parerplåt, vapen, tsuba

Fyrkantig tsuba av järn med avfasade hörn och rak kant. Antydd Mokko-form. Förutom kanten och den rektangulära seppa-dai består denna tsuba av ett rätvinkligt gallerverk av genombrutna kvadratiska hål. Hål för kodzuka och kogai. Sannolikt 1600-tal.

Parerplåten (tsuba) skiljde klingan från handtaget och förhindrade användarens hand att halka ut på klingan. Den gav också balsans åt svärdet. De två hålen på parerplåten användes för den lilla kniven (kogatana) och för ”hårnålen” (kogai). Kogatana kunde användas som ”visitkort” strid, då segraren lämnade kniven i den stupade. Kogai användes bl a vid samurajens håruppsättning. Både före, under och efter Edo-perioden var parerplåtar och andra mindre delar (ko-dogu) av svärdets montering samlarobjekt, först inom landet men i och med öppnandet av Japan 1854 även utomlands. Ett av skälen till spridningen utanför Japan var att bärandet av svärd förbjöds 1876 och delarna till vapnen styckades upp och såldes. Bland samlarna utanför Japan fanns t ex den amerikanska smyckes- och designfirman Tiffany and Co´s chefsdesigner Edward C Moore (1827–1891). Moore använde gärna sin samling av svärdsdetaljer som inspiration. En del parerplåtar gjordes uttryckligen för export (hamamono) och är större än funktionella parerplåtar. När behovet av svärdsdetaljer för monteringar minskade började en del metallkonstnärer tillverka metallvaser och andra föremål.
(Baserad på text från utställningskatalogen Japan. Föremål och bilder berättar. 2011). /PH

The sword guard (tsuba) separated the blade from the hilt and kept the user´s hand from slipping out onto the blade. It also gave balance to the sword. The two holes in the sword guard were used for the small life (kogatana) and for the “hairpin” (kogai). The kogatana could be used as a “calling card” in battle, the victor leaving it plunged into the vanquished. The kogai was among other things used by the samurai for putting up heir hair. Sword guards and other minor sword components (ko-dogu) were collectibles before, under and after the Edo period, first in Japan itself and then, following the opening up of the country in 1854, abroad as well. One reason for these items spreading outside Japan was that the wearing of swords was prohibited in 1876, whereupon they were dismantled and the various parts offered for sale. Collectors outside Japan included, for example, the American jewellery and design company Tiffany and Co´s chief designer Edward C Moore (1827-1891. Moore often used his collection of swords parts as a source of inspiration. Some sword guards were expressly made for export (hamamono) and are bigger than the functional kind. As demand for sword components diminished, some metal artists began making metal vases and other objects instead.

(Based on the text for the exhibition catalogue Japan. Artefacts and images tell the story. 2011).