Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
Datering <presTimeLabel> |
Joseon (1392-1897), 1800-tal |
Plats <presPlaceLabel> |
Asien, Sydkorea, Nordkorea |
Beskrivning <itemDescription> |
-
Den här vattendropparen föreställer det mytologiska djuret haetae och har ristad dekor på huvudet och nacken. Nosen är platt och tungan sticker ut mellan tänderna. Haetaens typiska drag är gjorda i stiliserad form i lågrelief. Ett lufthål har borrats genom djurets nacke och ett annat hål vid munnen fungerar som pip. Djurets kropp är målat i underglasyrblått och de utstående ögonen och tungan är må...
Visa hela
Den här vattendropparen föreställer det mytologiska djuret haetae och har ristad dekor på huvudet och nacken. Nosen är platt och tungan sticker ut mellan tänderna. Haetaens typiska drag är gjorda i stiliserad form i lågrelief. Ett lufthål har borrats genom djurets nacke och ett annat hål vid munnen fungerar som pip. Djurets kropp är målat i underglasyrblått och de utstående ögonen och tungan är målade i kopparrött under glasyren. Dessa har delvis blivit gröna under bränningen. Basen har torkats ren från glasyr och spår av bränningssand sitter fast i glasyren på kroppen nära basen. Vattendroppare var viktiga föremål för de lärda, som använde dessa vid kalligrafi. Att skriva och måla kalligrafi ägnade de sig åt i de arbetsrum som kallades för "sarangbang" och som var avsedda endast för män. Vattendroppare användes för att tillsätta vatten till den rivsten på vilken man tillsammans med vattnet malde en tuschstång för att få fram tusch. Vattendroppare har två hål: en pip för att droppa ut vatten och ett ventilationshål som var till för att kontrollera vattenflödet till rivstenen. Detta gjorde man genom att sätta fingret på och lyfta det från ventilationshålet. Det var mycket viktigt att kunna kontrollera mängden vatten som tillsattes eftersom koncentrationen tusch gav mycket olika effekt. Genom att använda en vattendroppare kunde man få till en genomgående jämn färg vilket gav ett fint resultat. Vattendroppare var ofta dekorerade med symboliska djur och plantmotiv som speglade konfucianska dygder och kvaliteter som de bildade gentlemännen skulle sträva efter att uppnå. Precis som för annat skrivmaterial som användes av de lärda, var litterära landskapsmotiv och poesi ofta använd dekor på vattendroppare. Vattendroppare kan ha mycket olika form. De kan till exempel se ut som djur, plantor eller blommor eller ha en rent geometrisk eller fjäderliknande form. Haetae är ett mytologiskt djur som ursprungligen kommer från Kina. Djuret kan skilja rätt från fel och gott från ont. Det var en symbol för rättvisa och motivet broderades ofta som emblem på bröstet och ryggen på uniformer som tillhörde daesaheon, ministern för Saheonbu, som var ett ämbetsverk som ansvarade för inspektion av ämbetsmän och diskussion av aktuella frågor under Joesondynastin. Ett par haetae-statyer står utanför huvudingången till Republiken Koreas riksdag. Haetaen ansågs också kunna förhindra brand och katastrofer och brinnga lycka och välgång och användes som utsmyckning till kungliga slott, bland annat på Gwanghawmun-porten och Geunjeongjeon-salen i Gyeongbokgungpalatset. Vanliga människor kunde hänga en haetaemålning i köket som skydd mot eldsvåda. Haetae-motivet målades ofta på vattendroppare på grund av dess mytiska band till vatten.
Stäng
|
Förvärvsomständigheter <itemDescription> |
-
Anni Kalbak (född Anni Steinert Sørensen) var gift med Dr. Kaj Algot Kalbak (1909 – 1992), en dansk läkare som arbetade som överläkare och chef för institutionen för klinisk mikrobiologi vid den natio...
