| Text i dokument <itemDescription> |
-
1 Fram SE MÅNEN, MÄNNISKAN, FRAMTIDEN När nyheten om människans landning på månen 1969 spreds över världen nådde den till regnskogen i Amazonas, till en krukmakare hos urfolket Awajún. På en upp- och nervänd kruka gjorde hon ett porträtt av astronauten Neil Armstrong. För Awajúnfolket var det inget nytt att människan tog sig ut i rymden. Det som många såg som att en framtidsdröm hade blivit sann, ...
Visa hela
1 Fram SE MÅNEN, MÄNNISKAN, FRAMTIDEN När nyheten om människans landning på månen 1969 spreds över världen nådde den till regnskogen i Amazonas, till en krukmakare hos urfolket Awajún. På en upp- och nervänd kruka gjorde hon ett porträtt av astronauten Neil Armstrong. För Awajúnfolket var det inget nytt att människan tog sig ut i rymden. Det som många såg som att en framtidsdröm hade blivit sann, hade hos Awajún varit en legend sedan länge. Två olika berättelser om människan som tar sig ut i rymden förs här samman. MYTEN OM MÅNEN För länge sedan levde två bröder på jorden, deras namn var Nantu och Etsa. Så berättar urfolket Awajún. Nantu var gift med en kvinna. De hade problem i sin relation då kvinnan åt upp all deras mat. Detta gjorde Nantu så arg att han rymde till himlen på en klätterväxt. Där blev han den måne vi idag ser på himlen. Hans ledsna fru blev en nattfågel som gråter efter honom. Om natten kan hon höras sjunga över sin förlorade make. 1 Fram EN MOON, MAN, FUTURE When the news of the first moon landing spread around the world in 1969, it reached the Amazon rainforest, to a potter among the Awajún people. On an upside-down pot, she made a portrait of astronaut Neil Armstrong. For the Awajún people, it was not new that humans ventured into space. What many saw as a future dream come true had been a legend among the Awajún for a long time. Here, two different stories about humans venturing into space come together. THE MYTH OF THE MOON Long ago, two brothers lived on Earth, their names were Nantu and Etsa. So say the indigenous Awajún people. Nantu was married to a woman. They had problems in their relationship because the woman ate all their food. This made Nantu so angry that he escaped to heaven on a climbing plant. There he became the moon we see in the sky today. His sad wife became a night bird that cries for him at night. At night she can be heard singing about her lost husband. SPIKA FAST FRAMTIDEN Nkisi Nkondi-figuren är en träkropp som en ande kan bo i. Den här är gjord av Yombe-folket i Kongo Kinshasa. De många järnbitarna och spikarna som hamras in i figuren är ett sätt att sluta ett avtal. När några personer kommit överens om något viktigt, slår de in en spik i figuren för att intyga att de kommer att hålla sitt ord i framtiden. Figuren kan vara stor som den vi ser här, eller mindre. Storleken visar dess kraft. Nkisi syftar på en sak med en ande eller kraft. Nkondi är anden som bor i figuren. Nkondi betyder jägare. Men den här jägaren jagar inte djur, utan häxor och kontraktsbrytare. När en spik slås in i figuren skadas anden, och gör den arg. Ilskan riktas sedan mot den som bryter mot kontraktet, och kan skada den. Att slå in en spik blir på så vis ett sätt att kontrollera framtiden. LÖFTE MED SPIK ELLER PENNA? Med en snabb underskrift på ett papper kan människor förbinda sig till ett avtal, ett kontrakt. Med denna handling lovar de att hedra överenskommelsen, från och med nu och in i framtiden. Att bryta mot ett kontrakt kan vara förbjudet enligt lag. Att hamra in metallbitar i en nkisi nkondi övervakas istället av andliga krafter. Anden kommer nämligen att jaga den som bryter mot löftet. Titta på de många metallbitarna. Var och en är resultatet av ett viktigt löfte, en avsikt eller ett åtagande som någon har gjort. Att på detta sätt avge ett löfte förmedlat av nkisi nkondi görs aldrig lättvindigt. Vad skulle du vara beredd att lova på det här sättet? 2 Fram EN NAILING DOWN THE FUTURE The Nkisi Nkondi figure is a wooden body that a spirit can live in. This one is made by the Yombe people in Congo Kinshasa. The many pieces of iron and nails are a way of making an agreement. When people agree on something important, they hammer a nail into the figure to certify that they will keep their word in the future. The figure can be big like this one, or smaller. The size shows its power. Nkisi refers to an object with a spirit or power. Nkondi is the spirit that lives in the figure. Nkondi means hunter. This kind of hunter doesn’t hunt animals, but witches and contract breakers. When a nail is driven into the figure, the spirit is hurt, making it angry. The anger is then directed at the breakers of the contract, and can harm them. Hammering a nail into the figure thus becomes a way to control the future. PROMISE WITH NAIL OR PEN? With a quick signature on a piece of paper, people can commit to an agreement, a contract. With this act, they promise to honor the agreement, starting now and into the future. Breaking a contract can be prohibited by law. Hammering pieces of metal into a nkisi nkondi is instead overseen by spiritual forces. The spirit will chase anyone who breaks the promise. Look at the many pieces of metal. Each one is the result of an important intention or commitment that someone has made. Making a promise in this way, mediated by nkisi nkondi, is never done lightly. What would you be prepared to commit to in this way? 3 Fram SE ATT KNYTA KONTAKT MED FRAMTIDEN OCH FÖRFÄDERNA Gapuwiyak är ett samhälle i norra Australien. Urfolket som bor här kallas yolŋu. Vissa säger att ungdomarna här har tappat riktningen och framtidstron. De skyller detta delvis på smartphones. Men vissa yolŋu-ungdomar har en annan syn på saken. De ser inte sig själva som vilsna. Istället använder de telefonerna för att skapa nya typer av konst. Samtidigt som de förstår samhällets oro för framtiden, har ungdomarna mod att forma den. Bilderna tas, redigeras och kombineras med färg, energi och livliga mönster. I den digitala konsten visas de starka banden inom yolŋu -familjerna, och mellan yolŋu och deras land. Denna djupa koppling är i fokus också i den traditionella yolŋu-konsten. YOLŊUS SÄTT ATT SE För Kayleen Djingadjingawuy är konsten ett sätt att få kontakt med sina förfäders kunskap. Genom bilder, skapade i telefonen, förstår hon saker som inte är så lätta att se. Detta är viktigt eftersom influenser utifrån, som musik och filmer, kan över- skugga Yolŋu-sånger och språket i deras land, Yolŋus sätt att se. Boken ”Phone & Spear: A Yuta Anthropology” är skriven av Miyarrka Media, en konstgrupp från urfolket Yolŋu i norra Australien. Gruppen blandar uttryck som är traditionella för Yolŋu, med moderna medier och konstformer. Djingadjingawuy är en del av gruppen och hennes konstverk finns i boken. 3 Fram EN CONNECTING TO THE FUTURE AND TO THE ANCESTORS Gapuwiyak is a community in northern Australia. The indigenous people living here are called Yolnu. Some say that the youth here have lost their direction and hope for the future. They blame this partly on smartphones. But some Yolŋu youth have a different view. They don’t see themselves as lost. Instead, they use phones to create new kinds of art. While they understand society’s worries about the future, these young people are bravely shaping it. Photos are taken, edited, and combined with color, energy, and vibrant patterns. These digital creations show deep family connections and the strong bond between the Yolŋu and their land. This connection is in focus also in the traditional symbolic art of the Yolŋu. THE YOLŊU WAY OF SEEING For Kayleen Djingadjingawuy, art is a way to connect with the knowledge of her ancestors. Through images made on her phone, she creates understandig of things that are not so easy to see. This is important because outside influences, such as music and movies, can overshadow Yolŋu songs and the language of their land, the Yolŋu way of seeing. The book ‘Phone & Spear: A Yuta Anthropology’ is written by Miyarrka Media, an art group from the Yolŋu indigenous people of northern Australia. The group blends expressions traditional to the Yolŋu with modern media and art forms. Djingadjingawuy is part of the group and her artwork is featured in the book. 1 Fram SE ÖVERGÅNGSRITER Här möter du fyra berättelser som ger perspektiv på övergångsriter. En övergångsrit både markerar och underlättar en persons övergång från ett skede i livet till ett annat. På så sätt kan man säga att de är en bro mellan det förflutna och framtiden. De skapar plats för förändring: för att lämna något bakom sig, för att fylla en ny roll och för att kliva in i en annan identitet. Dessa fyra berättelser visar när en övergångsrit behövs, när den börjar användas igen, när den saknas och när den begränsar. 