| Typ <itemType> |
Dokument |
| Datering <presTimeLabel> |
1939 |
| Text i dokument <itemDescription> |
-
20704 Je rera vi inga neutrala! personell och mate- Och då behöva vi ta ut all vår försvarskraf riell, för att nigorlunds kunna genom förödelsen rädda det land och det statsskick, för vilket vi alla äro villiga att offra allt, Kven våra liv, Jag är nämligen förvissed att i farane stund avenska folket skall upp- Sra sig oxemploriskt. Frågan är bara om vi äro så beredda, att vi med framgång vunna sä...
Visa hela
20704 Je rera vi inga neutrala! personell och mate- Och då behöva vi ta ut all vår försvarskraf riell, för att nigorlunds kunna genom förödelsen rädda det land och det statsskick, för vilket vi alla äro villiga att offra allt, Kven våra liv, Jag är nämligen förvissed att i farane stund avenska folket skall upp- Sra sig oxemploriskt. Frågan är bara om vi äro så beredda, att vi med framgång vunna sätta in vår förevsravilja Det snåra alternativet Er nästan för kusligt för att kunna nämnas. Kommer England-Frankriko att iter kapitulera? I så fall läggas vi väl förr eller senare alls in under totalitärt vildsregemente. De senaste tjugu Arens stora socisla reformarbete, som gjort Sverige till ett kärt her för alla svenskar, kommer att ersättas med ett frösmande, för oss ella vidrigt polisregemonte. När jag i januari offentliggjorée min 111ls försvorsskrift "Krigs- faren", sades Get på ett och annat håll att jag sett för mörkt på situa- tionen. Jag tog miste, men ét undra hället. Jeg kunde vis ärsskiftet oj föreställa mig ett det vid pisktigen skulle se så mörkt ut som det gör just nu. Vad ken komme ett hända med Sverige? Att vårt land skulle lämnas obe- rört är väl uteslutet. Personligen snser jag det vare mindre En en sannolikhet av tio. Två alternativ tro då tänkbara: 1: Antingen vill, låt oss söga sydmakten, tvinga oss till vissa politis- ka oftergifter. I så fall torde vi väl först komma att prisses med flygbombanfall, om man bedömer utt vi vika härför, annars väljas övriga krigföringsmetoder. Wen kommer ej att försöka med några halvnesyrer. 2: Eller frukta båda gruppernas att sotrarten skall söka utnyttja skan- Ainaviskt territorium för flygbosering /England-Fronkrike baserande 4 Sy4-Svorige eller Tyskland baserande på Norges västkust/. I detta fall ha vi att befara en kapplöpning av de två maktgrupnerna att besktta Syd-
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
0031 - fe av tyska soldater som landa 1 Skåne från flygflottiljer. Och då detta skriv: ha vi ej en fältstark bataljon, ej en skvadron, ej ett batteri till hends 1 Skåne att möta ett blixtangrepp. Mon ...
Visa hela
0031 - fe av tyska soldater som landa 1 Skåne från flygflottiljer. Och då detta skriv: ha vi ej en fältstark bataljon, ej en skvadron, ej ett batteri till hends 1 Skåne att möta ett blixtangrepp. Mon ken visserligen invända stt jag måler fromtiden för mörk. Men hittills her alltjömt utvecklingen blivit värre än jag fromstöllde den i slutkapitlet till min Kinsbok och i min försvarsbroschyr Krigs- faran. Ungdomens roll t en tid som denna. Under de senaste två månaderna har jag hållit ett antal försvarsföredrag 1 skilde delar av landet. På ott och annat håll hor man framställt frågen: verför påskyndar 03 regeringen berédskapsövningarna? DÅ jag anser som viktigast av allt att den nationella samlingen kring försvaret ej 1 en tid som denna på något sktt äventyras, har jug på dessa frågor alltid svarst: Regeringen sor på situationen mindre pessimistiskt än jag och ondra beredskaps- ivrare. För en socialdemokratisk rogering är det också vanskligt att på förhand, innen omedelbar fara är för handen, göra för stora intrång på den äldre värnpliktiga ungdomens tid. Om till sist ovidersmolnet drar oss förbi, skulle ju arbetsrungdomen kunna vända sig mot sin egen regering och klandra den för att 1 ogjort väder ha inkräktat på tio- tusentals unga famtljeförsörjares arbetstid. Det är vil knappast någon risk att jag ej 1 detta fall rätt tolkat regeringens syn på beredskupsfrågen? Men den värnpliktiga ungdomen borde ce regeringen en återför- skkran sägande: I en tid så ytterst riskfylld som denna be vi att snarast möjligt komme in till beredskansövning för att taga igen det försummade och lära känna de nys vapnen och göras beredda att med fram- gång försvara landet! Vi vilja icke I ett krig gå som omatörer mot yrkesmän. Vi vilja ej stölla upp mak otränade lag! Det synes mig sog om Get 1 en så farofull tid som denna kräves r upplysningsarbete också bland den socialdemokr.tiska ungdomen. Där
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
00896 -2- kriget i Kina, och på samma gång min uppfattning av Europakrisens stora faror för oss Efter en stund ide Genereldirektören: detta skulle jag önska att orofessorn finge säga till min Bror. Oc...
