| Text i dokument <itemDescription> |
-
Föremål: Kruka Användning: Porträtt av Neil Armstrong Material: Keramik Land: Peru Tillhörighet/grupp: Awajún Inventarienummer: 2013.04.0118 Utställningsdel: OLIKA FRAMTIDER Tema: FRAMTIDSBILDER Övrigt: En nordamerikansk missionär i Puyo fick krukan/porträttet 1969 som tack för läkarvård, av en Awajún-kvinna som inte hade några pengar. Object: Pot Use: Portrait of Neil Armstrong Material: Ceramic ...
Visa hela
Föremål: Kruka Användning: Porträtt av Neil Armstrong Material: Keramik Land: Peru Tillhörighet/grupp: Awajún Inventarienummer: 2013.04.0118 Utställningsdel: OLIKA FRAMTIDER Tema: FRAMTIDSBILDER Övrigt: En nordamerikansk missionär i Puyo fick krukan/porträttet 1969 som tack för läkarvård, av en Awajún-kvinna som inte hade några pengar. Object: Pot Use: Portrait of Neil Armstrong Material: Ceramic Country: Peru Affiliation/group: Awajún Inventory number: 2013.04.0118 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Other: A North American missionary in Puyo received the pot/portrait in 1969 as a thank you for medical care, from an Awajún woman who had no money. Föremål: Kraftföremål, figur, skulptur, nkisi nkondi Användning: Att sluta avtal Material: Trä, metal ( järn och mässing) Land: Kongo Kinshasa Tillhörighet/grupp: Yombe Inventarienummer: 1916.14.0150 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Object: Power figure, sculpture, nkisi nkondi Use: Sealing (to promise, to sanction by spiritual powers) Material: Wood, metal (iron and brass) Country: Congo Kinshasa Affiliation/group: Yombe Inventory number: 2013.04.0118 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Föremål: Kastspjut, spjut Användning: Vapen och jakt Material: Trä, växtfiber Land: Australien Inventarienummer: 0000.00.0167 (Insamlingsår 1872) Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER JAG TROR PÅ MITT HJÄRTA ”Jag tänker genom den där Wurray-honungsjägarspearen – innerst inne tror jag på Garray [Gud], för han är den som skapade världen, skyddar dig vart du än går, skärmar av, vägleder… Jag känner mig som hemma när jag återvänder till Raymaŋgirr och ser vattnet och solnedgången och de saker som är grunden för våra traditioner och vårt sätt att leva och dhäwu, vår berättelse – jag känner mig närvarande, känner mig närmare Garray [Gud]… vi har hemland. Livet kan vara svårt. Det händer många dåliga saker i samhället, som alkohol, droger, bråk på Facebook, trolldom och självmord. Men jag tänker inte på det. Jag måste hantera min egen rom, mina traditionella lagar. Vad det betyder för mig är att vara stark, att vara den du är. Som om du är Marraŋu, om det finns en Marraŋu-klanritual, då ska du alltid vara där. Dansa. Visa folk vem du är. Alltid. Min framtid är fortfarande långt borta… Vad kommer att hända med mig? Kommer jag fortfarande att gå med det där spjutet? Eller kommer min framtid att misslyckas? Otur? Jag tror på mitt hjärta, som den där mokuy som kastar den där spearen, jag tror att jag kommer att vara stark, jag kommer gå framåt.” Kayleen Djingadjingawuy, konstnär Object: Throwing spear, spear Use: Weapon and hunting Material: Wood, plant fiber Country: Australia Inventory number: 0000.00.0167 (Collected in 1872) Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES I BELIEVE IN MY HEART “I am thinking through that Wurray honey hunter spear – underneath I believe in Garray [God], because he’s the one who created the world, protecting you wherever you go, shielding, guiding… I feel like home when I go back to Raymaŋgirr and I see the water and the sunset and those things that are the foundation of our traditions and way of life and dhäwu, our story – I feel present, feel closer to Garray [God] … we got home-lands. Life can be hard. There are a lot of bad things going on in the community, like alcohol, drugs, fighting through Facebook, sorcery and suicide. But I don’t think about that. I need to handle my own rom, traditional laws. What that means to me is to be strong, to be who you are. Like if you are Marraŋu, if there is a Marraŋu clan ritual, then you should be there always. Dancing. Showing people who you are. Always. My future is still a long way away… What’s going to happen to me? Will I still be walking with that spear? Or will my future fail? Bad luck? I believe in my heart like that mokuy throwing that spear, I believe I will be strong, still going.” Kayleen Djingadjingawuy, artist Föremål: Mobiltelefon som visar digitalt sammansatt foto; fotomontage; Titel: ”WURRAY, HONEY HUNTER”, av Kayleen Djingadjingawuy, 2016 Användning: Digital konst som visar Kayleen Djingadjing- awuy som honungjägaren Wurray, med ett collage av bilder på familjemedlemmar. Material: Digital bild, mobiltelefon Land: Australien Tillhörighet/grupp: Yolŋu Inventarienummer: Inköp (insamlingsår 2016) Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Att kasta spjut mot framtiden ”Om du tittar på den här bilden kan du se att det är jag. Jag är den med spjutet. Det spelar ingen roll att jag är en miyalk, en kvinna. På den här bilden är jag Wurray, honungsjägaren, som kastar mitt spjut mot framtiden. Jag tänker genom det spjutet som Wurray har. Föreställer mig mitt liv. Jag gjorde detta från bilder jag samlat från internet. Först fick jag bara någon bild av bushen med ga ayka’-träd, de träd som balanda [vita, icke-aboriginska människor] kallar