Visa hela
Anni Kalbak (född Anni Steinert Sørensen) var gift med Dr. Kaj Algot Kalbak (1909 – 1992), en dansk läkare som arbetade som överläkare och chef för institutionen för klinisk mikrobiologi vid den nationella sjukvårdsinrättningen ”National Medical Center” (NMC) i Seoul från 1958 till 1962. NMC var ett gemensamt medicinskt projekt mellan de skandinaviska länderna, UNKRA (United Nations Korean Reconstruction Agency) och den koreanska regeringen. Det svenska bidraget till NMC bestod i en fortsatt drift av det svenska rödakorssjukhus i Busan som varit i verksamhet under Koreakriget och några år efter det (1950 – 1958). Under sin tid i Korea byggde Kaj Kalbak upp en samling på över femhundra föremål som bland annat innefattade konstföremål och andra arkeologiska och etnografiska föremål från De tre kungarikenas tid (57 f.kr – 668 eft.kr) fram till Joseon (1392-1910) och som han troligtvis köpte från antikhandlare. Det är sannolikt att Anni Kalbak förvärvade föremål till sin egen samling under samma tid, kanske från samma handlare. Efter sin hemkomst donerade Kaj Kalbak sin samling till danska Nationalmuseet. Anni Kalbaks samling, som innefattar mer än 90 föremål, köptes av Östasiatiska museet 1987. Hennes samling innefattar bronsföremål från Goryeo (918-1392), en mängd olika keramikföremål från De tre kungarikenas tid, samt från Goryeo och Joseon. Införskaffandet av målningarna i samlingen var av särskild vikt för museet eftersom det innan dess funnits få koreanska målningar i museets samlingar.
Stäng
|
Anmärkning <itemDescription> |
|
Utställning, del av / planerad <itemDescription> |
|
Utställning / planerad <itemDescription> |
|
Land, engelska / ursprung <itemDescription> |
|
Land, engelska / ursprung <itemDescription> |
|
Beskrivning, engelska <itemDescription> |
-
This water dropper was modelled in the form of a haetae and has incised decorations on head and neck. The snout is flat with a tongue sticking out from between the teeth. The characteristic features o...
Visa hela
This water dropper was modelled in the form of a haetae and has incised decorations on head and neck. The snout is flat with a tongue sticking out from between the teeth. The characteristic features of the mythical animal are modelled in a stylized manner in bas-relief. A venting hole was pierced into the neck of the haetae, and another hole at the mouth serves as a spout. The body of the animal is painted in underglaze blue pigment, the bulging eyes and the tongue in underglaze copper red which partly turned green during the firing. The base has been wiped free of glaze. Traces of kiln grit adhere to the glaze on the body close to the base. Water droppers are essential items that scholars used for painting and writing calligraphy in their study, a room reserved for only men called a “sarangbang”. One can add water with a water dropper to an inkstone on which an ink stick is ground to create ink. Every water dropper has two holes: a spout through which the water could be poured and a venting hole for controlling the waterflow by covering or uncovering the hole with a finger. It was very important to be able to control the amount of water that was added on the inkstone, because different concentrations of the ink produce various effects on the work. By using a water dropper, one could maintain the consistency of the ink to achieve favourable results. Water droppers were often painted with symbolic animals and plant motifs which reflect the Confucian virtues and qualities a scholar gentleman would strive to attain. Just as other stationery articles used by scholars, literati landscape paintings and poetry were also frequently represented in decorative designs on water droppers. The shapes of water droppers varied greatly, from animal-shaped, vegetal or floral forms to geometric or fan-like forms. The haetae is an imaginary animal originated from China that can differentiate right from wrong and tell good from bad. As a symbol of justice, the motif of haetae was embroidered on patches on the breast and on the back of official uniforms of daesaheon, the minister of the Saheonbu, a government office for inspection of government officials and for discussion on current affairs in the Joseon Dynasty. A pair of haetae statues are standing in front of the main gate of the National Assembly of the Republic of Korea. It was also believed that the haetae could prevent fire and disaster and bring happiness and good fortune and thus was used as an architectural embellishment on royal palaces, for example, the Gwanghawmun Gate and the Geunjeongjeon Hall in the Gyeongbokgung Palace. Ordinary people would hang a painting of haetae in their kitchen to protect them from fire damage. The haetae was frequently applied motif for water droppers for being a mystical animal related to water.
Stäng
|
Utställning, monterdel / planerad <itemDescription> |
|
Utställning, monterdel / planerad <itemDescription> |
|
Förvärvsomständigheter, engelska <itemDescription> |
-
Anni Kalbak's collection (purchased) Anni Kalbak (born Anni Steinert Sørensen) was the wife of Dr Kaj Algot Kalbak (1909–1992), a Danish medical doctor, who worked as chief physician and head of the D...