Visa hela
00896 -2- kriget i Kina, och på samma gång min uppfattning av Europakrisens stora faror för oss Efter en stund ide Genereldirektören: detta skulle jag önska att orofessorn finge säga till min Bror. Och han tillade att han skulle tala med Excellensen för ett skaffa mig företrlde hos Ers Excellens. Härtill blev förvisso ej tid, och dette är anledningen, vorför jag dristar mig att tillskriva Excellensen för att vördsamt framlägga mina farhågor inför nutidslöget. Naturligen tar jag här nedan hänsyn till även krisen 4 Albanien, som ju gjort mina forhågor ännu mer skuta. Då jag nu för bättre översiktlighet skriver punkt för punkt, vå; jag vördsamt anhålla att få tela alldeles fritt ur hjärtat så som en gammal svensk anser sig böra göra 4 en tid av yttersta fara. Riskerne för Sverige. Den olidliga politiska spänningen i Europa beror enligt min soning «+j blott på axelmakternas rån och cyniska aggression. Den går ytterst tillbeka till den orimliga Versaillses-freden och har 4 hög grad förvärrats genom Våstmrkternas svaghet och vacklande hållning. Gång på gång under de senaste fitta åren skulle Engloand-Frankrike genom ett beslutsemt krsfttag kunnat skapa lugn och ordning, till en börjen på bests av Nationernas Förbund. Men genom att de mött det allt arrogantere våldet enbart med vankolmod och feg undfallenhet har Kuropa till sist Arivit ner 1 ett tillstånd av terror och ovisshet. Sverige har ingen del och ingen skuld 1 de tvistefrågor som nu göra statslivet 1 Europa nästan outhärdligt. Men lika fullt tvinga om. ständighoterna oss att lida med för andras synder. Framtiden för Europa stär 1 valet mellan två alternativ. Antingen tvingas England, Fronkrike, sannolikt 1 förbund med några andra stater, att ta upp ett försvarskrig på liv och död mot de för var dag allt mäktigsere axelmakterna. I sådant fall he vi nästan ingen möj- lighet att kunna hålla oss neutrala genom hela konflikten. Ganska snart komna båda de stridande grupperna att säga oss: I en kamp som denna tole-
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
009,6 -T- ligga innanför de stors fjordarna som flottan behöver. Enligt den nya planen skola kanonerna monteras ute på de yttersta stora öarna till skydd både för fjärdarna och staden. Vad jog skrivit...
Visa hela
009,6 -T- ligga innanför de stors fjordarna som flottan behöver. Enligt den nya planen skola kanonerna monteras ute på de yttersta stora öarna till skydd både för fjärdarna och staden. Vad jog skrivit 1 ovanstående två punkter gäller en enkel moder- nisering av redan befintliga kanoner, vilka om de snabbt kunde komma på platser där de böst behövas skulle mycket väsentligt stärka vårt kustförsvar. Skyddande av de norrbottniska malmbergen. Dessa stora naturtillgångar hotas dels genom engolskt eller ryskt angrepp över Narvik, dels genom styrkor som rysserna luftledes kunna sändno dit från Murmansk. Vissa skyddsanordniriger vid Riksgränsen, en mindre infanteriförläggning sont luftvärnsartilleri vid malmfölten skulle mycket minska risken för södons ruvpförsök, som på många håll 4 utlandet nu diskuteras. Faren från Åland. Så länge Ålondskonventionen el är ett faktum, synes mig Ålsndå vara en av Nordens stora faropunkter. Om dét är korrekt att Ryssland och Tyskland ännu ej svarat, föreligger väl alltid faran att Ryssland kommor med vissa betänkligheter och att Hitler sedan "för att trygga freden 1 Östersjön" med en överraskande kupp besitter Åland. Kan intet göras 1 preventivt syfte av Sverige och Pinland gemensamt? Neutralitet så länge som möjligt. Av allt, som kan hända oss under ”"e kommande farofulla månaderna, synes intet ferligare än att vi skulle på något sätt dras in 1 det engelska inringningssystemet och sedan svärt exponerade förtropp vilken av västmakter- användas som den fruk! na utsetts att smulas sönder medan de fullborda sin strategiska upp- marsch. Intet är mer beklämmande 1 nutidens europeiska politik än Västmakternas själviska trolöshet mot sina mindre bundsförvanter. Under sådana förhållanden synes mig ytterst maktpåliggande att vårt land med seghet håller fast vid sin neutralitet.
