Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
Datering <presTimeLabel> |
Joseon (1392-1897), 1800-tal |
Plats <presPlaceLabel> |
Asien, Nordkorea, Sydkorea |
Beskrivning <itemDescription> |
-
Det här föremålet är ett exempel på de lekfulla former som fanns på vattendroppare under senare delen av Joseon (1392-1910). Den är formgjuten och föreställer en melon med pip i form av ett skaft som är uppåtböjt och fastsatt på melonens framsida. Lufthålet som användes till att reglera vattenmängden sitter högt upp på mitten. Melonlöv och rankor i lågrelief smyckar den rundade kroppen och små det...
Visa hela
Det här föremålet är ett exempel på de lekfulla former som fanns på vattendroppare under senare delen av Joseon (1392-1910). Den är formgjuten och föreställer en melon med pip i form av ett skaft som är uppåtböjt och fastsatt på melonens framsida. Lufthålet som användes till att reglera vattenmängden sitter högt upp på mitten. Melonlöv och rankor i lågrelief smyckar den rundade kroppen och små detaljer som lövens ådringar är noga inristade. Den blå glasyren pölar sig både i inristningarna och i de formgjutna vecken vilket förstärker kontrasterna och den tredimensionella känslan. Basen är utan glasyr och har slipats så att det bara finns små spår av bränningssand. Nära basen finns på båda sidor en liten oglaserad yta. Det är här keramikerna har hållit fingrarna när föremålet doppats i den flytande glasyren innan bränningen. Kroppens oglaserade ytor har under bränning oxiderat till en tegelröd färg. Vattendroppare var viktiga föremål för de lärda, som använde dessa vid kalligrafi. Att skriva och måla kalligrafi ägnade de sig åt i de arbetsrum som kallades för "sarangbang" och som var avsedda endast för män. Vattendroppare användes för att tillsätta vatten till den rivsten på vilken man tillsammans med vattnet malde en tuschstång för att få fram tusch. Vattendroppare har två hål: en pip för att droppa ut vatten och ett ventilationshål som var till för att kontrollera vattenflödet till rivstenen. Detta gjorde man genom att sätta fingret på och lyfta det från ventilationshålet. Det var mycket viktigt att kunna kontrollera mängden vatten som tillsattes eftersom koncentrationen tusch gav mycket olika effekt. Genom att använda en vattendroppare kunde man få till en genomgående jämn färg vilket gav ett fint resultat. Vattendroppare var ofta dekorerade med symboliska djur och plantmotiv som speglade konfucianska dygder och kvaliteter som de bildade gentlemännen skulle sträva efter att uppnå. Precis som för annat skrivmaterial som användes av de lärda, var litterära landskapsmotiv och poesi ofta använd dekor på vattendroppare. Vattendroppare kan ha mycket olika form. De kan till exempel se ut som djur, plantor eller blommor eller ha en rent geometrisk eller fjäderliknande form.
Stäng
|
Källor <itemDescription> |
-
Siggstedt, Mette, Östasiatiska Museet (Museum of Far Eastern Antiquities). Korea på Östasiatiska Museet – Östasiatiska museets utställningskatalog nr 67 (Korean Art in the Museum of Far Eastern Antiqu...
Visa hela
Siggstedt, Mette, Östasiatiska Museet (Museum of Far Eastern Antiquities). Korea på Östasiatiska Museet – Östasiatiska museets utställningskatalog nr 67 (Korean Art in the Museum of Far Eastern Antiquities – Museum of Far Eastern Antiquities Exhibition Catalogue no 67). Stockholm: Östasiatiska museet, 2011.
Stäng
|
Förvärvsomständigheter <itemDescription> |
-
Anni Kalbak (född Anni Steinert Sørensen) var gift med Dr. Kaj Algot Kalbak (1909 – 1992), en dansk läkare som arbetade som överläkare och chef för institutionen för klinisk mikrobiologi vid den natio...