1 Fram SE RITES OF PASSAGE Here you will encounter four stories that provide perspectives on rites of passage. A rite of passage both marks and facilitates a person’s transition from one stage of life to another. In this way, they can be a bridge between the past and the future. They create space for change: to leave something behind, to fill a new role, and to step into a different identity. These four stories illustrate when a rite of passage is needed, when it is revived, when it is absent, and when it restricts. 1 Fram SE OLIKA BERÄTTELSER OM ÖVERGÅNGSRITER Mawé- traditionerna att bära tocandira-handsken är en del av en traditionell praxis som utförs i dag. Här visas hur en aktiv, traditionell övergångsrit bland mawéerna förvandlar pojkar till män. Riterna har utförts kontinuerligt över generationer. Pojkarna är medvetna om att detta är ett smärtsamt men nödvändigt steg i livet, som tas när tiden är mogen. Inuiters tatueringar berättar om hur traditioner återupptas. Kolonialism och missionärsarbete har på några decennier avbrutit en tusenårig historia av tatueringsmetoder. Idag skaffar tonårsflickor de traditionella tatueringarna, samtidigt som de försöker återuppta deras mening och betydelse i sina liv. Berättelsen från Stockholm är ett mensfirande i rött. Elvira delar sin historia om hur hon skapade en övergångsritual för sig själv. Det finns ingen tradition av detta i hennes familj i Sverige, men när hon upptäckte att hon behövde en ritual skapade hon en själv. Berättelserna från transpersoner i Vietnam visar på smärta och fördomar som kan uppstå när någon inte passar in i den gemensamma mallen. 1 Fram SE ÖVERGÅNGENS FASER Övergångsriter består oftast av tre faser: Först lämnar du din vanliga miljö och går in i något nytt. Därefter sker själva förändringen. I den sista fasen återvänder du som en ny person och blir en del av samhället igen. Separation: Personen lämnar sin normala livssituation. Det innebär ofta en symbolisk död för det tidigare jaget. Liminalitet: Denna fas är ofta omgärdad av hemlighetsmakeri, vänder upp och ner på normer, samtidigt som den visar vilka förväntningar som finns på personen i den nya rollen. Den innehåller ubildning, prövningar och bevis på mognad. Återintegrering: Personen återgår till det normala samhället med en ny social iden titet. Samhället måste nu förhålla sig till personen som har de nya ansvarsområdena och rättigheterna. Dessa faser kan hjälpa till att markera och underlätta stora förändringar i livet. 1 Fram SE FOUR STORIES ABOUT RITES OF PASSAGE The Mawé traditions of wearing the tocandira glove are part of a traditional practice that is performed today. This shows how an active, traditional rite of passage among the Mawé turns boys into men. The rites have been continuously performed across generations. Being a boy you are aware that this is a painful but necessary step taken in your life when the time is ripe. The Inuit tattoos tell us about reclaiming of traditions. Colonialism and missionary work have in matters of a few decades discontinued a millennia deep history of tattooing practices. Currently, adolescent girls are getting the traditional tattoos, while trying to reclaim their meaning and significance in their current lives. The story from Stockholm is a menstruation celebration of red. In this case, Elvira tells her story of creating a rite of passage for herself. There is no established ritual in place in her family in Sweden, but finding that she needed one, she made one herself. The case of transgendered people in Vietnam shows the pain and prejudice involved when you do not fit the communal mold. 1 Fram SE THE PHASES OF PASSAGE Rites of passage usually consist of three phases. First, you leave your usual environment and enter something new. Then the change itself takes place. In the last phase, you return as a new person and become part of society again. Separation: the person leaves their normal living situation. This often means a symbolic death of the former self. Liminality: This phase is often shrouded in secrecy, turning norms upside down, while revealing the expectations of the person in the new role. It includes training, trials and proof of maturity. Reintegration: the person returns to normal society with a new social identity. The community must now relate to the person and their new responsibilities and rights. These phases can help mark and facilitate major life changes. 1 Fram SE ATT INTE PASSA IN Klänningen, turbanen och asken med hormoner kommer från Vietnam. Varje föremål berättar om hur svårt det kan vara när det inte funkar att bli vuxen på samma sätt som för de flesta andra. I Vietnam blir en vuxen i flera steg. Ett viktigt steg är att gifta sig och skaffa barn. Berättelserna som delas här handlar om övergångar som skavt på olika sätt. För de här queera personerna har övergångsriterna inte stämt och de har inte förts tillbaka in i gemenskapen. I stället har de ensamma behövt söka sin väg i livet. KÖN OCH SEXUALITET I VIETNAM Vietnam är ett land med stränga könsroller där män har högre status än kvinnor. Men under 2000-talet har det blivit lite lättare att uttrycka sin identitet och leva på alternativa sätt. Synen på kvinnor och män har ändrats många gånger i historien och idealen för könen har under perioder varit mer flytande. Att vara HBTQ+ är idag inte förbjudet, men många utsätts för orättvis behandling. Det finns de som anser att queer är en sjukdom som kommer från andra länder. 1 Fram SE ATT VÅGA DELA SIN BERÄTTELSE De tre föremålen och berättelserna från Vietnam samlades in 2014 som en del av det internationella samarbetet Unstraight Hanoi/ Gothenburg. I fokus var HBTQ+- personers erfarenheter och deras berättelser om identitet, om sorg, men också om stolthet. Projektet blev också en liten utställning som visades i Hanoi. Syftet var att berättelser om att leva som HBTQ+-person skulle få ta plats offentligt i Vietnam. Hur tror du att det har känts för andra i Hanoi att läsa de privata berättelserna? VAD ÄR HBTQ+ OCH QUEER? HBTQ+ är en förkortning som inkluderar homosexuell, bisexuell, trans, queer med mera. Ordet queer kan betyda olika saker. Att vara queer innebär ofta att på olika sätt inte följa normer och uppdelningar kring kön, sexualitet och/eller relationer. Det kan också innebära att inte vilja eller kunna definiera sin sexuella läggning eller sitt kön. 1 Fram SE NOT FITTING IN The dress, the turban and the box of hormones come from Vietnam. Each item tells the story of how difficult it can be when growing up doesn’t work out the way it does for most people. In Vietnam, there are several steps to becoming an adult. One important step is getting married and having children. The stories shared here are about transitions that have been jarring in different ways. For these queer people, the rites of passage have not fit and they have not been brought back into the community. Instead, they have had to find their way in life alone. GENDER AND SEXUALITY IN VIETNAM Vietnam is a country with strict gender roles where men have a higher status than women. However, in the 21st century, it has become a little easier to express one’s identity and live in alternative ways. Views of women and men have changed many times in history and gender ideals have been more fluid at times. Today, being LGBTQ+ is not forbidden, but many people face unfair treatment. There are those who believe that queer is a disease that comes from other countries. 1 Fram SE THE COURAGE TO SHARE YOUR STORY The three objects and stories from Vietnam were collected in 2014 as part of the international cooperation Unstraight Hanoi/ Gothenburg. The focus was on the experiences of LGBTQ+ people and their stories of identity, of grief, but also of pride. The project also became a small exhibition that was shown in Hanoi. The aim was for stories about living as an LGBTQ +person to be made public in Vietnam. How do you think it felt for others in Hanoi to read the private stories? WHAT IS LGBTQ+ AND QUEER? LGBTQ+ is an abbreviation that includes lesbian, gay, bisexual, trans, queer and more. The word queer has different menings. Being queer often means not following norms and divisions around gender, sexuality and/or relationships in various ways. It can also mean not wanting or being able to define your sexual orientation or gender. 