Exhibition text, Utställningstext

svårt att hitta ett par. Men jag kunde inte sluta
drömma. När jag blev äldre tog jag olika ströjobb. Jag tjänade inte särskilt
bra, men lyckades spara lite pengar för att en dag kunna köpa de efter-
längtade röda skorna.

En dag, på väg till jobbet, gick jag förbi en skoaffär. I fönstret såg jag ett

par röda skor. Jag gillade dem vid första ögonkastet, men de var väldigt,
väldigt dyra. Jag tog vägen förbi affären varje dag och tittade på skorna.

Plötsligt en dag hade de sänkt priset. Jag hämtade alla mina sparade
pengar och köpte skorna. Det var nog den lyckligaste dagen i mitt liv.

Jag bar inte mina nya skor så ofta, bara när jag träffade vänner eller någon

tjej. Nu har jag vuxit och blivit äldre, men skorna har tyvärr inte vuxit med
mig, så jag kan inte längre ha dem. Men jag har behållit dem ändå. De är

faktiskt det enda jag tog med mig från Damaskus, de röda skorna.

De röda skorna

Issam, 28 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2015.

ةيماحلا لي رفوت تناك . اهيعارذ ينب ةايحلا تملعت دقل . لي ةبسنلاب ملأا لثم بلح تناك
نأ بجي ام لك ينملعتو ينمعدت تناك لب ، طق ليع بذكت لم . يتيبرت نسحتو يننضتحتو

. هفرعأ
ةقاب لثم ةيروس نأ لوقأ نأ لىع بجي . صاخلا اهرحس اهل ةنيدم لكف لاحلا ةعيبطب

نأ دقتعأ يننكل . صاخلا اهقبعو زيملما اهنول اهل ةديرف ةرهز اهندم نم ةنيدم لكو ، روهزلا
. انديلاقتبو انتنيدبم نوروخف نحن . اهناكس لىع يوق يرثأت اهل تاذلاب بلح

اذهب ةفشنلما هذه نأ في ببسلا وه اذه . ديوسلا في انه ةديدجلا تيايح في بلح دقتفأ نيإ
اهميمصتب انأ تمق دقل . يتنيدم فرحل يجذونم لاثم اهنإ . لي ةبسنلاب ةيمهلأا نم ردقلا
لم . ًاماع شرع ةسمخ ذنم انجاوز ةيادب في كلذ ناك . اهتطايخب ماق نم يه يتجوز نكلو

. بلح نم ىركذك انمامأ اهناكم لغشت يه لب ، ًادبأ ةفشنلما هذه مدختسا

لي ةبسنلاب ملأا لثم بلح تناك

. بلح نم ، ةنس 48 ، رداقلا دبع
. م2013 ةنس في ديوسلا لىإ لصو

Aleppo var som en mor för mig. Jag lärde mig om livet i hennes armar.
Hon skyddade mig, omfamnade mig och uppfostrade mig. Aleppo ljög
aldrig för mig, utan bara fanns där och lärde mig allt jag behövde veta.

Varje stad har naturligtvis sin tjusning. Jag brukar säga att Syrien är som
en blombukett. Varje stad är en blomma, alldeles unik, med sin egen färg,
sin egen doft. Men jag tror att Aleppo sätter en särskilt stark prägel på sina
invånare. Vi är stolta över vår stad, över våra traditioner.

Aleppo fattas mig i min nya tillvaro här i Sverige. Det är därför den här

handduken är så viktig för mig. Den är ett typiskt exempel på min hem-

stads hantverk. Det är jag som har designat den, men det var min hustru

som sydde den. Det var när vi var nygifta, för femton år sedan. Jag har

aldrig använt handduken. Den får bara ligga framme som ett minne från

Aleppo.

Aleppo var som en mor för mig

Abd el-Qader, 48 år, från Aleppo.
Kom till Sverige 2013.