stringybark. Sedan började jag leta efter min familj på internet så att jag kunde sätta ihop dem på ett nytt sätt. Fotot av mina bröder kom från bilder som balanda la upp. Jag hittade dem genom Google. Jag har många, många bilder på min telefon, men jag gjorde den här särskilt för att visa mig själv och för att visa er, balanda, vem jag är. När jag gör den här bilden som visar min förfaders spjut på telefonen, föreställer jag mig mina egna mål och syften. Spjutet pekar framåt. Den här bilden visar mig som den jag ska bli, vilket jobb jag ska få, hur jag ska leva mitt liv, eftersom jag är ung. Jag vet inte min framtid än.” Kayleen Djingadjingawuy, artist Object: Cell phone showing digital photomontage; Title: “WURRAY, HONEY HUNTER”, by Kayleen Djingadjingawuy, 2016 Use: Digital art showing Kayleen Djingadjingawuy as the honey hunter, along with a collage of photos of family members. Material: Digital photo, mobile phone Country: Australia Affiliation/group: Yolŋu Inventory number: Purchase (collection year 2016) Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Casting the spear into the future “If you look at this picture, you can see that’s me. I am the one with the spear. Doesn’t matter that I’m a miyalk, a woman. In this picture I am Wurray, the honey hunter, throwing my spear to the future. I am thinking through that Wurray’s spear. Imagining my life. I made this from pictures I collected from the Internet. First I just got any picture of the bush with ga ayka’ trees, those trees that balanda [white, non-aboriginal people] call stringy-bark. Then I started looking for my family on the Internet so that I could put them together in a new way. The photo of my brothers came from images balanda put up. I found them through Google. I have many, many pictures on my phone, but I made this one especially to show myself and to show you, balanda people, who I am. When I make this picture showing my ancestral spear on the phone. – I’m imagining my own aims and goals. That spear points forward. This picture shows me imagining who I’m going to be, what job I’m going to get, how I’m going to live my life, because I’m young. I don’t know my future yet.” Kayleen Djingadjingawuy, artist Föremål: Mobiltelefon som visar digitalt sammansatt foto; fotomontage; Titel: ”TWO WANAMBI BOYS”, av Kayleen Djingadjingawuy, 2015 Användning: Digital konst som visar två Wanambi- ungdomar som firar examen. Den ena sidan av bilden visar pojkarna som förfäder i ett parallellt tillstånd. Material: Digital bild, mobiltelefon Land: Australien Tillhörighet/grupp: Yolŋu Inventarienummer: Inköp (insamlingsår 2015) Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER ATT SE FRAMÅT OCH ATT ÅTERVÄNDA SOM FÖRFÄDER TILL LANDET ”Två män reste från Goyder River ända upp till Raymaŋgirr. Djuway är namnet på dessa två andemän som reser genom landet. De vita fjädrarna på deras huvuden representerar det färska vattnet som bubblar upp vid stranden i vårt hemland. Detta foto togs 2015, när Geymul och Djambala tog examen från Gapuwiyak-skolan i årskurs 12. Prickarna på deras ansikten visar guku och gapu, honungen och vattnet. De svarta kläderna visar att de identifierar sig med kråkan. Den blå färgen representerar gapu, vattnet som håller yolŋu-andarna. På bilden till vänster ser de framåt in i framtiden. Som spjutet. Om du i ditt sinne tar in bilden av den där wurray-jägaren som kastar sitt spjut, så läggs det till dhäwu, berättelsen. Sedan finns reflektionen på andra sidan. Det är som en gammaldags bild, och det visar att när de går bort kommer de att återvända till landet, till ma ayin och rom, de heliga föremålen och levnadssättet. Tillbaka till vår lag.” Kayleen Djingadjingawuy, konstnär Object: Cell phone showing digital photomontage; Title: “TWO WANAMBI BOYS”, by Kayleen Djingadjingawuy, 2015 Use: Digital art showing two Wanambi youths celebrating graduation. The filter applied to the mirror-part is a rendition of the boys as ancestors in a parallel state. Material: Digital photo, mobile phone Country: Australia Affiliation/group: Yolŋu Inventory number: Purchase (collection year 2015) Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES TO LOOK AHEAD, AND TO RETURN AS ANCESTORS TO THE LAND “Two men travelled from Goyder River right up to Raymaŋgirr. Djuway is the name of these two spirit men traveling through the land. The white feathers on their heads represent the fresh water that bubbles up at the shore in our homeland. This photo was taken in 2015, when Geymul and Djambala graduated from Gapuwiyak school in Year 12. The dot dot on their faces shows the guku and the gapu, the honey and the water. The black clothing shows their identity with the crow. The blue color represents the gapu, the water that holds Yolŋu spirits. In the picture on the left, they’re looking forward into the future. Like the spear. If in your mind you bring in the picture of that Wurray (hunter) throwing his spear, then that adds to the dhäwu, the story. Then there is the reflection on the other side. That’s like an olden-day picture, and it shows that when they pass away they will return to the land, to ma ayin and rom, the sacred objects and way of life. Back to our law.” Kayleen Djingadjingawuy, artist Föremål: Svart klänning Användning: Festklädsel Material: Syntetmaterial, acetat, i yttertyg samt foder. Den