1 Fram SE SVART KLÄNNING Jag gifte mig med en kvinna när jag var väldigt ung. På den tiden sågs jag som en man. Ingen i familjen såg mig som en kvinna. Lite feminin men inget mer med det. Såklart blev det inte ett lyckligt äktenskap, och efter ett år sa jag till min fru: ”Jag är ledsen men jag kan inte vara din man, vi måste skilja oss”. Min fru förstod med en gång vad det gällde. Sen blev jag kallad till militärtjänsten eftersom jag var en kille. Jag kom till militären, men jag var så feminin så jag blev mobbad av de andra männen. De sparkade ut mig från militären. Sedan gick jag i buddistiskt tempel. Där kallade de mig för homosexuell. De ville inte heller ha mig. Så jag tänkte: ” Jag kan inte vara ditt och jag kan inte vara datt… okej, jag får väl bli en kvinna då.” Så jag började använda kvinno kläder, smink och peruk. Min pappa var väldigt arg på mig och slog mig, men allteftersom förstod han mig. Det här är min festklänning. Lo Lo, Saigon 1 Fram SE BLACK DRESS I married a woman when I was very young. At that time, I was seen as a man. No one in the family saw me as a woman. A little feminine but nothing more. Of course, it was not a happy marriage, and after a year I told my wife: “I’m sorry but I can’t be your husband, we have to divorce”. My wife understood right away what it was about. Then I was called to military service because I was a guy. I got into the military, but I was so feminine that I was bullied by the other men. They kicked me out of the military. Then I went to a Buddhist temple. There they called me a homosexual. They didn’t want me either. So I thought: “I can’t be this and I can’t be that... okay, I’ll be a woman then.” So I started wearing women’s clothes, makeup and wigs. My father was very angry with me and hit me, but gradually he understood me. This is my party dress. Lo Lo, Saigon 1 Fram SE ASK MED KVINNLIGT HORMON Jag är 27 år gammal, mycket lång och vacker. Jag kommer från en fattig familj och har haft svårt att försörja mig, så jag började uppträda på begravningar. Jag älskar att vara vacker. För mig är skönhet det viktigaste av allt. Till och med när jag är död vill jag att alla ska titta på mig. Se på mig, och säga att hon var vacker. Hormoner är väldigt dyrt i Vietnam. Så jag lägger väldigt mycket pengar på hormoner, silikon och även p-piller för att behålla min skönhet. Och såklart även på smink och sådana saker. Jag använder också en kanyl för att spruta in silikon i rumpan. Först behövde jag använda hormonet för att brösten skulle börja växa, och efter det för att behålla dem. Varje gång jag injicerade hormon i min kropp var det extremt smärtsamt. Jag kunde bara inte fortsätta. Och jag ville heller inte göra det längre, för jag hade hört rykten om att om man använde det ofta kan man dö i förtid. När jag fick höra att det går att äta p-piller i stället gick jag över till det. Jag tar tre gånger så stark dos som de kvinnor som tar det som preventivmedel. Cathy, Hanoi 1 Fram SE BOX OF FEMALE HORMONE I am 27 years old, very tall and beautiful. I come from a poor family and have had difficulty making a living, so I started performing at funerals. I love being beautiful. For me, beauty is the most important thing of all. Even when I’m dead, I want everyone to look at me. Look at me, and say she was beautiful. Hormones are very expensive in Vietnam. So I spend a lot of money on hormones, silicone and even birth control pills to keep my beauty. And of course also on makeup and things like that. I also use a needle to inject silicone into my butt. First I needed to use the hormone to make my breasts grow, and after that to keep them. Every time I injected hormone into my body, it was extremely painful. I just couldn’t go on. And I didn’t want to do it anymore either, because I had heard rumors that if you used it often, you could die prematurely. When I heard that it was possible to take the pill instead, I switched to it. I take three times the dose of the women who take it as birth control. Cathy, Hanoi 1 Fram SE RÖD TURBAN (ÁO THE) När jag var 20 år gammal berättade jag för min pappa att jag älskar män. Då frågade pappa ”Vill du bli en kvinna?”. Pappa förstod inte, han kunde inte skilja på trans sexuell och gay, för honom var det samma sak. Så pappa sa ”Om du vill bli kvinna, om du verkligen vill bli en kvinna, ska jag sälja allt jag äger och ge dig pengar så att du kan åka till Thailand för en könsoperation.” Jag svarade ”Nej, jag älskar män men jag vill inte bli en kvinna. Men tack så hemskt mycket.” Men min mamma förstod inte. Hon grät hela tiden och frågade: ”När ska du gifta dig?” Hon isolerade sig från pappa och mig. Hon trodde att jag hade ett förhållande med en ande, och att det var därför jag var singel. Ibland kan det finnas ett band mellan en levande och en död person om man har haft ett förhållande i ett tidigare liv. För att göra mina föräldrar lyckliga gick jag igenom en ceremoni för att skilja mig från en fru från ett tidigare liv. Under ceremonin bar jag den här röda áo the-turbanen med det röda skynket över huvudet. Man, Hanoi 1 Fram SE RED TURBAN (ÁO THE) When I was 20 years old, I told my dad that I love men. Then dad asked “Do you want to become a woman?”. My dad didn’t understand, he couldn’t distinguish between transsexual and gay, for him it was the same thing. So dad said “If you want to become a woman, if you really want to become a woman, I’ll sell everything I own and give you money so you can go to Thailand for a sex change operation.” I replied “No, I love men but I don’t want to become a woman. But thank you very much.” But my mother didn’t understand. She was always crying and asking, “When are you getting married?” She isolated herself from my father and me. She thought I was in a relationship with a spirit, and that’s why I was single. Sometimes there can be a bond between a living and a dead person if one has had a relationship in a past life. To make my parents happy, I went through a ceremony to divorce a wife from a previous life. During the ceremony, I wore this red áo the turban with the red cloth over my head. Man, Hanoi 1 Fram SE VAD ÄR EN DOCKA FÖR DIG? Dockorna du ser här kommer från området på gränsen mellan Mexiko och Guatemala. De små kallas orosdockor (muñeca quitapena) och kan få din ängslan att försvinna. Den större, med en svart mask, är en zapatista-docka. Den bär på hopp om en alternativ framtid. Att tillverka dockor är en del av maya-folkens hantverk. Traditionen är särskilt stark hos grupperna tzotzil och kaqchikel. Genom att välja material, mönster och färger till dockornas kläder visar vävaren sin identitet. Med hjälp av lite svart tyg blev zapatista-dockorna en symbol för politiskt motstånd. 1 Fram SE WHAT IS A DOLL TO YOU? The dolls you see here come from the area on the border between Mexico and Guatemala. The small ones are called worry dolls (muñeca quitapena) and can make your anxiety disappear. The larger one, with a black mask, is a Zapatista doll. It carries hope of an alternative future. Making dolls is part of the Maya people’s craft. The tradition is particularly strong among the Tzotzil and Kaqchikel groups. By choosing materials, patterns, and colors for the dolls’ clothes, the weaver shows their identity. With a bit of black fabric, the Zapatista dolls became a symbol of political resistance. 1 Fram SE DOCKOR SOM LYSSNAR Orosdockor kan ges som present till någon som är orolig och har svårt att sova. Problem och jobbiga tankar delas med dockan, som sedan läggs under kudden. En legend säger att mayaprinsessan Ixmucane fick en docka i gåva från solguden. När prinsessan berättade om sina bekymmer för dockan och sedan sov med den under kudden, försvann hennes oro. Idag finns det dockor för olika sorters oro, till exempel för global uppvärmning, personlig hälsa och det politiska läget. Vilka orosdockor tror du kommer behövas i framtiden? 1 Fram SE LISTENING DOLLS Worry dolls can be a gift to someone who is worried and has trouble sleeping. Problems and difficult thoughts are shared with the doll, which is then placed under the pillow. Legend has it that the Mayan princess Ixmucane received a doll as a gift from the Sun God. When the princess told the doll about her worries and then slept with it under her pillow, her worries disappeared. Today, there are dolls for different kinds of worries, such as global warming, personal health and the political situation. What worry dolls do you think will be needed in the future? 1 Fram SE DOCKOR FÖR EN ALTERNATIV FRAMTID Zapatista-rörelsen består av flera urfolksgrupper i Chiapasregionen. De kämpar för urfolkens självbestämmande och mot kapitalism. 1994 gjorde zapatisterna väpnat uppror mot Mexikos regering och inträdet i frihandelsavtalet NAFTA. Internationella observatörer, journalister och aktivister strömmade till regionen för att följa upproret. För att betona den gemensamma kampen och dölja sin personliga identitet använder zapatisterna svarta masker som täcker ansiktet. Efter upproret började dockor med svarta masker tillverkas, säljas och spridas över världen. Zapatisternas kamp för en annan sorts framtid fortsätter än idag. I vissa områden i Chiapas driver de egna skolor, sjukvård och andra viktiga funktioner i samhället. 