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
00906 sa Sverige och därmed förekomma den andra gruppen. Under första alternativet ha vi kanske närmast att lita endast till vårt svaga flygvapen /bombflyget färdigt endast till hälften och ev jaktfly...
Visa hela
00906 sa Sverige och därmed förekomma den andra gruppen. Under första alternativet ha vi kanske närmast att lita endast till vårt svaga flygvapen /bombflyget färdigt endast till hälften och ev jaktflyg endast en flottilj 1 st.f. behövliga tre/ och vårt luft- vasen 1 övrigt. Men kven andr» försvarsmedel kunna krävas ssnast. Under andra alternetivet behöva vi omedelbart ta ut varje droppe ev vår totala försvarskraft, 3: Den personliga beredskapen. Med den p läget 1 Europa, skulle jag naturligen framför allt annat önska att armo- Amistiska syn, som jag har på chefens begöran om månadslång övning för sju äldre Ärsklasser genast sattes 1 verket. Teck vere de stors materialanslegen 1936 och 1938 strömrar det nu in 1 förräden utrustning och vapen som voro obefintliga eller mycket sparsamt företrädda då de äldre årsklasserna fullgjorde sin mycket korta rekrytövning. Bleve vi nu plötsligen utsatta för ett överfall, skulle vid mobiliseringen de ölére åraklasserna stå tämligen handfallna gent inför den nya materiel, som dock är tillkommen för att bringa vår armé någorlunda upp till samma stridsvärde som fiendens. Enligt min åskådning gäller det sålunds ej att få in en enstaka ärsklass som ett slags neutrslitetsvakt utan att på kort tid sätta igång en aktivering av hela vår försvorskraft. Beredskopsövningen månad efter månad för linierrmén bör sålunda, om den hinner genorföras innan kriget är över oss, omfatta minst 150.000 man, alltså ungefär de sju årsklas: P som arméchefen föreslagit. Det ytterst plötsliga och helt omotiverade överfallet på Albanien har ju lärt oss hur ytterst farlig tiden är. Efter denna episod tror jag ej att det ens blir något som helst diplomatiskt förspel, om Tysk- land finner att man måste förekomma England 4 att trygga besittningen av Syd-Sverige. I så fall veta vi Ingonting innan landstigningsfartygen styra in 4 våra oförsvarade hemnar och det kanske börjar regna tusental
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
o01k4 NS råder glädjande nog en livlig försvarsvilja. Men tänker man sig icke på många håll att det är tids nog satt ta sitt gevär när mobiliseringen kommer och gå ut och strida för landet. Medan 1 ve...
Visa hela
o01k4 NS råder glädjande nog en livlig försvarsvilja. Men tänker man sig icke på många håll att det är tids nog satt ta sitt gevär när mobiliseringen kommer och gå ut och strida för landet. Medan 1 verkligheten så myc- ket förberedande arbete återstår! Vore det ej tänkbart att ägna första maj detta år åt försvaret! Jag har ägnat all ledig tid under de senaste tio månaderna åt att studera våra försvarsproblem och med ledning härav ber jag vörd- samt att få frenligga några önskemål som skulle kunna tillmötesgås på mycket kort frist. Skånes kustförsvar. Jag tror mig förstå att förste punkten under "lant- försvaret" 1 provositionen Nr 224, vissa fortifiketoriska anordningar, nvse befästande av skånska kusten. I detta sammanhang vågar fag ut- tala den vördsomma förhoppningen att flottens äldsta fartyg som ej längre kunna göras siövärdigs måtte kunna lämna kanoner av grov och medelgrov kaliber till dessa befästninger så att de på kort tid kunna få on avsevärd artilleristisk eldverkan. Jag tror m!g vets att 21 och 15 cm kanonerna med ringe ombyggnad av levettaget och anpa: ming för modern ammunition kunna göres mycket användbara för kustförsvaret. Göteborgs försvar. Jag var helt nyligen nere 1 Göteborg och talade på en luftvärnsföst samt fick under en dags studier en föreställning om fortifikationsläget dör. Men håller på att förbereda utflyttandet nv en del ojkser från Älvsborgs fästning till Styraö. Men det går långsamt, då kanonerna först skola moderniseras vid Bofors, som har överfullt med alla slag! beställningar. Dock är denna utflyttning och 1ordningställande av de nya posi- tionerna av yttersta vikt ej blott som ett skydd för sjölva staden utan jömväl för ett ge vår flotta en trygg ankarplats 1 det fall att vi måste möta ett angrepp på västkusten. De nuvarande befästningarna
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
0093 KR Det synes mig sålunda uppenbart att vårt program för den närmaste framtiden bör vara: ytterst snabba åtgärder för personlig och materiell beredskap samt segt fasthållande vid neutralitetsposit...