invävda metalliknande tråden i yttertyget är tillverkad i metalliserad polyesterplastfilm, mylar. Land: Vietnam Geografi: Saigon Inventarienummer: Lån från Dinh Nhung, A Queer Museum, Hanoi Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Object: Black dress Use: Party dress Material: Synthetic material, acetate, in outer fabric and lining. The woven metal-like thread in the outer fabric is made of metallized polyester plastic film, mylar. Country: Vietnam Geography: Saigon Inventory number: Courtesy of Dinh Nung, A Queer Museum, Hanoi Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Föremål: Ask med könshormonet östrogen Användning: Behandling för könsbekräftande förändring av kroppen Material: Papper, glas och östrogen Land: Vietnam Geografi: Hanoi Inventarienummer: Lån från Dinh Nhung, A Queer Museum, Hanoi Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Object: Box with the sex hormone estrogen Use: Treatment for gender affirming body modification Material: Paper, glass and estrogen Country: Vietnam Geography: Hanoi Inventory number: Courtesy of Dinh Nung, A Queer Museum, Hanoi Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Föremål: Áo the -turban Användning: Huvudbonad och skynke som bärs vid bröllop till den traditionella vietnamesiska mans tunikan ”áo the” Material: Syntet Land: Vietnam Geografi: Hanoi Inventarienummer: Lån från privatperson Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Object: Áo the turban Use: Headdress and curtain worn at weddings for the traditional Vietnamese male tunic “áo the” Material: Synthetic Country: Vietnam Geography: Hanoi Inventory number: Loan from private person Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Föremål: Handske, ceremoniell handske Användning: Handsken används under den manliga initieringsritualen waumat bland sateré- mawé i brasilianska Amazonas. Den fylls med pistolmyror som sticker bäraren och orsakar stor smärta. Material: Flätad av blad från palmen arumã (Ischnosiphon ) Geografi: Andirá-Marau, Brasilien Tillhörighet/grupp: Sateré-Mawé Inventarienummer: 1923.10.0645 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Pistolmyra (Paraponera Clavata) Andra namn: Tocandira (tupi-guaraní), bullet ant (engelska) Pistolmyran är den största myran i världen och den kan bli 3 cm lång. Den här myrans stick sägs vara det mest smärtsamma av alla och motsvara smärtan från 30 bistick. Tocandira är namnet på språket tupi-guaraní. Toca-ndy betyder ”den som sårar djupt”. Används i initieringsritualen waumat bland sateré-mawé i brasilianska Amazonas. Object: Glove, ceremonial glove Use: The glove is used during the male initiation ritual waumat among the Sateré-Mawé of the Brazilian Amazon. It is filled with bullet ants that sting the wearer. Material: Braided from leaves of the arumã palm (Ischnosiphon) Geography: Andirá-Marau, Brazil Affiliation/group: Sateré-Mawé Inventory number: 1923.10.0645 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Bullet ant (Paraponera Clavata ) Other names: Tocandira (tupi-guaraní) The bullet ant is the largest ant in the world and can grow up to 3 cm long. The sting of this ant is said to be the most painful of all, equivalent to the pain of 30 bee stings. Tocandira is the name in the Tupi-Guaraní language. Toca-ndy means “the one who wounds deeply”. Used in the initiation ritual waumat among the Sateré-Mawé of the Brazilian Amazon. Föremål: Skallra Användning: Instrument. Skallran binds under höger knä på de som genomgår initieringsritualen waumat. Att dansa och ge sig hän åt rytmen under ritualen hjälper pojkarna att stå ut med smärtan från pistolmyrans stick. Material: Bomull och frön från aguaí (Chrysophyllum gonocarpum) Geografi: Andirá-Marau, Brasilien Tillhörighet/grupp: Sateré-Mawé Inventarienummer: 1923.10.0647 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Att förbereda myror och män Under en tid före ritualen följer pojkarna vissa restriktioner vad gäller mat, platser och socialt umgänge. De får inte äta kött från djur med tänder, inte bada i floden och det är strikt förbjudet för dem att vara i kontakt med kvinnor som har mens. De umgås bara med andra pojkar, män och äldre kvinnor under en tid. På ritualdagens morgon går männen ut i skogen och letar upp pistolmyrorna som bor vid trädstammar. Myrorna lockas ut ur sina bon med hjälp av tobaksrök. De plockas därefter upp med pinnar och läggs i långa bambu- rör. Under sång tas myrorna med till hyddan där ritualen ska hållas. De placeras i en stor skål med vatten och krossade blad från cashewträd. Denna blandning får myrorna att somna i en halvtimme och kan då hanteras för hand. Männen fäster myrorna en och en på de flätade handskarna som nu är redo för ritualen. Pojkarna som ska delta i ritualen smyckas med fjädrar och kropps målningar. Object: Rattle Use: Instrument. The rattle is tied under the right knee of those undergoing the initiation ritual of waumat. Dancing and giving in to the rhythm during the ritual helps the boy initiates to endure the pain caused by the sting of bullet ants. Material: Cotton and seeds of aguaí (Chrysophyllum gonocarpum) Geography: Andirá-Marau, Brazil Affiliation/group: Sateré-Mawé Inventory number: 1923.10.0647 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Preparing ants and men For a period before the ritual, the boys follow certain restrictions on