1 Fram SE DOLLS FOR AN ALTERNATIVE FUTURE The Zapatista movement is made up of several indigenous groups in the Chiapas region. They are fighting for indigenous self-determination and against capitalism. In 1994, the Zapatistas staged an armed rebellion against the Mexican government and the entry into the NAFTA free trade agreement. International observers, journalists and activists flocked to the region to follow the uprising. To emphasize the common struggle and hide their personal identity, the Zapatistas use black masks that cover their faces. After the uprising, dolls with black masks began to be made, sold and spread worldwide. The Zapatistas’ struggle for a different kind of future continues today. In some areas of Chiapas, they run their own schools, healthcare and other important functions in the community. 1 Fram SE ATT BLI MAN, JÄGARE OCH KRIGARE För att nå status som vuxen man bland urfolket sateré-mawé bör en pojke genomgå ritualen waumat. Under ritualen bär pojkarna flätade handskar med pistolmyror som sticks och gör väldigt ont. Ritualen kan påbörjas när en pojke är i 12-årsåldern och kan ta flera år att slutföra eftersom den ska upprepas minst 20 gånger. Först därefter anses han vara redo att bilda familj, bli en god jägare och krigare. Ritualen är minst lika viktig idag som förr. 1 Fram SE BECOMING A MAN, HUNTER AND WARRIOR To reach the status of adult male among the indigenous Sateré-Mawé, a boy should undergo the ritual of waumat. During the ritual, the boys wear braided gloves with bullet ants that sting and cause great pain. The ritual can start when a boy is 12 years old and can take years to complete as it has to be done at least 20 times. Only then is he considered ready to start a family, become a good hunter and warrior. The ritual is just as important today as it was in the past. 1 Fram SE ATT FÖRBEREDA MYROR OCH MÄN Under en tid före ritualen följer pojkarna vissa restriktioner vad gäller mat, platser och socialt umgänge. De får inte äta kött från djur med tänder, inte bada i floden och det är strikt förbjudet för dem att vara i kontakt med kvinnor som har mens. De umgås bara med andra pojkar, män och äldre kvinnor under en tid. På ritualdagens morgon går männen ut i skogen och letar upp pistolmyrorna som bor vid trädstammar. Myrorna lockas ut ur sina bon med hjälp av tobaksrök. De plockas därefter upp med pinnar och läggs i långa bamburör. Under sång tas myrorna med till hyddan där ritualen ska hållas. De placeras i en stor skål med vatten och krossade blad från cashewträd. Denna blandning får myrorna att somna i en halvtimme och kan då hanteras för hand. Männen fäster myrorna en och en på de flätade handskarna som nu är redo för ritualen. Pojkarna som ska delta i ritualen smyckas med fjädrar och kropps- målningar. 1 Fram SE HANDEN I HANDSKEN När myrorna vaknar börjar ritualen. Huvudsångaren, som också är den som leder ritualen, talar till myrorna, blåser tobaksrök och spelar flöjt. Därefter startar dansen. Alla deltagare ansluter sig, bildar en kedja och följer rytmen från skallran som knutits fast på pojkarnas högra ben. En i taget stoppar pojkarna sina händer i handskarna. Myrorna sticker hårt och det gäller att stå ut med smärtan. Alla dansar och sjunger tillsammans en serie sånger som handlar om sateré-mawéfolkets historia fram till idag. Sångerna berättar om krig mot andra folk och om revolter mot kolonisatörer. Efter tio minuter tas handskarna av. Pojkarna fortsätter att dansa och fokusera på rytmen. Det är ett sätt att stå ut med smärtan. Reglerna, dansen, sångerna och den svåra smärtan bidrar till skapandet av den unga mannens nya identitet. 1 Fram SE PREPARING ANTS AND MEN For a period before the ritual, the boys follow certain restrictions on food, places and socializing. They are not allowed to eat meat from animals with teeth, they are not allowed to bathe in the river, and they are strictly forbidden to be in contact with women who are menstruating. They only socialize with other boys, men and older women for a period of time. On the morning of the ritual day, the men go out into the forest and look for the bullet ants that live at the foot of tree trunks. The ants are lured out of their nests by tobacco smoke. They are then picked up with sticks and placed in long bamboo tubes. While singing, the ants are taken to the hut where the ritual will be held. They are placed in a large bowl with water and crushed leaves from cashew trees. This mixture makes the ants fall asleep for half an hour and can then be handled by hand. The men attach the ants one by one to the braided gloves which are now ready for the ritual. The boys are prepared by being adorned with feathers and body paintings. 1 Fram SE HAND IN GLOVE When the ants wake up, the ritual begins. The main singer, who also leads the ritual, speaks to the ants, blows tobacco smoke and plays the flute. Then the dance starts. All the participants join in, forming a chain and following the rhythm of the rattle tied to the boys’ right leg. One at a time, the boys put their hands in the gloves with the ants on them. The ants sting hard, and they have to endure the pain. Everyone present dances and sings together a series of songs about the history of the Sateré-Mawé people, from mythological times to the present day. The songs tell of wars against other ethnic groups and revolts against colonizers. After ten minutes, the gloves come off. The boys continue dancing and focusing on the rhythm. It’s a way of enduring the pain that can last for 24 hours. The rules, the dancing, the songs of war and bravery, plus the severe pain all contribute to the creation of the young man’s new identity. 1 Fram SE EN RÖD FEST Denna sjal bar tioåriga Elvira i sitt hår när hon firade att hon fått sin första mens. För att symbolisera mensens ankomst var festens tema färgen röd. Allt skulle vara rött; dekorationer, presenter, kläder, mat och dryck. Stämningen var glad och pirrig. Elvira hade längtat efter sin första mens ända sedan hon var liten och sett fram emot att fira den. Eftersom hon hjälpt till att planera vänners mensfester så visste hon hur hennes fest skulle vara. Förutom det röda temat var det viktigt att den anordnades samma dag som mensen kom och att hennes familj och bästa vänner deltog. Skulle du vilja fira din eller någon annans första mens? 1 Fram SE EN STOR FÖRÄNDRING, ELLER INTE? I Elviras familj har det alltid talats öppet om mens. För hennes föräldrar var det viktigt att se mensen som en naturlig del av livet. Eller som Elvira själv säger: ”Hälften av alla människor nästan på jorden ska ju få det, eller har det”. Mensens ankomst förändrade inte Elvira lika mycket som hon trodde. Men hon känner att hon blivit en ”ung vuxen” nu. Hon har börjat använda mascara i skolan eftersom hon tycker att hon är stor nog att bestämma det själv. Att behöva ha koll på mensblodet och komma ihåg att ha med sig mensskydd tycker hon är lite jobbigt. 1 Fram SE A RED PARTY Ten-year-old Elvira wore this scarf in her hair to celebrate her first period. To symbolize the arrival of her menstruation, the theme of the party was the color red. Everything had to be red: decorations, presents, clothes, food and drinks. The atmosphere was happy and excited. Elvira had been looking forward to her first period since she was little and was excited to celebrate it. As she had helped plan her friends’ period parties, she knew what her party would be like. In addition to the red theme, it was important that it was organized on the day of her first period and that her family and best friends attended. Would you like to celebrate your or someone else’s first period? 1 Fram SE A BIG CHANGE, OR NOT? Menstruation has always been openly discussed in Elvira’s family. For her parents, it was important to see menstruation as a natural part of life. Or as Elvira puts it, “Almost half of all people on earth are going to get it, or already have it.” The arrival of Elvira’s period didn’t change her as much as she thought it would. However, she feels that she has become a “young adult”. She started using mascara at school because she feels she is old enough to decide that for herself. Having to keep track of the blood and remembering to bring menstrual products is something she finds a bit annoying. 