Text i dokument <itemDescription> |
-
ATT FÖRLORA EN VÄN När jag började skolan fick jag en ny kompis. Han var min bästa kompis ända tills ungefär gymnasiet innan vi började tappa kontakten. När vi blev äldre och jag bytte skola, så höll vi ändå kontakten. Vi brukade träffas varje lördag klockan 11 vid en specifik lekplats. Den lekplatsen har jag tagit sanden ifrån. Men med tiden så pratade vi mindre och mindre och nu har vi tappat ko...
Visa hela
ATT FÖRLORA EN VÄN När jag började skolan fick jag en ny kompis. Han var min bästa kompis ända tills ungefär gymnasiet innan vi började tappa kontakten. När vi blev äldre och jag bytte skola, så höll vi ändå kontakten. Vi brukade träffas varje lördag klockan 11 vid en specifik lekplats. Den lekplatsen har jag tagit sanden ifrån. Men med tiden så pratade vi mindre och mindre och nu har vi tappat kontakten helt. Sanden representerar vår vänskap och det som jag har förlorat. Min bästa vän som jag verkligen gillade. TO LOSE A FRIEND When I started school, I made a new friend. He was my best friend until high school when we started losing touch. When we got older and I changed schools, we still kept in touch. We used to meet every Saturday at 11 o’clock at a specific playground. The sand comes from that playground. But over time we talked less and less and now we have lost contact completely. The sand represents our friendship and what I have lost. My best friend whom I really liked. HOCKEYN VAR MITT LIV Alla och allt runt omkring mig va hockey. Att sluta i hockey var ett svårt val för mig. Efter att jag fick min knäskada var jag inte värd nåt alls där längre. När jag kom tillbaka var jag ett år efter och ingen anpassade sig efter mig. De tänkte att jag skulle vara lika bra trots att jag missat ett helt år. Jag valde att sluta i hockey. Det va en så stor del i mitt liv, hela min familj är hockey, mamma har spelat och syrran spelar. Så det var ett stort val att lämna. HOCKEY WAS MY LIFE Everyone and everything around me is about hockey. Quitting hockey was a difficult choice for me. After I got my knee injury, I wasn’t worth anything in that context anymore. When I came back, I was a year behind, and no one adjusted to me. They thought I would be just as good despite missing a whole year. I chose to quit hockey. It was such a big part of my life, my whole family is hockey, my mother has played and my sister plays. So it was a big choice to leave. TÄNKER JAG PÅ ATT SNUSA, TÄNKER JAG PÅ MELKER Melker, 14 år, förlorar kontrollen över sin tjejkompis trimmade EPA-traktor. De kör av vägen och krockar med två träd i hög hastighet. Tjejkompisen överlever, men Melker dör direkt. Efter olyckan döps kurvan till ”Melkers kurva” och blir en minnesplats. Hans kompis Valter berättar vad han lämnade vid platsen: Jag lämnade snus, blommor, och en nalle. Snuset lämnade jag för att det var nog det Melker tyckte om mest. Om jag tänker på att meka och att snusa och bilar så tänker jag direkt på Melker. WHEN I THINK OF SNUFF, I THINK OF MELKER Melker, age 14, loses control of his friend’s EPA- tractor. They drove off the road and collided with two trees at high speed. The friend survives, but Melker dies instantly. After the accident, the curve is called ”Melker’s curve” and serves as a memorial. His friend Valter tells what he left at the memorial: I left snuff, flowers, and a teddy bear. I left the snuff because that was probably what Melker liked the most. When I think of tinkering with cars and snuff, I immediately think of Melker. JAG BÖRJADE SKADA MIG SJÄLV När jag var 13 ansåg jag att jag var död. Jag började skada mig själv och började dricka. Jag förlorade mina vänner. Jag hade hamnat i en nedåtgående spiral redan innan dess. Jag minns det fortfarande som en hemsk mardröm. Jag kände ingenting och när jag kände något var det en överväldigande våg av känslor. Jag minns att jag kväll efter kväll satt på golvet och behandlade mina skärsår med alkohol som brände och sedan försökte dränka mina tankar med alkohol. Jag var inte en person, jag levde inte. Jag lämnade inte huset, jag gick inte i skolan. Medan jag hörde mina egna hjärtslag i mitt huvud, behandlade jag mina skärsår med ett egentillverkat litet kit med slumpmässiga föremål jag hittade i huset. De låg i glasögonfodralet. Att prata med främlingar i min ålder på nätet, att dela det destruktiva beteendet som vi alla gjorde mot oss själva, eller som någon annan gjorde, normaliserades på ett sätt så att du kände dig fri att vara dig själv utan att bli dömd för din kamp. I STARTED TO HURT MYSELF When I was 13, I considered myself dead. I started to hurt myself and started to drink. I lost my friends. I had fallen into a downward spiral even before that. I still remember it like a nightmare. I felt nothing and when I felt something it was an overwhelming ocean of emotions. I remember that night after night I would spend sitting on my floor treating my cuts with stinging alcohol and then try to drown out my thoughts with alcohol. I wasn’t a person, I wasn’t living. I didn’t leave the house, I didn’t go to school. While hearing my own heartbeat in my head, treating my cuts with a homemade little kit of