food, places and socializing. They are not allowed to eat meat from animals with teeth, they are not allowed to bathe in the river, and they are strictly forbidden to be in contact with women who are menstruating. They only socialize with other boys, men and older women for a period of time. On the morning of the ritual day, the men go out into the forest and look for the bullet ants that live at the foot of tree trunks. The ants are lured out of their nests by tobacco smoke. They are then picked up with sticks and placed in long bamboo tubes. While singing, the ants are taken to the hut where the ritual will be held. They are placed in a large bowl with water and crushed leaves from cashew trees. This mixture makes the ants fall asleep for half an hour and can then be handled by hand. The men attach the ants one by one to the braided gloves which are now ready for the ritual. The boys are prepared by being adorned with feathers and body paintings. Föremål: Röd sjal / stuvbit Användning: Hårband buret vid mensfest år 2022 Material: Tyll, textil Land: Sverige Geografi: Stockholm Invetarienummer / insamlingsår: 2024 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Object: Red shawl Use: Hairband worn at a menstrual party in 2022 Material: Tulle, textile Country: Sweden Geography: Stockholm Collection number / year of collection: 2024 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Föremål: Lampa, oljelampa, qulleq, qulliq, naniq Material: Täljsten Land: Kanada Tillhörighet/grupp: Inuit Invetarienummer: 1903.06.0003 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Qulleq-lampor, fulla av andar av Maya Sialuk Jacobsen (Grönland) Qulleq är en sinnrik oljelampa som oftast tillverkas i täljsten. Qulleq har flera Inua (andar). De finns i stenen, i djurfettet som används som olja, i växtmaterialet som veken är gjord av och i själva lågorna. Traditionellt gav qulleq värme, ljus och matlagningsmöjligheter i den arktiska miljön där trä är sällsynt. Inuiternas liv skiftade mellan extrem rikedom på resurser under somrarna och extrem brist på resurser under de långa vintrarna. Under perioderna med ”dålig jakt” åtföljdes hunger av mörker och kyla, eftersom människan och lampan förlitade sig på samma källa – de arktiska djuren. Det starka beroendet av vilda djur för överlevnad hjälper oss förstå inuiternas symboler och traditioner. Kvinnliga amuletter tatueras med sot från lampan och raden av lågor är ett viktigt andligt mönster. Qulleq-lampan var förr ett av de viktigaste verktygen för överlevnad och lampans ”humör” hade en direkt inverkan på människan. Lampan var en av de få personliga tillhörigheter som inuitkvinnorna hade. Att sköta lampan var en kvinnlig uppgift och krävde kunskap som överfördes från mödrar till döttrar. I dag har qulleq-lampan ersatts av moderna spisar och eldriven belysning. Kunskapen att sköta om lampan finns bara kvar hos ett fåtal. Ordet qulleq används numera också för elektriska lampor. Object: Lamp, oil lamp, qulleq, qulliq, naniq Material: Soaptstone (steatite) Country: Canada Affiliation/group: Inuit Collection number: 1903.06.0003 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Qulleq lamps. full of spirits by Maya Sialuk Jacobsen (Greenland) Qulleq is an ingenious oil lamp mostly manufactured in soapstone. The qulleq has several Inua (spirits). They are in the stone, in the animal fat used as oil, in the plant matter that forms the wick, and in the flames themselves. Traditionally, the qulleq provided heat, light and cooking opportunities in the Arctic environment where wood is sparse. Inuit life was polarized in between extreme wealth of resources during summers and extreme lack of resources during the long winters. During the periods of “bad hunting” hunger was accompanied by darkness and cold, as humans and the lamp relied on the same source. The complete dependence on wildlife for survival is the key to understanding Inuit symbols and traditions. Female amulets are tattooed with soot from the qulleq and the row of flames is an important spiritual pattern. They rely on women to ensure goodwill from the lamp. The qulleq was perhaps one of the most important tools for survival and its “mood” had a direct impact on the human condition. The qulleq was one of the very few personal belongings of Inuit women. Lamp tending demanded skills and training from mothers to daughters. Today the qulleq has been replaced by modern stoves and electricity powered lighting. The knowledge of tending to the lamp is only maintained by a few. The name qulleq is nowadays used for electric lamps. Föremål: kniv, kvinnokniv, ulu Material: Metal, wood Land: Grönland Tillhörighet/grupp: Inuit Invetarienummer: 1910.04.0082 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Ulu-kniv av Maya Sialuk Jacobsen (Grönland) Den här sortens kniv, ulu, har använts av kvinnor med inuit-ursprung. Ulu har en Inua (ande). Under en kvinnas livstid tillför hon sin ande, erfarenhet och kunskap till kniven. En ulu som gått i arv är därför mycket värdefull för den nya ägaren. Knivens form gör att den både kan skära med precision och skrapa späck från skinn utan att skada det. Den går att använda med en hand och kräver inga ytterligare verktyg. Ulun har en viktig roll i skapelsemyten om himlens andar, Aningaaq (Månbrodern) och Maliina (Solsystern). I myten blir Maliiina