1 Fram SE HÅR ÄR IDENTITET Vem och hur du är, är inte helt upp till dig. Utseende är nära kopplat till identitet, och identitet förändras över tid. I varje samhälle finns det förväntningar om hur människor ska se ut, klä sig och bete sig i olika åldrar och vid olika tillfällen. Identitet handlar både om att sända signaler, och om hur människor omkring dig tar emot dem. På så sätt är vår identitet något socialt, något som behöver erkännas av andra. Den här japanska dockan och hennes olika frisyrer visar hur utseende kan påverka människors uppfattning om en person. I Japan har förväntningarna på olika ålders- grupper varierat över tid. Det har funnits flera olika ceremonier för att markera viktiga faser under uppväxten. I dessa firanden har byte av klädstil och frisyr varit en viktig del. Hur har din frisyr förändrats under ditt liv? 1 Fram SE HAIR AS SOCIAL IDENTITY Who you are is not entirely up to you. Appearance is closely linked to identity, and identity changes over time. In every society, there are expectations about how people should look, dress and behave at different ages. Identity is both about sending signals, and about how people around you receive them. In this way, our identity is a social thing, something that needs to be recognized by others. This Japanese doll and her different hair styles show how looks can affect how people perceive a person. In Japan, expectations for different age groups have varied over time. There have been different ceremonies to mark important phases of growing up. In these celebrations, changing clothes and hair has been an important part. How has your hairstyle changed during your life? 1 Fram SE ÖVERGÅNGAR I JAPAN I Japan har det genom historien funnits olika ceremonier för att markera övergången från barn till vuxen. Vid dessa firanden har byte av klädstil och frisyr varit en viktig del. Hår och klädsel fungerade som en kod som berättade för alla vilken fas i livet en person befann sig i. Många ceremonier firades först bland de rika och privilegierade i samhället, men spreds till att bli populära firanden. Ceremonierna har skilt sig åt beroende på tidsepok, samhällsklass och kön. 1 Fram SE Vid dessa firanden har byte av klädstil och frisyr varit en viktig del. Hår och klädsel fungerade som en kod som berättade för alla vilken fas i livet en person befann sig i. Tidigare var det till exempel vanligt att raka huvudet på små barn fram till tre års ålder, då kamioki-ceremonin firades. Kamioki betyder ”hårplacering” och efter det tilläts barnens hår att växa långt. I genpuku-ceremonin klädde sig unga män i vuxenkläder och fick ett vuxennamn. De började då också sätta upp håret i den typiska frisyren med en knut på huvudet. I den motsvarande kvinnliga myndighetsceremonin klädde sig unga kvinnor i vuxen kläder och ändrade sin frisyr. Andra traditioner för flickor som blivit myndiga har varit att färga tänderna svarta, raka ögonbrynen och sminka sig. Nuförtiden är den andra måndagen i januari varje år ”myndighetsdagen” i Japan (Seijin no hi). Många av de som nyligen fyllt 18 klär sig då i kimono eller hakama för att fira. Men inte alla 18-åringar deltar i firandet. Vissa väljer att inte delta, av olika skäl. 1 Fram SE TRANSITIONS IN JAPAN In Japan, throughout history, there have been various ceremonies to mark the transition from childhood to adulthood. During these celebrations, changes in clothing and hairstyle have been important. Hair and attire served as a code that indicated the life stage of a person. Many ceremonies were initially celebrated among the wealthy and privileged in society but eventually became popular celebrations. These ceremonies varied depending on the era, social class, and gender. 1 Fram SE For example, it was common in the past to shave the heads of young children until the age of three, when the kamioki ceremony was held. Kamioki means ”hair placement,” and after this ceremony, children were allowed to grow their hair long. In the genpuku ceremony, young men dressed in adult clothing and received an adult name. They also started to style their hair in the typical fashion with a knot on top of their heads. In the corresponding coming-of-age ceremony for young women, they dressed in adult clothing and changed their hairstyle. Other traditions for girls becoming adults included blackening teeth, shaving eyebrows, and applying makeup. Today, the second Monday of January each year is “Coming of Age Day” in Japan (Seijin no hi). Many who have recently turned 18 dress in kimono or hakama to celebrate. However, not all 18-year-olds participate in the celebration, for various reasons. 1 Fram SE FRAMTIDER ÄR MAKT Framtiden är inte bara kopplad till det förflutna och nuet, utan också till makt. Framtiden är en politisk arena. De val vi gör nu påverkar framtiden. Vem bestämmer vad som är viktigt för framtiden? Vems bild av framtiden får vi oftast se? Framtiden skapas av och genom motstridiga intressen och ojämlika resurser. Över hela världen, inte minst bland urfolk och många ungdomar, ser vi känslor av förlust. Vissa gruppers världar och framtider verkar försvinna. Samtidigt stärks nätverk mellan folk över hela världen. Många kämpar tillsammans för allas framtid. 1 Fram SE ALTERNATIVA FRAMTIDER ”Framtiden är oviss”, sägs det ibland. Men är det sant, för alla, överallt? Framtiden lämnas över från en generation till nästa. De unga förväntas ta emot den, anpassa sig och göra det bästa av den. I stället för att tänka på framtiden, låt oss inspireras av idéer om olika framtider. Runt om i världen finns det visdom, inspiration och konkreta förslag på olika sätt att ta sig an tiden som kommer. Går tiden i en rak linje? Ligger framtiden framför eller bakom oss? Vilken framtid vill du lämna över till nästa generation? 1 Fram SE FUTURES AS POWER The future is not only linked to the past and the present, but also to power. The future is a political arena. The choices we make now affect the future. Who decides what is important for the future? Whose picture of the future do we most often see? The future is shaped by and through conflicting interests and unequal resources. Across the world, not least among indigenous peoples and many young people, we see feelings of loss. The worlds and futures of some groups seem to be disappearing. At the same time, networks between people across the world are strengthening. Many are fighting together for everyone’s future. 1 Fram SE ALTERNATIVE FUTURES “No one knows what the future holds”, the saying goes. But is it true, for everyone, everywhere? The future is handed down from one generation to the next. Young people are expected to embrace it, adapt and make the best of it. Instead of thinking about the future, let’s be inspired by ideas of different futures. Around the world, there is wisdom, inspiration and concrete suggestions for different ways to deal with the times ahead. Does time go in a straight line? Is the future ahead or behind us? 1 Fram SE ATT MARKERA ÖVERGÅNGEN FRÅN FLICKA TILL KVINNA Inuiterna är ett urfolk som består av flera olika grupper. Inuiter lever i Arktis i Kanada, Grönland och Alaska. Enligt inuitisk tradition tatueras flickorna när de ska ta på sig ansvaret som inuitisk kvinna. Tidpunkten för tatueringen beror inte på flickans behov eller mognad utan på samhället. Det sker när samhället behöver att hon utför en kvinnas viktiga uppgifter. Tatueringarna placeras på olika delar av kroppen, t. ex. lår, kinder, fingrar och haka. En tatuering var ursprungligen inte bara ett tecken som identifierade kvinnan och hennes roll i samhället. Betydelsen gick djupare än så. Enligt traditionen har tatueringarna också makt och är en del av ett symboliskt språk. De fungerar som kommunikation med den andliga världen, Silam Aappaa (den andra världen). 1 Fram SE MÖNSTREN HÖLLS VID LIV ”Under mer än tusen år tatuerade inuitkvinnor unga inuitflickor och lärde dem det andliga ansvar som skulle omge varje aspekt av deras existens. Från generation till generation hölls mönstren vid liv... Dessa sedvänjor var en viktig del av livet för alla inuitstammar, tills europeiska missionärer införde olika varianter av kristendom i våra områden.” Maya Sialuk Jacobsen, inuitisk tatuerare och forskare i inuitiska traditioner 1 Fram SE MARKING THE TRANSITION BETWEEN GIRL AND WOMAN The Inuit are an indigenous people made up of several different groups living across the Arctic regions of Canada, Greenland, and Alaska. In traditional Inuit practices, when it is time for you to take on the responsibilities as an Inuit woman, you get a tattoo. The timing of this shift does not follow the needs nor maturity of the girl, rather it depends on the needs of the community. Therefore, when the community needs her to take on the important tasks of women, she gets tattooed. The tattoos are placed on different parts of the body, such as thigh, cheeks, fingers, and the chin. A tattoo in original practice was not merely a tell-sign, a signal of your status and role in society. The significance ran deeper than that. From traditional use, they are also a presence of power and part of a language of symbols. They serve as communication with the spiritual world, Silam Aappaa (the other world). 