random items I found in the house. I placed them in the case for the glasses. Talking to strangers my own age online, to share the abusive behavior we all did to ourselves, in some way was normalized in a way that you felt free to be yourself without being judged for your struggle. ATT LÄMNA HUNDARNA VAR DET SVÅRASTE 15 år var jag då jag hade precis flyttat från Sveri- ge där jag hade blivit svårt-mobbad, våldtagen, misshandlad. Min omgivning var runt hemlösa och missbrukare. Jag hade precis flyttat till Norge med pappa när jag inser att också pappa missbrukar, misshandlar och beter sig illa. Djuren är och var då mitt allt, speciellt mina två hundar – Pricken och Laleh. Att ha en person som trodde på mig och som jag litade på, fick mig att verkligen öppna mig och berätta allt. Jag ville verkligen inte lämna mina hundar. Dom var de enda trygga för mig. Men jag bestämde mig att lämna i alla fall trots att det kändes som att hela min värld rasade samman. Nu i efterhand när det har gått några år kan jag säga att det är de bästa och tyngsta beslutet jag gjort. Nu är jag trygg. ANDAS IN, ANDAS UT På morgonen denna dag tänkte jag att allt var upp och ner. Ahhh! Det kommer bli katastrof. Jag visste vad den här dagen betydde för mig. Jag skulle flytta till ett annat land. Det var min första flygplansresa. Första problemet kom när mitt flygplan var försenat. Nästa problem var att flygplatsen när jag skulle byta var så stor att jag inte hitta gaten. Många kunde inte prata engelska, bara turkiska. Äntligen kom vi till Göteborg. Då kom nästa problem. Mitt bagage kom inte. Jag fick vänta länge. Så när jag kom till Sverige första gången visste jag att livet inte är lätt, men det blir bättre med tiden. Detta var en dag som förändrade mitt liv, som jag drömt om länge. – Ayesha INHALE, EXHALE On the morning of this day, I felt like everything was upside down. Ahhh! I’s going to be a disaster. I knew what this day meant for me. I was moving to another country. It was my first airplane journey. The first problem arose when my flight was delayed. The next problem was that the airport, where I had to change planes, was so large that I couldn’t find the gate. Many people there couldn’t speak English, only Turkish. Finally, we arrived in Gothenburg. Then came the next problem. My luggage didn’t arrive. I had to wait a long time. So, when I came to Sweden for the first time, I knew that life isn’t easy, but it gets better with time. This was a life-changing day that I had dreamed of for a long time. – Ayesha KLOCKAN TICKAR Det finns så mycket orättvisa i världen. Många saker be- höver förändras. Klockan tickar. Jag vill bli någon som kan hjälpa andra. Om jag blir framgångsrik kan jag förändra världen. Kanske ge mat eller pengar till de som behöver. Allt kan jag inte förändra, men jag blir glad om jag kan förändra något. Jag längtar tills jag växer upp. – Zahra THE CLOCK IS TICKING There is so much injustice in the world. Many things need to change. The clock is ticking. I want to be someone who can help others. If I become successful, I can change the world. Maybe give food or money to those in need. I can’t change everything, but I will be happy if I can change something. I can’t wait until I grow up. – Zahra UNGA BERÄTTELSER Här har unga människor valt att dela sina berättelser om drömmar och identitet. Vill du dela en egen berättelse? Skriv på en lapp och lägg i lådan. STORIES BY YOUTH Here, young people share their stories about dreams and identity. Would you like to share a story of your own? Write a note and put it in the box. HUR KÄNNS SORG? Har den en färg, en form eller en temperatur? Är den len, kantig eller taggig? Mjuk, sträv, kall eller hård? WHAT DOES GRIEF FEEL LIKE? Does it have a color, a shape or a temperature? Is it smooth or thorny? Soft, rough, cold or hard? UNGA BERÄTTELSER Här har unga människor valt att dela sina berättelser om död och förlust. Vill du dela en egen berättelse? Skriv på en lapp och lägg i lådan. STORIES BY YOUTH Here, young people share their stories of death and loss. Would you like to share a story of your own? Write a note and put it in the box. RITA ETT SORGBAND Sorg kan vara något väldigt privat. Men ibland vill vi dela den. Ett sätt att visa sin sorg är genom kläder och symboler. Rita ett sorgband som passar dig. DESIGN A MOURNING BAND Grief can be a very private thing. But sometimes we want to share it. One way to show grief is through clothes and symbols. Design your own mourning band. UNGA BERÄTTELSER Här har unga människor valt att dela sina berättelser om död och förlust. Vill du dela en egen berättelse? Skriv på en lapp och lägg i lådan. STORIES BY YOUTH Here, young people share their stories of death and loss. Would you like to share a story of your own? Write a note and put it in the box. UNGA BERÄTTELSER Unga har valt att dela sina berättelser om känslan att förlora sin identitet eller en vän. Vill du dela en egen berättelse? Skriv på en lapp och lägg i lådan. STORIES BY YOUTH Here, young people share their stories about the feeling of losing their identity or a friend. Want to share a story of your own? Write a note and put it in the box.
Stäng
|