våldtagen flera gånger i mörkret. För att ta reda på vem förövaren är smetar hon sot från oljelampan på hans axel. När lamporna tänds på morgonen avslöjas att väldtäktsmannen är hennes bror. Hon skäms och blir arg eftersom incest är tabu. Hon tar sin ulu och skär av sitt bröst och offrar det till honom. Sedan flyr hon upp i himlen där hon blir solen. Även om ulu-knivar än i dag används för att slakta sälar och skrapa skinn är den idag främst en kulturell symbol för inuitkvinnor. Den används som dekoration på väggar, utskuren i elfenben som smycken och i tryck på kvinnoplagg. I vissa inuitiska områden är den en symbol för feminism. Object: Knife, women’s knife, ulu Material: Metal, wood Country: Greenland Affiliation/group: Inuit Collection number: 1910.04.0082 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Ulu knife by Maya Sialuk Jacobsen (Greenland) The Ulu knife is used by women of Inuit origin. The ulu has Inua (spirit). During a lifetime of using an ulu the woman adds her spirit, experience and knowledge to the knife. An inherited ulu is thus very valuable for the new owner. The shape ensures that the knife can both cut with precision and scrape blubber off skins without causing damage. It is possible to cut with one hand without using a secondary tool. The ulu has a significant role in the creational myth of the sky spirits Aningaaq (Moon Brother) and Maliina (Sun Sister). In the myth, Maliina is repeatedly raped in the dark night. To find out who the perpetrator is, she smears soot from the oil lamp on his shoulder. When the lamps are lit in the morning, her brother is revealed as the rapist. She is angry and shameful as incest is taboo. She grabs her ulu and cuts off her breast and offers it to him, before fleeing into the sky, where she becomes the sun. Although the ulu is still used today for butchering seals and scraping skin, it mainly holds a role as a cultural icon for Inuit women. In some Inuit territories it is a symbol of feminism. Föremål: Tatueringsinstrument; nål, sena, pigment och amulett Material: Revben från fågel, senor från ren, fragment av ryggmärg från fisk Land: Grönland Tillhörighet/grupp: Inuit Invetarienummer: Donation från Maya Sialuk Jacobsen 2024 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITER Övrigt: Denna nål är handgjord av den inuitiska tatueringskonstnären Maya Sialuk Jacobsen. Den är gjord lite kortare (en millimeter eller två) än förlagan från National museet i Grönland. Anledningen till förkortningen är att nålen kan splittras om det blir ett ökat tryck längs med (så den böjer sig). Så för att minimera risken för att nålen splittras under tatuerings- processen, och därmed också risken för att ett fragment kan fastna i kroppen, är nålen något förkortad. Nålen är tillverkad genom slipning av fågelben – en process som har tagit flera dagar, eftersom den sliter på fingrarna. Det krävs ansträngning för att göra en bra nål. Under slipningen kan nålens öga skadas, och materialet gör arbetet utmanande. Tillsammans med nålen finns ryggkotor från fisk, som fungerar som en amulett, och som följeslagare för nålen på resan mot museet. Kotorna används också som pärlor eftersom de är ihåliga. Till skillnad från glaspärlor är de lätta och flyger lätt iväg när man arbetar med dem. Mönster kan skapas med pärlorna genom att färga dem i blod, då de antar olika nyanser av rött. Nålen är trädd med pigmentfärgad tråd, gjord av senor från ren. Det finns också extra sen-tråd med, som inte är färgad. Under tillverkningen av tråden rullas senornas fibrer mot kinden. Tråd arna kan sedan flätas samman för förvaring. Sotet, som används till pigment, kommer från en kittel som värms över en tranlampan. Sotet är mycket pigmenterad. Det finns också en liten extra plastbehållare med sot. Nålen har använts av tatueraren Maya Sialuk Jacobsen för en egen tatuering på låret. När Maya gjorde nålen, hade hon fått höra att nålar (som återanvänds om och om igen) förvarades i späck inlindat i päls. Att nålen skulle gå från späck och in i kroppen, tyckte hon inte om, så det valde hon bort. Men när hon stack in nålen i låret var den porös och sög till sig vävnaden. Den behövde dras ut med en tång. Därför smorde hon den med vaselin, så den kunde glida bättre under huden. Object: Tattooing instrument; needle, sinew, pigment, and amulet Material: Bird’s rib, reindeer sinew, fragment of a fish spinal cord Country: Greenland Affiliation/group: Inuit Collection number: Donation by Maya Sialuk Jacobsen 2024 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Other: This needle is handmade by Inuit tattoo artist Maya Sialuk Jacobsen. It is made slightly shorter (a millimeter or two) than its original from the National Museum in Green- land. The reason for the shorter length is that the needle can splinter if there is increased pressure along its length (causing it to bend). So to minimize the risk of the needle splinter- ing during the tattooing process, and thereby also the risk of a fragment remaining in the body, the needle is slightly shortened. The needle was made by grinding down bird bones – a process that has taken several days to complete, as it wears on the fingers. It requires effort to make a good needle. During grinding, the needle’s eye can be damaged, and the scarce material makes the work challenging. Along with the needle, there are fish