädrar
och blommor.
Warimemask från De’aruwafolket
Warime är De’aruwas viktigaste högtid. Det är en fruktbarhetsfest då man
åkallar sina förfäder. Denna mask används som ceremoniellt plagg. Masken
består av två delar där den övre delen fästs runt nacken och den nedre runt
midjan.
Guapa, korg från Ye’kuanafolket
Ye’kuanafolket är kända för sin korgtillverkning. Guapakorgen läses från
mitten och utåt. Designen, som varierar från korgmakare till korgmakare,
förmedlar en komplicerad geometri.
Koger, pilfodral från Wakuénaifolket
Att jaga kräver slughet, tystnad och absolut kontroll över kroppen. Jägaren
gömmer sig i trädens bladverk och försöker imitera de djurs läten som han
jagar. Han måste vara tålmodig, stilla och kunna motstå olägenheter som
dåligt väder och insektsbett.
ETNISKA GRUPPER
I ett frodigt område längs Orinocofloden i södra Venezuela, har urbefolkningar levt i tusentals
år. Nyckeln till deras överlevnad är förmågan att ta till vara och använda sig av naturens gåvor.
I utställningen presenteras föremål från olika etniska folkgrupper;
BANIWA
Baniwa drabbades hårt av gummiindustrins exploatering i början av 1900-talet. Antalet Baniwa
sjönk snabbt och deras kultur förändrades. Idag bor de framförallt i delstaten Amazonas i Vene-
zuela, men också i Colombia och Brasilien.
BARE
I konflikten om rätten till området mellan spanjorer och portugiser följde en lång historia av
migration och politisk konflikt för Bare. Under många år har de tvingats flytta fram och tillbaka
över gränserna mellan Venezuela och Brasilien.
DE’ÁRUWA
Även De’áruwa finns på båda sidor av gränsen mellan Venezuela och Colombia och lever
utmed Orinoco och dess bifloder.
E’ÑEPA
E’ñepa är även kända under namnet Panare. De bor huvudsakligen i staten Bolívar i Venezuela,
men också i staten Amazonas.
HIWI
Redan på 1600- och 1700-talen beskrivs Hiwi av historiker som kringflyttande jägare och sam-
lare. De har en lång historia av krig och konflikter som förändrat deras traditionella livsstil.
HOTÏ
Där andra grupper blivit påverkade av världen utanför har Hotï, pga. sitt isolerade boende, i stor
utsträckning fått vara ifred.
PUINAVE
Puinave är en etnisk minoritet med ursprung från den colombianska sidan av Orinoco. Hur och
när de kom till Venezuela är inte känt. Från att tidigare ha levt som nomader är de numera fast
bosatta.
TSASE
Tsase är en av de mindre grupperna i regionen. Politiska och kulturella förändringar har splitt-
rat Tsase så att de idag ingår i