1 Fram SE THE PATTERNS REMAINED ALIVE “For over a thousand years, Inuit women tattooed young Inuit girls and taught them the spiritual responsibilities that would surround every aspect of their existence. From generation to generation, the patterns remained alive. … These practices were essential parts of life among all Inuit tribes, up until European missionaries implemented variations of Christianity in our territories.” Maya Sialuk Jacobsen, Inuit tattoo artist and researcher of indigenous Inuit traditions 1 Fram SE SYMBOLER, MAKT, LIV OCH DÖD ”Tatuering bland inuiterna är en kvinnlig sedvänja som är djupt rotad i inuitisk religion, där huvudpelarna är animism och kollektivism. Inuttut – Människans sätt – är kanske det bästa namnet på den ursprungliga religionen. Den omfattar sättet att jaga, sättet att knyta an till naturen och vilda djur, sättet att tatuera sig och det sätt på vilket en inuk gör allt under sin livstid. ’Sättet’ syftar på den immateriella aspekten: de andliga begreppen för att upprätthålla en balans mellan människor och alla ’andra’.” Maya Sialuk Jacobsen, inuitisk tatuerare och forskare i inuitiska traditioner Hakränder är en av de vanligaste tatueringarna bland inuitiska kvinnor, de är viktiga för övergången från flicka till kvinna. De representerar kunskap och omsorg om livets kretslopp. Hakränder har en koppling till hanteringen av bytesdjur. Att ta ett liv är ett starkt tabu, något otillåtet. Den person som hanterar ett dödat djur sitter på gränsen mellan två världar. Tatueringarna blir då ett skydd. Hakränderna är en gestaltning av andedräkten från en shaman som genom andningen är en del av livets kretslopp. 1 Fram SE HUR GÖRS EN TATUERING? I en av tatueringsmetoderna används nål och tråd. Tråden kan vara gjord av senor eller en annan typ av tråd. Den blötläggs i flytande pigment innan den träs genom nålens öga. Pigmentet är gjort av sot. Det skrapas från botten av en kittel eller gryta som använts för att koka kött och annan mat över lågan från en säloljelampa. Soten blandas sedan med urin, ”ofta från en äldre kvinna”. Vid tatuering sticks nålen in och dras under huden. Efter ungefär 7–8 mm dras nålen och tråden upp genom huden igen. Ett litet mellanrum lämnas utan tatuering innan processen upprepas. Den andra metoden innebär att man sticker huden med nålen efter att ha doppat den i pigmentet. 1 Fram SE SYMBOLS, POWER, LIFE AND DEATH “Tattooing among the Inuit is a female practice that is deeply rooted in Inuit religion, where the main pillars are animism and collectivism. Inuttut – The Way Of The Human Being – is perhaps the closest name for the original religion. This encompasses the way of hunting, the way of connecting to nature and wildlife, the way of tattooing, and the way an Inuk does anything during their lifetime. ‘The Way’ refers to the intangible aspect: the spiritual concepts of maintaining a balance between Human Beings and all the ‘others’. ” Chin stripes are one of the most common tattoos and they are important for the transition from girl to woman. They represent knowledge and care about the circle of life. Chin stripes have a connection to the handling of prey. The taking of a life is a strong taboo, something not allowed. The person who handles a killed animal sits on the border between two worlds. The tattoos then become a protection. The chin stripes are a representation of the breath of a shaman who, through breathing, is part of the cycle of life. Maya Sialuk Jacobsen, Inuit tattoo artist and researcher of indigenous Inuit traditions 1 Fram SE HOW TO TATTOO? One tattooing method uses a needle and a thread. The thread can be made of sinew or another type of thread. It is soaked in liquid pigment before it is drawn through the eye of the needle. The pigment is made from soot. It is scraped from the bottom of a kettle or pot used to boil meat and other food over the flame of a seal oil lamp. The soot is then mixed with urine, “often that of an elderly woman”, according to Geist. When tattooing, the needle is pierced and drawn under the skin. After a pproximately 7–8 mm the needle and the thread are pulled up through the skin again. A small space is left without tattooing before the process is repeated. The other method involves pricking the skin with the needle, after dipping it in the pigment. 1 Fram SE MÄRKEN FÖR LIVET Tatueringar är kraftfulla och fungerar som levande andar som är inskrivna i människokroppen. De skyddar mot andarna i Silam Aappaa, den andra världen. Även verktyg och material som används för att tatuera har ande- och kraft- egenskaper. Att bli en ung kvinna innebar traditionella att börja arbeta med andliga saker. Den som födde barn eller lagade mat av bytesdjur hanterade liv och död och övergången mellan världar, och behövde därför skydd från andar. Tatueringar var ett viktigt skydd. Även oljelampan av sten och den traditionella kniven för kött var del av kvinnans kraftfulla verktyg. Andar från Silam Aappaa kan vara farliga och hämndlystna. De kan orsaka sjukdom, olycka och död. Det inuiterna fruktar mest är långvarig svält. Att göra tatueringar kan skydda mot sådana hot. Att göra tatueringar och följa traditionerna kan förhindra olyckor och säkerställa inuiternas välstånd och överlevnad. 1 Fram SE AKTIVERADE TRADITIONER På senare tid skaffar sig allt fler unga inuitkvinnor traditionella tatueringar. De beskriver det ofta som ett sätt att återknyta till sin identitet som urfolk. Gamla traditioner omtolkas, och får ny mening. I takt med att tatueringarna blir mer och mer populära ändras både metoderna och betydelsen. Antalet tatueringsmönster har ökat mycket, från cirka 15–20 mönster till över 100. Nu förs dessa traditioner inte bara vidare från en generation till nästa, utan unga inuitkvinnor tar saken i egna händer och söker mening och tolkning från jämnåriga och andra källor. 1 Fram SE MARKINGS FOR LIFE Tattoos are powerful and function as living spirits, inscribed on the human body. They serve to protect against the harm and retribution from the spirits of Silam Aappaa, the other world. Even the material used when making tattoos has spirit and power properties. Becoming a young woman traditionally meant getting involved in spiritual matters. Those who bore children or cooked from prey dealt with life and death and the transition between worlds, and therefore needed protection from spirits. Tattoos were an important form of protection. The stone oil lamp and the traditional knife for meat were also part of a woman’s powerful toolkit. Spirits of Silam Aappaa can be dangerous and vengeful. They can cause illness, misfortune and death. What Inuit fear most is prolonged starvation. Tattoos can protect against such threats. Getting tattoos and following traditions can prevent accidents and ensure Inuit prosperity and survival. 1 Fram SE REACTIVATING TRADITIONS Recently, there has been a rise in young women getting traditional tattoos and communicating this as a way of reconnecting to their indigenous identity. With such re-activation comes re-interpretation and new meaning to the ancient practice. As tattoos become more and more popular, both the methods and the meaning change. The number of tattoo designs has increased greatly, from around 15–20 designs to over 100. Now, not only are these traditions being passed on from one generation to the next, but young Inuit women are taking matters into their own hands, seeking meaning and interpretation from their peers and others. 1 Fram SE DÖBRA-KORTLEKEN Vad är viktigt i livets slutskede? Kortleken kan vara till hjälp för reflektion och samtal om den sista tiden i livet. Tycker du något saknas i kortleken? TÄNK PÅ DÖDEN Döendet och döden är något vi alla förr eller senare möter. Ändå pratar många av oss ganska sällan om döden. Är vi dåligt förberedda på mötet med döendet, döden och sorgen? DöBra är ett forskningsprojekt där frågor om död och sorg lyfts fram för att förbereda oss för mötet med livets slut. Läs mer på www.döbra.se 1 Fram SE DÖBRA CARDS What is important at the end of life? The cards can help you reflect and talk about the end of life. Is anything missing from the deck? THINK ABOUT DEATH Death and dying is something we all face sooner or later. Yet many of us rarely talk about death. Are we ill-prepared to face death, dying and grief? DöBra is a research project in which questions about death and grief are raised to prepare us for the encounter with the end of life. Read more at www.döbra.se 1 Fram SE MIN ÖVERGÅNGSRIT För vilken viktig förändring i livet skulle du vilja skapa en ny rit eller firande? Hur skulle den vara? Skriv på en lapp och lägg i lådan. 