Visa hela
Anni Kalbak (född Anni Steinert Sørensen) var gift med Dr. Kaj Algot Kalbak (1909 – 1992), en dansk läkare som arbetade som överläkare och chef för institutionen för klinisk mikrobiologi vid den nationella sjukvårdsinrättningen ”National Medical Center” (NMC) i Seoul från 1958 till 1962. NMC var ett gemensamt medicinskt projekt mellan de skandinaviska länderna, UNKRA (United Nations Korean Reconstruction Agency) och den koreanska regeringen. Det svenska bidraget till NMC bestod i en fortsatt drift av det svenska rödakorssjukhus i Busan som varit i verksamhet under Koreakriget och några år efter det (1950 – 1958). Under sin tid i Korea byggde Kaj Kalbak upp en samling på över femhundra föremål som bland annat innefattade konstföremål och andra arkeologiska och etnografiska föremål från De tre kungarikenas tid (57 f.kr – 668 eft.kr) fram till Joseon (1392-1910) och som han troligtvis köpte från antikhandlare. Det är sannolikt att Anni Kalbak förvärvade föremål till sin egen samling under samma tid, kanske från samma handlare. Efter sin hemkomst donerade Kaj Kalbak sin samling till danska Nationalmuseet. Anni Kalbaks samling, som innefattar mer än 90 föremål, köptes av Östasiatiska museet 1987. Hennes samling innefattar bronsföremål från Goryeo (918-1392), en mängd olika keramikföremål från De tre kungarikenas tid, samt från Goryeo och Joseon. Införskaffandet av målningarna i samlingen var av särskild vikt för museet eftersom det innan dess funnits få koreanska målningar i museets samlingar.
Stäng
|
Anmärkning <itemDescription> |
|
Utställning, del av / planerad <itemDescription> |
|
Utställning / planerad <itemDescription> |
|
Land, engelska / ursprung <itemDescription> |
|
Land, engelska / ursprung <itemDescription> |
|
Beskrivning, engelska <itemDescription> |
-
This object is one example of the creative and playful water dropper shapes potters produced during the late Joseon dynasty (1392–1910). Moulded in the shape of a melon, this water dropper has a spout...
Visa hela
This object is one example of the creative and playful water dropper shapes potters produced during the late Joseon dynasty (1392–1910). Moulded in the shape of a melon, this water dropper has a spout in the form of the melon's stem that is turned upwards and attached to the front of the body. The venting hole, used to regulate the water flow with a finger, is located at the top centre of the object. Melon leaves and tendrils in bas-relief adorn the rounded body of the water dropper, and fine details like leaf veins were carefully incised. The blue glaze pools in the creases of the moulded and incised lines and enhance three-dimensionality and contrast in the decoration. The base was left unglazed and has been ground smooth with only little traces of kiln grit. Near the base, on both sides of the object, there is a small unglazed area. This is where fingers held the object when dipping it into the liquid glaze before the object was fired. The unglazed parts of the body that were exposed to oxygen during firing oxidised to a brick red colour. Water droppers are essential items that scholars used for painting and writing calligraphy in their study, a room reserved for only men called a “sarangbang”. One can add water with a water dropper to an inkstone on which an ink stick is ground to create ink. Every water dropper has two holes: a spout through which the water could be poured and a venting hole for controlling the water flow by covering or uncovering the hole with a finger. It is very important to be able to control the amount of water that was added on the inkstone because different concentrations of the ink produce various effects on the work. By using a water dropper, one could maintain the consistency of the ink to achieve favourable results. Water droppers were often painted with symbolic animal and plant motifs which reflect the Confucian virtues and qualities a scholar gentleman would strive to attain. Just as other stationery articles used by scholars, literati landscape paintings and poetry were also frequently represented in decorative designs on water droppers. The shapes of water droppers varied greatly, from animal-shapes, vegetal or floral forms to geometric or fan-like forms.
Stäng
|
Utställning, monterdel / planerad <itemDescription> |
|
Utställning, monterdel / planerad <itemDescription> |
|
Förvärvsomständigheter, engelska <itemDescription> |
-
Anni Kalbak's collection (purchased) Anni Kalbak (born Anni Steinert Sørensen) was the wife of Dr Kaj Algot Kalbak (1909–1992), a Danish medical doctor, who worked as chief physician and head of the D...