Det här glaset var min mammas. Hon köpte det under ett besök i Maaloula,

som en välsignelse från den heliga platsen. Vi var en stor familj, åtta
syskon, och bodde i Qamishli. Mina äldre systrar gifte sig och flyttade
hemifrån, men redan som barn var jag mest intresserad av Jesus, kyrkan
och gemenskapen där. Jag var nästan alltid i kyrkan och när jag var nio år
gammal följde jag med en grupp nunnor till Irak för att gå i kloster. Det

var min dröm att själv bli nunna. Jag tog med mig glaset från

اهرودب يتنبا لصحتس اهجاوز موي فيو . ةيروسب

ضّوعت لا طارقأ

. ةقرلا نم ، ةنس 22 ، تيدورفأ
. م2014 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

ةيناثلا ةرلما كلت تناكو ، يتلئاع عم ةيروس لىإ تبهذ رمعلا نم ةعباسلا في تنك امدنع
نم ناك نإ يمأ تلأس دقف لبق نم ءارحصلا تيأر دق نكأ لم يننأ ثيحو . اهيف اهروزأ يتلا

. ةياغلل عئار ناكم وهو ، رمدت لىإ انرفاس . انلعف ام وه اذهو . كانه لىإ باهذلا نكملما
. ديوسلا في ئياقدصلأ هيرأو يعم هذخلآ كيتسلابلا نم سيك في لمرلا ضعب كانه تعمجو

. رمدت نعو ءارحصلا نع مهيلإ ثدحتو ئيلامزل هترهظأو ، ةسردلما لىإ يعم لمرلا تذخأ
نم راكذتك ، قودنص في لامرلاب تظفتحا دقف ينحلا كلذ ذنمو . تاونس عبس لبق اذه ناك

. ةيروسو ءارحصلا
. ديدش نزحب ترعش ، رمدت نم ءازجأ يرمدتب اوماق فيك نويزفلتلا ةشاش لىع تيأر امدنعو
يدل نأو رمدت ىرأ نأ تعطتسا يننأو ، كانه تنك يننلأ ديعس انأ . لماجلا عيفر ناكم هنإ

ةدوجوم اهنم ةعطق نكلو ، ليوط نمز ذنم كانه ةدوجوم ءارحصلا نإ . اهنم لامرلا هذه
. يزنك وه لمرلا اذه . يتيب في يدنع نلآا

ءارحصلا نم ةعطق

. ةنس 14 ، تريب
. ديوسلا في أشنو دلو

När jag var sju år åkte jag till Syrien med min familj. Det var min andra

gång i Syrien. Eftersom jag aldrig hade varit i öknen, frågade jag min
mamma om vi kunde åka dit. Det gjorde vi. Vi for till Palmyra, en helt
fantastisk plats. Där samlade jag lite sand i en plastpåse för att ta hem
och visa för mina kompisar hemma i Sverige.

Jag tog med sanden till skolan, visade den för mina klasskamrater och
berättade om öknen och Palmyra. Det är sju år sedan. Sedan dess har jag

sparat sanden i en låda, som ett minne från öknen och Syrien.

När jag såg på TV hur de förstörde delar av Palmyra blev jag ledsen. Det är

en så fin plats. Jag är glad att jag har varit där, att jag hann se Palmyra och

att jag har sanden kvar. Öknen har ju funnits där så länge och nu finns en

bit av den hemma hos mig. Sanden är min skatt.

En liten bit av öknen

Peter, 14 år.
Född och uppvuxen i Sverige.

Det här är en bild på min son Noureddin. Han var mina föräldrars första

barnbarn och deras ögonsten, ständigt i centrum för allas kärlek och upp-
märksamhet. På bilden bär han traditionella kläder från Syrien, sydda av
min far som är skräddare. Sådana kläder görs egentligen bara för vuxna
och större barn, men pappa sydde upp flera uppsättningar enkom för sin

favoritsonson.

Noureddin älskade dräkten och ville ha den på sig jämt. När den här bilden
togs var han två och ett halvt och vi var på utfärd till Latakia vid kusten,
hela familjen. Det var min pappa som tog bilden.