vertebrae that function as an amulet for the journey and as companions for the needle on its way to the museum. The vertebrae are also used as beads because they are hollow. Unlike glass beads, they are light and easily fly away when working with them. Patterns can be made with the beads by dyeing them in blood, as they then take on varying shades in the red spectrum. The needle is threaded with pigment-colored reindeer sinew. There is also extra reindeer sinew that is not colored. During the making of the thread, the sinew fibers are rolled into thread on the cheek. Threads can then be braided together for storage. The soot used for pigment comes from a kettle heated over a blubber lamp. The soot is very pigmented. There is a small extra plastic container with soot. The needle has been used by artist Maya Sialuk Jacobsen for her own tattoo on her thigh. When Maya made the needle, she had been told that needles (which were used again and again) were stored in blubber wrapped in fur. She didn’t like the idea of the needle going from blubber into the body, so she avoided that. But when she inserted the needle into her thigh, it was porous and absorbed the tissue. It had to be pulled out with pliers. Therefore, she smeared it with vaseline so it could pass more easily. Föremål: Docka Användning: Okänt (eventuellt nöje/lek eller utbildning/ uppfostran) Land: Japan Inventarienummer: 1908.07.0012a-e Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: ÖVERGÅNGSRITERÖvrigt: Olika frisyrer hänger samman med olika stadier i livet. Exempelvis har vissa frisyrer historiskt varit kopplade specifikt till barn, unga kvinnor, unga män, gifta kvinnor, vuxna män etc. Det finns också många varianter av de olika frisyrerna. Några kända frisyrer är shimada mage, maru mage och chon mage. Object: Doll Use: Unknown (possibly pleasure/play or education) Country: Japan Inventory number: 1908.07.0012a-e Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: RITES OF PASSAGE Other: There are different hairstyles connected to different stages in life. For example, some hairstyles have historically been connected specifically to children, young women, young men, married women, adult men, etc. There are also many variations within different types of hairstyles. Some famous examples of hairstyles include shimada mage, maru mage, and chon mage. Föremål: Konstverk Material: Digitalt collage Användning: Konst Land: Brasilien Tillhörighet: Xukuru och Tapuya Inventarienummer: inköpt 2024 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Titel: Caboco Futurista Om konstnären: Kadu Tapuya är en konstnär och aktivist som tillhör Xukuru- och Tapuya- folket. Han är medlem i Movimento de Retomada Mata Sul Indígena som kämpar för urfolkens rättigheter i Brasilien. För honom är konsten ett sätt att sprida kunskap om den här kampen. Om konstverket: Bilden är ett digitalt collage, en blandning av flera olika bilder. Konstnären tar teman från science fiction och blandar med natur, människa och teknologi. Object: Artwork Material: Digital collage Use: Art Country: Brazil Affiliation: Xukuru and Tapuya Inventory number: Purchased in 2024 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Title: Caboco Futurista About the artist: Kadu Tapuya is an artist and activist belonging to the Xukuru and Tapuya people. He is a member of the Movimento de Retomada Mata Sul Indígena, which fights for the rights of indigenous peoples in Brazil. For him, art is a way to spread awareness about this struggle. About the artwork: The image is a digital collage, a mix of several different images. The artist takes themes from science fiction and mixes them with nature, people and technology. Titel: Fem samiska koppar Föremål: Muggar Material: Porslin med digitaltryck i monter Användning: Konst Land: Sverige Inventarienummer: inköpt 2024 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Om konstnären: Carola Grahn är en sydsamisk konstnär från Jokkmokk. Hon arbetar tematiskt och idébaserat i olika material, framförallt med skulptur och installation. Carola använder humor och samhällskritik i sina verk och utmanar stereotypa bilder och maktstrukturer. Om konstverket: Om konstverket: Konstverket 5 Samiska koppar är del av en större serie verk sprunget ur verket Shop. Shop visades i hennes soloutställning I Have Scrutinized Every Stone and Log on the Southwest Side of the Mountain på Röda Sten Konsthall 2020. Konstverket förändrade konsthallen genom att introducera en ”butik” som en del av utställningen. Title: Five Sami cups Item: Mugs Material: Porcelain with digital print in stand Use: Art Country: Sweden Inventory number: Purchased in 2024 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES About the artist: Carola Grahn is a South Sami artist from Jokkmokk. She works thematically and idea-based in different materials, mainly with sculpture and installation. Carola uses humor and social criticism in her works and challenges stereotypical images and power structures. About the artwork: About the artwork: The artwork 5 Sami cups is part of a larger series of works originating from the work Shop. Shop was shown in her solo exhibition I Have Scrutinized Every Stone and Log on the Southwest Side of the Mountain at Röda Sten Konsthall in 2020. The artwork transformed the gallery by introducing a “shop” as part of the