Visa hela
Anni Kalbak's collection (purchased) Anni Kalbak (born Anni Steinert Sørensen) was the wife of Dr Kaj Algot Kalbak (1909–1992), a Danish medical doctor, who worked as chief physician and head of the Department for Clinical Microbiology at the National Medical Center in Seoul from 1958 to 1962. The establishment of the National Medical centre (NMC) was a joint medical project between the Scandinavian countries, the UNKRA (United Nations Korean Reconstruction Agency) and the Korean government. The Swedish contribution to the NMC was a continuation of the Swedish Red Cross Hospital in Busan that was operated during and after the Korean war (1950–1958). While living in Korea, Dr Kalbak built a collection of over 500 objects, including archaeological and ethnographic material and art objects, from a period spanning from the Three Kingdoms period (57 BCE–668 CE) to the Joseon dynasty (1392–1910) that he presumably purchased from antique shops. It can be assumed that Anni Kalbak acquired objects for her own collection during this time, perhaps from the same shops. After returning to Denmark, Dr Kalbak donated his collection to the National Museum of Denmark. Anni Kalbak’s collection of more than 90 objects was purchased by the Museum of Far Eastern Antiquities in 1987. Her collection includes bronze objects from the Goryeo dynasty (918–1392), a great variety of ceramic objects from the Three Kingdoms period, and the Goryeo and Joseon dynasties, and a collection of over 40 paintings from the Joseon dynasty. Especially the acquisition of the painting collection held significance for the Museum as there were not many Korean paintings in the collection up to that time.
Stäng
|
Beskrivning, Korea <itemDescription> |
-
이 작품은 조선 시대 도공들이 제작한 창의적이며 장난스러운 연적의 좋은 예이다. 틀에 찍어낸 이 참외 모양 연적의 주구는 참외 꼭지가 위로 향한 모양으로 몸통에 붙어 있다. 물의 흐름을 손가락으로 조절하기 위한 통기 구멍은 참외 맨 위에 뚫었다. 몸통을 감싸고 있는 참외 잎 및 덩굴손은 잎맥 등 상세한 부분까지 음각하여 표현했다. 시유한 청색의 유약은 눌러...
Visa hela
이 작품은 조선 시대 도공들이 제작한 창의적이며 장난스러운 연적의 좋은 예이다. 틀에 찍어낸 이 참외 모양 연적의 주구는 참외 꼭지가 위로 향한 모양으로 몸통에 붙어 있다. 물의 흐름을 손가락으로 조절하기 위한 통기 구멍은 참외 맨 위에 뚫었다. 몸통을 감싸고 있는 참외 잎 및 덩굴손은 잎맥 등 상세한 부분까지 음각하여 표현했다. 시유한 청색의 유약은 눌러 찍은 부분과 음각한 문양에 뭉쳐 있어 선염 효과를 나타낸다. 바닥은 시유되지 않고 닳았으며 모래받침의 흔적이 희미하게 남아있다. 몸통 양쪽 중간에 지문 크기의 부분에 유약을 입히지 않았는데, 이는 도공이 굽기 전에 연적을 유약채에 담글 때 그 부분을 손가락으로 붙잡은 흔적이다. 굽는 과정에서 노출된 점토가 산화하여 적갈색을 띤다. 연적은 문인들이 사랑방 안에서 글씨를 쓰거나 그림을 그릴 때 사용했던 필수품으로, 연적에 담은 물을 벼루에 떨어뜨려 먹을 갈아 먹물을 만든다. 모든 연적에는 구멍이 두 개가 있어 연적 안에 물을 넣거나 나오는 물의 양을 조절할 수 있도록 했다. 벼루에 떨어뜨리는 물의 양을 조절하는 것은 매우 중요한데, 이는 먹물의 농도에 따라 다양한 효과를 표현할 수 있기 때문이다. 덧붙여 연적을 사용함으로써 먹물의 농도를 일정하게 유지하는 것도 작업의 완성도를 높이는 데 필수적이었다. 연적을 장식하기 위해 그려진 동물이나 식물들이 가진 특성은 선비가 힘써 갖추어야 할 유교적 덕목과 자질에 비유되며 상징성을 지녔다. 다른 문방구와 마찬가지로 연적에도 산수화와 시구(詩句)가 장식적인 문양으로 묘사되기도 했다. 연적의 형태는 동물, 화초, 기하 혹은 부채 모양을 한 것까지 매우 다양하다.