Visa hela
Anni Kalbak's collection (purchased) Anni Kalbak (born Anni Steinert Sørensen) was the wife of Dr Kaj Algot Kalbak (1909–1992), a Danish medical doctor, who worked as chief physician and head of the Department for Clinical Microbiology at the National Medical Center in Seoul from 1958 to 1962. The establishment of the National Medical centre (NMC) was a joint medical project between the Scandinavian countries, the UNKRA (United Nations Korean Reconstruction Agency) and the Korean government. The Swedish contribution to the NMC was a continuation of the Swedish Red Cross Hospital in Busan that was operated during and after the Korean war (1950–1958). While living in Korea, Dr Kalbak built a collection of over 500 objects, including archaeological and ethnographic material and art objects, from a period spanning from the Three Kingdoms period (57 BCE–668 CE) to the Joseon dynasty (1392–1910) that he presumably purchased from antique shops. It can be assumed that Anni Kalbak acquired objects for her own collection during this time, perhaps from the same shops. After returning to Denmark, Dr Kalbak donated his collection to the National Museum of Denmark. Anni Kalbak’s collection of more than 90 objects was purchased by the Museum of Far Eastern Antiquities in 1987. Her collection includes bronze objects from the Goryeo dynasty (918–1392), a great variety of ceramic objects from the Three Kingdoms period, and the Goryeo and Joseon dynasties, and a collection of over 40 paintings from the Joseon dynasty. Especially the acquisition of the painting collection held significance for the Museum as there were not many Korean paintings in the collection up to that time.
Stäng
|
Tillståndsbedömning, engelska <itemDescription> |
|
Beskrivning, Korea <itemDescription> |
-
이 연적은 해태 모양으로 제작되었으며 양각과 음각 기법을 번갈아 사용하여 장식했다. 코가 납작하고 혀를 이빨 사이로 내밀고 있는 형태이다. 신화에서 유래된 해태의 특징적 모습을 양식화했다. 해태의 목 위에 통기 구멍을 뚫었으며, 입에 위치한 구멍이 물을 부을 수 있는 주구로 사용되었다. 몸체에는 청화 안료를 칠했고, 부릅뜬 눈과 혀의 표면에는 동화 안료를 ...
Visa hela
이 연적은 해태 모양으로 제작되었으며 양각과 음각 기법을 번갈아 사용하여 장식했다. 코가 납작하고 혀를 이빨 사이로 내밀고 있는 형태이다. 신화에서 유래된 해태의 특징적 모습을 양식화했다. 해태의 목 위에 통기 구멍을 뚫었으며, 입에 위치한 구멍이 물을 부을 수 있는 주구로 사용되었다. 몸체에는 청화 안료를 칠했고, 부릅뜬 눈과 혀의 표면에는 동화 안료를 칠한 것이 연적을 번조할 때 부분적으로 초록색으로 발색됐다. 바닥면에는 유약을 훑어냈는데 유약이 입혀진 테두리에 모래받침의 흔적이 보인다. 연적은 문인들이 사랑방 안에서 글씨를 쓰거나 그림을 그릴 때 사용했던 필수품으로, 연적에 담은 물을 벼루에 떨어뜨려 먹을 갈아 먹물을 만든다. 모든 연적에는 구멍이 두 개가 있어 연적 안에 물을 넣고 또한 나오는 물의 양을 조절할 수 있도록 했다. 벼루에 떨어뜨리는 물의 양을 조절하는 것은 매우 중요했는데, 이는 먹물의 농도에 따라 다양한 효과를 표현할 수 있기 때문이다. 덧붙여 연적을 사용함으로써 먹물의 농도를 일정하게 유지하는 것도 작업의 완성도를 높이는 데 필수적이었다. 연적을 꾸미기 위해 무늬로 그려진 동물이나 식물들이 가진 특성은 선비가 힘써 갖추어야 할 유교적 덕목과 자질에 비유되며 상징성을 지녔다. 다른 문방구와 마찬가지로 연적에도 산수화와 시구(詩句)가 장식적인 문양으로 묘사되기도 했다. 연적의 형태는 동물, 화초, 기하 혹은 부채 모양을 한 것까지 매우 다양하다. 해태는 중국의 전설에서 기원하는 상상의 동물로 옳고 그름을 구별할 줄 알고 선과 악을 판단한다. 정의의 상징으로, 해태의 문양을 조선시대 사헌부의 대사헌이 입는 관복의 흉배에 수놓았다. 한국의 국회의사당 정문 앞에도 해태 석상 한 쌍이 서 있다. 해태가 또한 화재나 재앙을 막고 행운을 가져다 준다고 믿어 궁궐 건축에 장식으로 쓰였는데, 광화문과 경복궁 근정전 앞에 세운 해태상이 그 예이다. 서민들은 해태 그림을 부엌에 붙여 화재를 막고자 했다. 해태가 물과 관련이 깊고 정의를 상징하는 점 때문에 선비들이 가까이 두고 사용하는 연적에 자주 묘사되었다.