exhibition. Material: Digitalt print på papper Användning: Konst Land: USA Tillhörighet: Chemehuevi Inventarienummer: inköpt 2024 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Titel: Starlight, Starbright Om konstnären: Cara Romero är konstnär och tillhör Chemehuevi-stammen. Hon arbetar med fotografi som ofta handlar om ursprungsfolk och hur de syns eller inte får synas i nutida sammanhang. Om konstverket: Bilden är ett grupporträtt av kvinnor som identifierar sig som urfolk och utövar roller derby. De har medvetet klätt sig i en stil som speglar deras bakgrund och deras intresse. De vill visa att personer som tillhör urfolk har olika intressen, personligheter och drömmar, precis som alla andra. Brev från Cara Romero “Rullskridskor var en stor del av min barndom, och jag tränade på tävlingsnivå i både freestyle och dans, och tillbringade tusentals timmar med att snurra, hoppa och spurta på Starlight Roller Rink. Rullskridskor har återvänt till populärkulturen på senare år, och det har varit ett nöje att se på sociala media. Jag har alltid varit väldigt intresserad av att utmana förutfattade uppfattningar om hur vi blir definierade som människor och konstnärer från ursprungsbefolkningen. Sanningen är att vi har tusentals berättelser om våra erfarenheter, våra intressen, vår humor. Vi älskar hip-hop, metal, skateboarding och sport, men ändå blir vi ofta intvingade i vad jag kallar ”Det Enda Narrativet” som en monolitisk kultur, stoisk och mystisk. Medan många av oss är praktiserande andliga personer, förmedlare av kultur och levnadssätt, är vi också multi-dimensionella mänskliga varelser. En rolig, lekfull samling av kvinnor där vi stylade oss för att göra roller derby- looken på ett urfolkssätt, och jag ville också ha ett renässansliknande uttryck i kaoset (som en vink/hälsning till Kent Monkman).” Title: Starlight, Starbright Material: Digital print on paper Use: Art Country: USA Affiliation: Chemehuevi Inventory number: Purchased in 2024 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Title: Starlight, Starbright About the artist: Cara Romero is an artist and member of the Chemehuevi tribe. She works with photo graphy that often deals with indige- nous peoples and how they are seen or not seen in contemporary contexts. About the artwork: The image is a group portrait of women identifying as indigenous and practicing roller derby. They have deliberately dressed in a style that reflects their background and their interests. They want to show that indigenous people have different interests, personalities and dreams, just like everyone else. Letter from Cara Romero “As a kid, roller skating was a significant part of my life, and I practiced competitively in freestyle and dance, spending thousands of hours spinning, jumping and racing at the Starlight Roller Rink. Roller skating has come back into popular culture in recent years, and it has been a joy to watch on social media. I’m always deeply interested in challenging preconceived notions about who and how we are defined as Native people and artists. The truth is we have a thousand stories about our experiences, our interests, our humor. We love hip-hop, metal, skateboarding, and sports, yet we are often cast into what I call “The One Story Narrative” as a monolithic culture, stoic and mystic. While many of us are practicing spiritual peoples, purveyors of culture and lifeways, we are also multi-dimensional human beings. A whimsical, playful, bringing together of women, we styled ourselves to Indigenize the roller derby look, and I wanted there to be a Renaissance style of conversazione silenzio in the mayhem (a nod to Kent Monkman).” Föremål: Konstverk Material: Digitalt print på papper Användning: Konst Land: Nya Zeeland/Samoa Tillhörighet: Samoa Inventarienummer: inköpt 2024 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Titel: Utan titel Om konstnären: Pati Tyrell är en konstnär från Samoa i Stilla Havet. Han arbetar med film, performance och fotografi. Tillsammans med andra konstnärer som tillhör urfolk från Stilla Havsregionen och Nya Zeeland har han bildat en konstnärsgrupp som heter FAFSWAG. Konstnärerna i gruppen gestaltar queera perspektiv från urfolk i sin konst, på så sätt vill de ge plats åt människor vars identitet tidigare gjorts osynlig. Om konstverket: Bilden är ett porträtt som blandar modern teknik och stil med traditionella symboler och uttryck. Personen på bilden har många traditionella attribut men också kläder som förknippas med mode och fest. Kropps- målning och tatuering är viktiga symboler i samoansk kultur sedan länge. Object: Artwork Material: Digital print on paper Use: Art Country: New Zealand/Samoa Affiliation: Samoa Inventory number: Purchased in 2024 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Title: Untitled About the artist: Pati Tyrell is an artist from Samoa in the Pacific. He works with film, performance and photogra- phy. Together with other indigenous artists from the Pacific region and New Zealand, he has formed an artist group called FAFSWAG. The artists in the group embody queer perspectives from indigenous peoples in their art, thus giving space to people whose identities have previously been made invisible. About the artwork: The image is a portrait that blends modern techniques and style with traditional symbols and expressions. The person in the