Visa hela
0093 KR Det synes mig sålunda uppenbart att vårt program för den närmaste framtiden bör vara: ytterst snabba åtgärder för personlig och materiell beredskap samt segt fasthållande vid neutralitetspositionen. Hå det tillå mig stt 1 detta sammanhang för min personliga del till Excellensen framföra mitt vördsemma tack för de verkliga krafttag som regeringen gång på gång tegit 1fråga om högst betydande anslag för materislanskaffning för försvaret. Nu råder oro 1 vida kretsar över att vi ha så försvinnande små styrkor till förfogande som skydd mot överraskande händelser, vilka nu höra till ordningen för dagen och som nästa gång kunna komma på norra sidan av Östersjön /Skåne, Åland/. Chefen för försvarsdepartementet har ju redan angett, att inkal- lande av en Årsklass är planerat. Vore det ej tänkbart att order om sådan inkallelse kunde göras genast och på kortast möjliga tid samtidigt som rageringen tillkännagåve stt frågan om eventuell inkellelse av ytterligare årsklasser skall 1 sinom tid prövas med hänsyn till utveck- lingen av den internationella situstionen? En sådan åtgärd skulle ge oss tryggheten av att en första kon- tingent på cirka 25.000 man ev någorlunda övede trupper stode till o- medelbart förfogande till skydd mot malla slags kupper. Och förklaring- en om eventuella ytterligare inkallelser i händelse sv krisens förvärr- ande skulle ge oss tryggheten av att regeringen liven 1 boereåskapsfrågan tagit ledningen på sätt som skänker trygghet åt oss ella. Detta är, med tilligg sv några reflektioner framkallade av kuppen mot Albanien, de synpunkter, som jag den 2l mars samtalsvis framförde till till Excelle: 8 Broder och som han ansåg värda att bring Excellensens kännedom. MH Vördi
Stäng
|
| Text i dokument <itemDescription> |
-
O0814 Stockholm den 11 april 1939 MEL T111 Hans Excellens Herr Stateministern Per Albin Hansson Stockhol: Eders Excellens. Torsdagen den 23 wars fick jag en påringning från Excell, ns Broder Generaldi...
Visa hela
O0814 Stockholm den 11 april 1939 MEL T111 Hans Excellens Herr Stateministern Per Albin Hansson Stockhol: Eders Excellens. Torsdagen den 23 wars fick jag en påringning från Excell, ns Broder Generaldirektör Sigfrid Hansson, som blivit ombedd av några av mina vänner att söka hjälpa o: att organi ra en nationalinssmling för vårt flygvapen. Jag kom upp till honom följande dag, fredagen den 21, och han satte sig genast ned att undersöka frågan. Hans första åtgärd var att ringa till Landsorginisstionen, dit vi skulle få komma måndagen den 27. T11l Arbetsgivareföreningen fingo vi komsa med detsamma. Efter be- söket hos direktör Söderlund på Arbotsgivsreföreningen, for jag med Gene- raldirektören till Riksåagshuset, där vi togo farväl av varandra för att åter mötas hos Landsorganisationen på måndagsmorgonen. Men på lördagen var han äöd, och sålunda avbröts ott och imarbete som knappt påbörja som för mig teåde sig så yttorst givande. Under hans ledning skulle vi kanske runnat görs en insats till flygvapnets stärkande. Nu voro vi med ens en liten trupp utan ledare. Visserligen ha vi sökt att gå ett steg vidare 1 det att vi förra tisdagen, den lj åennes, höll en liten förbere- dande överläggning, vid vilken vi dock på inrådan av Cenerslätrektör Holmdahl beslöto att invänta det initiativ, som möjligen på motionsvigen kan komma ett tas inom Riksdagen. När ing den 21, mars för första och tyvärr enda gången satt uppe hos Generaldirektör Hansson och språkade om Europasituationen och våra försvarsproblem, gav jag inledningsvis mina intryck från vad jag såg av
Stäng
|
| Händelse <context> |
|
| Nyckelord <itemKeyWord> |
|
| Typ av dokument<itemName> |
- brev
|
| Ämne <subject> |
|
| Arkivdokument-ID <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Alternativ identitet <itemNumber> |
|
| Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
| Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Östasiatiska museet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