1 Fram SE MY OWN RITE OF PASSAGE For what important change in your life would you like to create a new rite or celebration? What would it be like? Write a note and put it in the box. 1 Fram SE ÖPPNA KORT FÖR EXISTENTIELLA SAMTAL Med Öppna kort kan du inspireras till att prata om svåra frågor. Du kan dela tankar och känslor om lycka och lidande, ensamhet och tillhörighet, mening och tomhet. Korten går att använda två och två, eller i större grupper. PRATA OM EXISTENTIELLA FRÅGOR Att leva i en föränderlig värld är inte alltid lätt. Öppna kort är framtagna för att ge plats åt frågor som angår alla människor, men som inte alltid får så mycket utrymme. Läs mer på www.oppnakort.se 1 Fram SE ÖPPNA KORT Kortleken består av 37 påståenden och 2 kort med ”valfritt alternativ”, där du själv kan lägga till om något viktigt saknas. Instruktioner: 1. Läs igenom alla korten och sortera dem i tre högar. • Mycket viktigt för mig • Ganska viktigt för mig • Inte alls viktigt för mig 2. Välj ut dina 10 viktigaste kort ur din ”mycket viktigt hög” och rangordna dem från 1 (det allra viktigaste) till 10. Du kan göra denna övning själv eller tillsammans med någon annan. Det finns inget rätt eller fel, och valet av de 10 viktigaste korten och turordningen kan ändras över tid. Det viktiga är att reflektera och gärna samtala med andra. 1 Fram SE OPEN CARDS FOR EXISTENTIAL CONVERSATIONS Öppna kort (Open cards) can inspire you to talk about difficult issues. You can share thoughts and feelings about happiness and suffering, loneliness and belonging, meaning and emptiness. The cards can be used in pairs or in larger groups. TALK ABOUT EXISTENTIAL QUESTIONS Living in an ever changing world is not always easy. Öppna kort (Open cards) are designed to make room for topics that concern us all, but which are not always given much attention. Read more at www.oppnakort.se 1 Fram SE ÖPPNA KORT (OPEN CARDS) The deck consist of 37 statements and 2 cards with “optional alternative”, where you can add your own option if something important is missing. Instructions: 1. Read all the cards and sort them in three piles: • Very important to me • Quite important to me • Not at all important to me 2. Choose the 10 most important cards from your very important pile and rank them from 1 ( the very most important) to 10. You can do this exercise by your self or together with someone. There is no right or wrong and your choice can change over time. The most important is to reflect and discuss with others. 1 Fram SE 1. Body: Fold the pipe cleaner in half, twist it around your finger to make the head. 2. Arms: Do the same as for the head to make two arms. 3. Twist the arms. 4. Twist the body. 5. Hair: Use short pieces of yarn for the hair, make a loop and thread it through the head. Repeat a few times. 6. Head: Take a new piece of yarn and wrap it around the head. Leave a small piece of yarn sticking up so it can be tied at the end. 7. Upper body: Choose a new color for the upper body. Wrap the yarn around the upper body and the arms. 8. Lower body: Choose a new color and wrap around the legs. MAKE YOUR OWN DOLL 1 5 2 6 3 7 4 8 1 Fram SE 1. Kroppen: Vik piprensaren på hälften, snurra runt fingret för att göra huvudet. 2. Armar: Gör på samma sätt som huvudet för att göra två armar. 3. Snurra armarna. 4. Snurra kroppen. 5. Håret: Använd korta bitar garn till håret, gör en ögla och trä genom huvudet. Gör om ett par gånger. 6. Huvudet: Ta en ny bit garn och snurra runt huvudet. Låt en liten bit garn sticka upp så det går att knyta på slutet. 7. Överkroppen: Välj en ny färg till överkroppen. Snurra garnet runt överkroppen och armarna. 8. Underkroppen: Välj en ny färg och snurra runt benen. SKAPA EN EGEN DOCKA 1 5 2 6 3 7 4 8 1 Fram SE CABOCO FUTURISTA Kadu Tapuya är en konstnär och aktivist från Brasilien. Hans konst handlar om olika framtider och hur vi ser på nuet. För många urfolk har katastrofen redan hänt. I Tapuyas konst kan vi skymta undergången i de ödelagda landskapen. Tapuyas konst visar också världar där teknologi och urfolk möts. Han belyser att det bland urfolken finns rik kunskap om hur vi kan ta hand om och förhålla oss till naturen. Är framtiden full av maskiner och rymdskepp, eller finns det andra möjligheter för vår värld? Är teknik och nya uppfinningar vägen framåt, eller finns redan lösningarna bland oss människor? Tapuyas konst ställer de här frågorna till oss, och vänder och vrider på hot och möjligheter. 1 Fram SE CABOCO FUTURISTA Kadu Tapuya is an artist and activist from Brazil. His art is about different futures and how we see the present. For many indigenous peoples, disaster has already happened. In Tapuya’s art, we can glimpse the destruction in the devastated landscapes. Tapuya’s art also shows worlds where technology and indigenous peoples meet. He highlights the wealth of knowledge among indigenous peoples on how to care for and relate to nature. Is the future full of machines and spaceships, or are there other possibilities for our world? Are technology and new inventions the way forward, or do the solutions already exist among us humans? Tapuya’s art asks us these questions, turning threats and opportunities on their head. 1 Fram SE FEM SAMISKA KOPPAR Konstnären Carola Grahn övertygade Västerbottens museum om att låta henne göra en ”selfie session” med deras samiska kläder och föremål. Flera år senare tryckte hon fotografierna på muggar och tröjor och gjorde ett konstverk som en slags butik. Med verket Shop reflekterar Carola Grahn över hur samer och andra urfolk ofta visas upp på museer som något primitivt och exotiskt, samtidigt som bilder på samer och samiska symboler massproduceras och säljs i souvenirbutiker. 1 Fram SE FIVE SAMI CUPS Artist Carola Grahn convinced the Västerbotten Museum to let her do a ’selfie session’ with their Sami clothes and objects. Years later, she printed the photographs on mugs and sweaters and made a work of art as a kind of shop. With the work Shop, Carola Grahn reflects on how the Sámi and other indigenous peoples are often presented in museums as something primitive and exotic, while images of the Sámi and Sámi symbols are mass-produced and sold in souvenir shops. 1 Fram SE STARLIGHT, STARBRIGHT Cara Romero är en fotograf som utforskar och visar identitet och urfolk i nutida sammanhang. Hon är medlem av Chemehuevi-stammen i Nordamerika, och hennes arbete är starkt influerat av hennes kulturella bakgrund. Romero utmanar de ensidiga och ofta fördomsfulla bilderna av urfolk som fortfarande finns. Hennes verk betonar vikten av att bevara och hedra traditioner men anpassa dem till moderna sammanhang. Konstverket ”Starlight, Starbright” sätter fokus på kvinnor som tillhör nordamerikanska urfolk. De kombinerar sin kulturella bakgrund med sitt intresse för roller derby. Romeros konst påminner om att identitet sätts samman av flera saker och att urfolkens kulturer är levande och ständigt utvecklas, in i framtiden. 1 Fram SE STARLIGHT, STARBRIGHT Photographer Cara Romero explores and depicts identity and indigenous peoples in contemporary contexts. She is a member of the Chemehuevi tribe in North America, and her work is strongly influenced by her cultural background. Romero challenges the one-sided and often prejudiced images of indigenous peoples that still exist. Her work emphasizes the importance of preserving and honoring traditions, but adapting them to modern contexts. The artwork “Starlight, Starbright” shows indigenous women combining their cultural background with their interest in roller derby. Romero’s art reminds us that identity is made up of many things, and that indigenous cultures are alive and constantly evolving, into the future. 1 Fram SE VEM SYNS I FRAMTIDEN OCH HUR? Innan kolonisatörerna och den kristna kyrkan kom till Stilla Havet, fanns där många olika sexuella identiteter. Dessa identiteter skulle idag kunna kallas queer. När kolonisatörerna kom, försökte de göra alla kristna. Då blev de queera identiteterna undantryckta och osynliga. Queera personer från urfolken förlorade sin kulturella identitet och historia. Konstnären Pati Tyrell jobbar med att återskapa kopplingar till historien för att ta med sig bortträngda traditioner in i framtiden. 1 Fram SE WHO IS VISIBLE IN THE FUTURE AND HOW? Before the colonizers and the Christian church came to the Pacific, there were many different sexual identities. These identities could be called queer today. When the colonizers came, they tried to make everyone Christian. This made queer identities suppressed and invisible. Indigenous queer people lost their cultural identity and history. Artist Pati Tyrell works to recreate connections to history, bringing repressed traditions into the future. 