picture has many traditional attributes but also clothes associated with fashion and celebration. Body painting and tattoos have long been important symbols in Samoan culture. Föremål: Konstverk Material: Digitalt print på papper Användning: Konst Land: USA Tillhörighet: Baniwa. Baniwa är en av 300 folkgrupper som räknas till urfolk i Brasilien. Ända sedan portugiserna kom till Brasilien för 500 år sedan har urfolken hotats och trängts undan av den västerländska kulturen. Inventarienummer: inköpt 2024 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Titel: Na floresta não tem supermercado Om konstnären: Denilson Baniwa blandar i sin konst bilder och idéer från tradition och modernitet. Han arbetar för att låta urfolk och deras röster ta en plats de tidigare inte fått. Om konstverket: Tillkomstår 2020, del av serien There is no supermarket in the forest. Bilderna i serien visar urfolk bredvid “vardagsobjekt” som till exempel kundvagnar eller gymnastikskor tagna ur sitt typiska sammanhang. Object: Artwork Material: Digital print on paper Use: Art Country: Brazil Affiliation: Baniwa. The Baniwa are one of 300 indigenous peoples in Brazil. Ever since the Portuguese arrived in Brazil 500 years ago, indigenous peoples have been threatened and displaced by Western culture. Inventory number: Purchased in 2024 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Title: Na floresta não tem supermercado About the artist: Denilson Baniwa’s art mixes images and ideas from tradition and modernity. He works to give indigenous peoples and their voices a place they have not had before. About the artwork: About the artwork: Created in 2020, part of the series There is no supermarket in the forest. The images in the series show Indigenous people next to ‘everyday objects’ such as shopping carts or sneakers taken out of their typical context. Föremål: Konstverk Material: Digitalt print på papper Användning: Konst Land: USA Tillhörighet: Baniwa. Baniwa är en av 300 folkgrupper som räknas till urfolk i Brasilien. Ända sedan portugiserna kom till Brasilien för 500 år sedan har urfolken hotats och trängts undan av den västerländska kulturen. Inventarienummer: inköpt 2024 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Titel: Gioconda Kunhã Om konstnären: Denilson Baniwa tillhör urfolket baniwa. I sin konst blandar han bilder och idéer från tradition och modernitet. Han arbetar för att låta urfolk och deras röster ta en plats de tidigare inte fått. Om konstverket: Konstnären har lånat bilden av Mona Lisa, och även gett henne ett nytt namn som är både nytt och gammalt. I Italien kallas Mona Lisa för ” La Gioconda”. Konstnären har tagit det namnet och lagt till det portugisiska ordet kunhã som används för att beteckna kvinnor som tillhör urfolk. Object: artwork Material: Digital print on paper Use: Art Country: Brazil Affiliation: Baniwa. The Baniwa are one of 300 indigenous peoples in Brazil. Ever since the Portuguese arrived in Brazil 500 years ago, indigenous peoples have been threatened and displaced by Western culture. Inventory number: Purchased in 2024 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Title: Gioconda Kunhã About the artist: Denilson Baniwa belongs to the Baniwa indigenous people. In his art, he mixes images and ideas from tradition and modernity. He works to give indigenous peoples and their voices a place they have not had before. About the artwork: The artist has borrowed the image of the Mona Lisa, and also given her a new name that is both new and old. In Italy, the Mona Lisa is called “La Gioconda”. The artist has taken that name and added the Portuguese word kunhã, which is used to refer to indigenous women. Föremål: Slända med tråd och ull Användning: Att spinna tråd Material: Ull och trä Land: Ecuador Tillhörighet/grupp: Quechua Invetarienummer: 1920.07.0040 Utställningsdel: FRAMTID & IDENTITET Tema: OLIKA FRAMTIDER Övrigt: Föremålen samlades in från en quecha-talande grupp i Ecuador mellan 1916 och 1918. Språket quechua spreds till Ecuador under 1400- och tidigt 1500-tal genom folk- omflyttningar som inka-rikets härskare i Cusco, Peru, genomförde. På så sätt spreds quechua (som kallas runa simi, människans språk) över flera hundra mil. Med språket och människorna följde kunskap och traditioner. Quechua talas fortfarande i delar av Ecuador, och många som talar det idag är ättlingar till dem som kom från Cusco under inka-rikets tid. Språket kan ge oss nycklar till deras sätt att se på världen. Object: Spindle with thread and wool Use: Spinning of thread Material: Wool and wood Country: Ecuador Affiliation/group: Quechua Collection number: 1920.07.0040 Exhibition section: FUTURE & IDENTITY Theme: DIFFERENT FUTURES Other: The objects were collected from a Quecha speaking group in Ecuador between 1916 and 1918. The Quechua language spread to Ecuador in the 15th and early 16th centuries through the migrations of the Inca rulers of Cusco, Peru. In this way, Quechua (called runa simi, the language of man) spread over hundreds of miles. With the language and people came knowledge and traditions. Quechua is still spoken in parts of Ecuador, and many who speak it today are descendants of those who came from Cusco during the Inca Empire. The language can give us keys to their way of seeing the world,
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