Stäng
|
Datering, korea <itemDescription> |
|
Period, engelska <itemDescription> |
|
Period <itemDescription> |
|
Period, koreanska <itemDescription> |
|
Titel, engelska <itemDescription> |
|
Förvärvsomständigheter, koreanska <itemDescription> |
-
안니 칼박(Anni Kalbak) 소장 (구입) 안니 칼박은 1958년부터 1962년까지 서울에 위치한 국립중앙의료원에서 근무했던 덴마크인 의사 카이 알고트 칼박 (1909-1992) 박사의 아내이다. 국립중앙의료원은 스칸디나비아의 스웨덴, 덴마크, 노르웨이 3국과 국제연합한국재건단 그리고 한국 정부가 협력하여 설치 및 운영한 공공의료원이다. 스웨덴은 한국...
Visa hela
안니 칼박(Anni Kalbak) 소장 (구입) 안니 칼박은 1958년부터 1962년까지 서울에 위치한 국립중앙의료원에서 근무했던 덴마크인 의사 카이 알고트 칼박 (1909-1992) 박사의 아내이다. 국립중앙의료원은 스칸디나비아의 스웨덴, 덴마크, 노르웨이 3국과 국제연합한국재건단 그리고 한국 정부가 협력하여 설치 및 운영한 공공의료원이다. 스웨덴은 한국전쟁 기간 동안 그리고 그 이후에 부산에 위치한 스웨덴 적십자 야전병원을 운영한 것의 연장선상에서 국립중앙의료원에 기여한 것이었다. 한국에 거주하면서 칼박 박사는 삼국시대부터 조선시대까지 다양한 연대를 아우르는 고고학적 그리고 민족지학적 자료와 예술품을 포함하여 500여 점의 유물을 수집했는데, 이들은 골동품점에서 구입했을 것으로 추정된다. 안니 칼박도 같은 시기에 동일한 골동품점으로부터 개별적으로 유물들을 입수했을 것으로 짐작된다. 덴마크로 귀국한 후, 칼박 박사는 수집품들을 덴마크국립박물관에 기증했다. 안니 칼박의 90여 점의 수집품은 1987년 동아시아박물관에서 구입했는데, 여기에는 고려시대 청동 유물, 삼국, 고려, 조선시대에 걸친 다양한 도자기 유물과 조선시대 회화 40여 점이 포함되어 있다. 특히 이 컬렉션의 입수는 그 당시 동 박물관에서 소장품이 많지 않던 한국 회화 부문의 공백을 메우는 중요한 계기가 되었다.
Stäng
|
Titel, koreanska <itemDescription> |
|
Datering, engelska <itemDescription> |
|
Beskrivning, tidigare <itemDescription> |
-
Vattendroppare, pumpaform, blå. Korea, 1800-tal., Vattendroppare i form av melon/ pumpa. Stengods med blå glasyr. Märken efter fingrar på två sidor. A. Kalbaks samling (inköp)
|
Händelse <context> |
-
Insamlad av Kalbak, Anni.
-
Brukad Joseon (1392-1897).
-
Ursprung i Nordkorea, Sydkorea, Asien.
-
Förvärvad 1987 .
|
Material, engelska<itemMaterial> |
- Ceramics
- Porcelain
|
Materialkategori<itemMaterial> |
- Keramik
|
Material, korea<itemMaterial> |
- 도자기 陶磁器
- 백자 白磁
|
Material<itemMaterial> |
- Porslin
|
Nyckelord <itemKeyWord> |
-
Ceramic
-
Porcelain
-
Ceramics
-
Korea
-
Monokromt porslin Skrivutensilier
-
OM-1987-0055
-
Östasien
-
도자기 陶磁器
-
백자 白磁
|
Mått <itemMeasurement> |
-
Bredd: 4,5 cm.
-
Längd: 6,5 cm.
-
Höjd: 4 cm.
|
Sakord, engelska<itemName> |
- Water dropper
|
Titel<itemName> |
- Melonformad vattendroppare i porslin
|
Sakord<itemName> |
- Vattendroppare
|
Ämne <subject> |
|
Accessionsnummer <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Östasiatiska museet |
Källa <url>
|
|