1 Fram SE NA FLORESTA NÃO TEM SUPERMERCADO Urfolken i Brasilien har varit tvungna att kämpa för sina rättigheter, och rätten att synas. De har ofta skildrats av någon annan, och deras egna röster har inte fått så stor plats. Konstnärer som Denilson Baniwa vill ändra på det. Både genom att låta sin egen kultur ta plats och genom att skapa bilder utifrån en annan blick. I Konstverket Det finns inga snabbköp i skogen ser vi en flicka med traditionell kroppsmålning bredvid en kundvagn. Kundvagnen, ett vardagligt föremål för många, kan ses som främmande och märklig i sitt nya sammanhang. Det finns mer än en vardag, och många sätt att leva som ibland krockar. Kan du tänka dig en framtid där det inte finns några kundvagnar? 1 Fram SE NA FLORESTA NÃO TEM SUPERMERCADO Indigenous peoples in Brazil have had to fight for their rights, and the right to be seen. They have often been portrayed by someone else, and their own voices have not been given much space. Artists like Denilson Baniwa want to change that, both by giving space to their own culture and by creating images from a different perspective. In the artwork There are no supermarkets in the forest, we see a girl with a traditional body painting next to a shopping cart. The shopping cart, an everyday object for many, can be seen as alien and strange in its new context. There is more than one everyday life, and many ways of living that sometimes clash. Can you imagine a future where there are no shopping carts? 1 Fram SE VEM SKRIVER HISTORIEN, NUTIDEN OCH FRAMTIDEN? Denilson Baniwa är en viktig person inom Indigenous Futurism. Det är en konströrelse som arbetar med framtider från urfolkens perspektiv. De föreställer sig framtider där urfolk har en central roll. Baniwa utmanar koloniala berättelser och undersöker hur urfolkens kulturer och kunskap kan påverka framtiden. Baniwa vill ta tillbaka rätten att skriva sin egen historia och låta urfolkens röst och identitet få mer utrymme i berättelsen. Denilson Baniwa använder sig ofta av collage, att blanda olika bilder för att skapa något nytt. Här ser vi Mona Lisa, ett av världens mest berömda konstverk, ursprungligen av Leonardo da Vinci. Mona Lisa är en symbol för den etablerade konsten, men här har konstnären gett henne en ansiktsmålning. Plötsligt blir bilden en del av en annan berättelse. 1 Fram SE WHO WRITES THE PAST, PRESENT AND FUTURE? Denilson Baniwa is an important figure in Indigenous Futurism. It is an art movement that works with futures from the perspective of indigenous peoples. They imagine futures where indigenous peoples play a central role. Baniwa challenges colonial narratives and explores how Indigenous cultures and knowledge can influence the future. Baniwa wants to reclaim the right to write their own history and give Indigenous voice and identity more space in the narrative. Denilson Baniwa often uses collage, mixing different images to create something new. Here we see the Mona Lisa, one of the world’s most famous works of art, originally by Leonardo da Vinci. The Mona Lisa is a symbol of established art, but here the artist has given her a face painting. Suddenly, the image becomes part of another story. 1 Fram SE FRAMTIDEN LIGGER BAKOM OSS Enligt urfolken i bergskedjan Anderna, i Sydamerika, är dåtiden något som vi känner till. Därför ligger den framför oss. Framtiden vet vi inget om och den ligger bakom oss. Tiden är också kopplad till platser och naturens cykler. Precis som trådar spinns och snurras som en spiral, ser andinska kulturer tid som en återkommande cykel. Denna cykliska syn på tid innebär att det förflutna, nuet och framtiden är sammanflätade och kommer tillbaka om och om igen, precis som tråden som snurras på pinnen. Att spinna och väva blir både en praktisk och andlig handling. 1 Fram SE RUMTID OCH FRAMTID I DET ANDINSKA SPRÅKET QUECHUA • Pacha: Pacha är platt, jämn och kvinnlig. Det betyder både jord och jordklot, samt tid och rum. Moder Jord kallas Pachamama. Om vi visar respekt för Pachamama, ger hon oss vatten och bördig jord. Pacha är kopplat till vänster, lågt och det inre. Det kvinnliga är ofta kopplat till flöde, mörker och fruktbarhet. Månen är kvinnlig. • Urqu: Urqu är spetsigt, upprätt och manligt. Höga, branta berg och hankönade lamadjur som betar högt uppe i bergen är urqu. Urqu är kopplat till höger, högt och det yttre. Det manliga är ofta kopplat till struktur, klarhet och befruktande kraft. Solen är manlig. • Qhepa: Qhepa står för framtid och det som kommer. Det betyder också att stanna kvar och skjuta upp. Qhepa är rygg och baksida. Vi kan inte se framtiden, så den är bakom oss. För att nå framtiden måste vi vända oss om. • Ñawpa: Ñawpa står för det förgångna och det första. Det hänvisar till våra förfäder och förmödrar som är framför oss. • Paqa: Paqa är något dolt, som morgondagen eller gryningen. Det hänvisar till skapande och födelse, samt världens början. Paqa kan stå för både dåtid, nutid och framtid. 1 Fram SE THE FUTURE IS BEHIND US For the indigenous people in the Andes, in South America, the past is something we know. Therefore, it is in front of us. But we know nothing about the future and it is therefore behind us. Time is also connected to places and the cycles of nature. Just as threads are spun and twisted like a spiral, Andean cultures see time as a recurring cycle. This cyclical view of time means that the past, present and the future are intertwined and come back again and again, just like the thread spun on the stick. Spinning and weaving are both a practical and spiritual act. 1 Fram SE SPACE-TIME AND FUTURE IN THE ANDEAN LANGUAGE QUECHUA • Pacha: Pacha is flat, even and female. It means both earth and globe, as well as time and space. Mother Earth is called Pachamama. If we show respect to Pachamama, she gives us water and fertile soil. Pacha is linked to the left, the low and the inner. The feminine is often linked to flow, darkness and fertility. The moon is feminine. • Urqu: Urqu is pointed, upright and male. High, steep mountains and male llamas grazing high up in the mountains are urqu. Urqu is linked to right, high and the outside. The male is often linked to structure, clarity and fertilizing power. The sun is male. • Qhepa: Qhepa stands for future and what is to come. It also means to remain and postpone. Qhepa is back and backside. We cannot see the future, so it is behind us. To reach the future, we have to turn around. • Ñawpa: Ñawpa stands for the past and the first. It refers to our ancestors and foremothers who are in front of us. • Paqa: Paqa is something hidden, like tomorrow or dawn. It refers to creation and birth, and the beginning of the world. Paqa can stand for past, present and future. 1 Fram SE ATT SPINNA OCH VÄVA Att spinna och väva är mestadels kvinnliga sysslor hos Quechua. Att spinna tråd tar tid, och kvinnor på landsbygden spinner ofta samtidigt som de går eller springer mellan byarna, kanske med ett litet barn på ryggen. När tråden ska bli tyg, väver de in mönster och färger som visar områdets djur, jordar och grödor. KHIPU Khipu är en skrift utan ord, skapad av trådar och knutar. Tråden användes för att bevara och sprida kunskap om viktig information, som skördar, befolkning och skatter. Tillsammans med kunskap om stjärnornas placering och månens cykler, kunde informationen i en khipu fungera som en slags kalender. 1 Fram SE SPINNING AND WEAVING Spinning and weaving are mostly female activities among the Quechua. Spinning thread takes time, and rural women often spin while walking or running between villages, perhaps with a small child on their back. When the thread becomes cloth, they weave in patterns and colors that represent the animals, soils and crops of the area. KHIPU Khipu is a script without words, created from threads and knots. The thread was used to preserve and spread knowledge of important information, such as harvests, population and treasures. Together with knowledge of the positions of the stars and the cycles of the moon, the information in a khipu could function as a kind of calendar. 1 Fram SE Bildarkivnummer/ Image archive number 001905 Bildarkivnummer/ Image archive number 0112.b.0012 Bildarkivnummer/ Image archive number 0457.0031 Bildarkivnummer/ Image archive number 0661.0001 Foto/Photo Bengt Arne Runnerström Foto/Photo Alena Törnberg Foto/Photo Paco Adame / Getty Images Foto/Photo Pablo Villota / Getty Images Foto/Photo Giles Clark / Getty Images Foto/Photo Gerardo Vieyra / Nurphoto via Getty Images
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