Stäng
|
Datering, korea <itemDescription> |
|
Period, engelska <itemDescription> |
|
Period <itemDescription> |
|
Period, koreanska <itemDescription> |
|
Tillståndsbedömning, korea <itemDescription> |
|
Titel, engelska <itemDescription> |
|
Förvärvsomständigheter, koreanska <itemDescription> |
-
안니 칼박(Anni Kalbak) 소장 (구입) 안니 칼박은 1958년부터 1962년까지 서울에 위치한 국립중앙의료원에서 근무했던 덴마크인 의사 카이 알고트 칼박 (1909-1992) 박사의 아내이다. 국립중앙의료원은 스칸디나비아의 스웨덴, 덴마크, 노르웨이 3국과 국제연합한국재건단 그리고 한국 정부가 협력하여 설치 및 운영한 공공의료원이다. 스웨덴은 한국...
Visa hela
안니 칼박(Anni Kalbak) 소장 (구입) 안니 칼박은 1958년부터 1962년까지 서울에 위치한 국립중앙의료원에서 근무했던 덴마크인 의사 카이 알고트 칼박 (1909-1992) 박사의 아내이다. 국립중앙의료원은 스칸디나비아의 스웨덴, 덴마크, 노르웨이 3국과 국제연합한국재건단 그리고 한국 정부가 협력하여 설치 및 운영한 공공의료원이다. 스웨덴은 한국전쟁 기간 동안 그리고 그 이후에 부산에 위치한 스웨덴 적십자 야전병원을 운영한 것의 연장선상에서 국립중앙의료원에 기여한 것이었다. 한국에 거주하면서 칼박 박사는 삼국시대부터 조선시대까지 다양한 연대를 아우르는 고고학적 그리고 민족지학적 자료와 예술품을 포함하여 500여 점의 유물을 수집했는데, 이들은 골동품점에서 구입했을 것으로 추정된다. 안니 칼박도 같은 시기에 동일한 골동품점으로부터 개별적으로 유물들을 입수했을 것으로 짐작된다. 덴마크로 귀국한 후, 칼박 박사는 수집품들을 덴마크국립박물관에 기증했다. 안니 칼박의 90여 점의 수집품은 1987년 동아시아박물관에서 구입했는데, 여기에는 고려시대 청동 유물, 삼국, 고려, 조선시대에 걸친 다양한 도자기 유물과 조선시대 회화 40여 점이 포함되어 있다. 특히 이 컬렉션의 입수는 그 당시 동 박물관에서 소장품이 많지 않던 한국 회화 부문의 공백을 메우는 중요한 계기가 되었다.
Stäng
|
Titel, koreanska <itemDescription> |
|
Datering, engelska <itemDescription> |
|
Beskrivning, tidigare <itemDescription> |
-
Vattendroppare i porslin i form av det mytologiska djuret "Hae-Tae" . Kroppen bemålad i underglasyrblått, ögon och tunga bemålade med kopparrött, som delvis färgats grönt under bränningen., Vattendrop...
Visa hela
Vattendroppare i porslin i form av det mytologiska djuret "Hae-Tae" . Kroppen bemålad i underglasyrblått, ögon och tunga bemålade med kopparrött, som delvis färgats grönt under bränningen., Vattendroppare i porslin, ett mytologiskt djur, blå på ryggen. Korea, 1700-1800. A. Kalbaks samling (inköp)
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Insamlad av Kalbak, Anni.
-
Brukad Joseon (1392-1897).
-
Ursprung i Sydkorea, Nordkorea, Asien.
-
Förvärvad 1987 .
|
Material, engelska<itemMaterial> |
- Porcelain
- Ceramics
- Pottery
|
Materialkategori<itemMaterial> |
- Keramik
|
Material, korea<itemMaterial> |
- 도자기 陶磁器
- 백자 白磁
|
Material<itemMaterial> |
- Porslin
|
Nyckelord <itemKeyWord> |
-
Ceramic
-
Earthenware
-
Porcelain
-
Ceramics
-
Korea
-
OM-1987-0058
-
Skrivutensilier
-
Östasien
-
도자기 陶磁器
-
백자 白磁
|
Mått <itemMeasurement> |
-
Bredd: 7,5 cm.
-
Längd: 16 cm.
-
Höjd: 12,5 cm.
|
Sakord, engelska<itemName> |
- Water dropper
|
Titel<itemName> |
- Vattendroppare
|
Sakord<itemName> |
- Vattendroppare
|
Ämne <subject> |
|
Accessionsnummer <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Östasiatiska museet |
Källa <url>
|
|