| Beskrivning <itemDescription> |
-
320 glasföremål från en tidrymd av ca 2 500 år, vilka genom testamentariskt förordnande av framlidne dr Carl Kempe lämnats till museet. Denna samling byggdes systematiskt upp under mer än 30 års tid och utgjorde vid förvärvet den inom detta område mest omfattande samling som var känd i världen. De äldsta föremålen utgöras av pärlor, himmelssymboler (pi-ringar), svärdsprydnader m. m., daterade till...
Visa hela
320 glasföremål från en tidrymd av ca 2 500 år, vilka genom testamentariskt förordnande av framlidne dr Carl Kempe lämnats till museet. Denna samling byggdes systematiskt upp under mer än 30 års tid och utgjorde vid förvärvet den inom detta område mest omfattande samling som var känd i världen. De äldsta föremålen utgöras av pärlor, himmelssymboler (pi-ringar), svärdsprydnader m. m., daterade till sen Chou-tid (400—300-talen f. Kr.), vilka i stor utsträckning imiterar jadeit och nefrit. Från Han-tid finns liknande föremål, samtliga gravfynd; även T'ang-perioden är representerad i samlingen såväl av smycken som blåsta föremål. Pjäser från Sung och Ming är ännu svåra att identifiera, men av stilistiska skäl bör en del skålar och vaser hänföras till dessa epoker. De flesta föremålen i samlingen stammar dock från K'ang-hsi, Yung-cheng och Chfien-lung, d. v. s. 1700-talet. Från och med detta århundrade tillverkas glas i större utsträckning i Kina varvid en rad olika tekniker och färger kommer till användning. Utmärkande för allt kinesiskt glas är den livliga färgskalan — till följd av att man i de flesta fall söker efterlikna olika uppskattade stenar såsom jade i skilda färger, agat, malakit, lapis lazuli, ametist, opal, topas, smaragd och rubin. Andra förekommande färger är blått från ljust akvamarin till intensiv azur samt gult och bärnstensfärg. Mera sällan låter man glaset vara ofärgat och förser det då gärna med mattslipad dekor med samma motiv som förekommer på keramik, lack och annat konsthantverk. Vanligare förekommande är en slipad dekor i relief, som åstadkommits i glaset på samma sätt som när man slipade jade och andra stenarter. Ibland använde man olikfärgade lager av glas i vilka inslipade mönster kom att framstå i kontrast till bakgrunden — som i västerländskt överfångglas. Samlingen belyser de flesta typer och tekniker man hitintills känner och erbjuder därför ett utmärkt material till forskning på området. (ur tillväxt 1970)
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