Fotografiet är ett kärt minne av min far och hela min familj. För mig sym-

boliserar bilden mitt riktiga liv, ett liv där jag hade mina vänner och min
familj omkring mig, där vi skrattade, umgicks och åkte på utfärder.
Där allt var enkelt, varmt och vänligt. Där tillvaron var målad i glada
färger. Nu känns det som om mitt liv utspelar sig i svart-vitt.

När vi flydde var det bråttom. Det fanns egentligen ingen tid att fundera

igenom vad vi skulle ta med oss. Men fotografierna tog jag. Det var själv-

klart. De är ju mina minnen av vår familj, våra liv, det mest privata vi har.

Dem vill jag inte att någon annan skall ta eller titta på.

Idag är Noureddin nio år. Han bär inte

jag hade
varit snäll, kunde få ha dem på mig när vi gick på fest, som ett slags
belöning. Jag förknippade dem alltid med fest, skratt och människor jag
älskade. När de blev mina var de min käraste ägodel.

När vi flydde från Syrien vågade jag inte ta dem med mig. Det var en farlig

färd genom flera länder och risken att bli rånad var stor. Så jag lämnade

örhängena i Raqqa, medan jag själv tog mig via Libanon, Jordanien och

Egypten till Libyen. Trots alla faror återvände jag faktiskt en gång till Raqqa,

för att föda mitt barn. Inte heller den gången vågade jag ta örhängena med
mig när jag lämnade landet på nytt.

När jag väl kom till Sverige saknade jag mina örhängen och allt de stod för:
mitt hem, mitt land, släkt, vänner, sol, skratt och lycka. Så när en väninna
berättade att även hon skulle fly bad jag henne ta med sig mina örhängen.

Risken att hon skulle bli rånad var stor. Men jag hade insett att jag själv

aldrig skulle återvända till Raqqa. Vad spelade det då för roll om örhängena

fanns där eller inte? Om jag ändå inte kunde se dem eller bära dem?

För säkerhets skull gömde min väninna örhängena i sitt barns blöja.
Så smugglades de ut ur Syrien. Och här är de nu, som ett minne av min
barndom, av livet före kriget, och som en länk till Syrien. Min dotter ska
få dem den dag hon gifter sig.

Oersättliga örhängen

Afrodit, 22 år, från Raqqa.
Kom till Sverige 2014.

تيدلاو اهايإ ينتحنم .نزحلا نم يرثكلا ًاضيأ نكلو ، حرفلا نم يرثكلا لمحت طارقلأا هذه
نيزتت لا يمأ تناك . اجوزت امدنع يادلاو نم اهيلع تلصح دق يه تناكو . تجوزت امدنع

مايأ نم طارقلأا هذه ركذتأ . فافزلا تلافح لىا باهذلا دنع لاثم ، ردانلا ليلقلا في لاإ اهب
بهذن امدنع اهئادتراب لي حمُسي ناك ، ةعيطم تنك اذإ ام لاح في ، هنأ فيك ركذتأ . يتلوفط

تلافحلاب ًائماد ينهذ في ةطبترم طارقلأا هذه تناك اذل . ةأفاكلما نم عونك ، تلافحلا لىإ
. تياكلتمم زعأ تحبصأ اهيلع تلصح امدنعو . مهبحأ نيذلا صاخشلأابو كحضلاو

ةفوفحم نادلبلا نم ديدعلا للاخ نم ةلحرلاف . يعم اهذخأ لىع ؤرجأ لم ةيروس انكرت امدنع
ترفاس ينح ةقرلا في طارقلأا تكرت كلذل . ًايربك ناك وطس ةيلمعل انضرعت لماتحاو رطاخلماب

ةدلاول ، ةقرلا لىإ ةرم تاذ تدع رطاخلما لك مغربو . ايبيل لىإ صرمو ندرلأاو نانبل قيرط نع
. ىرخأ ةرم دلابلا ترداغ امدنع يعم طارقلأا ذخأ لىع ؤرجأ لم ًاضيأ ةرلما هذهو . ليفط

بيراقأو ينطوو يتيب : لي هلثتم ام لكلو يطارقأ لىا تقتشا ديوسلا لىإ لعفلاب تلصو امدنعو
اهنأ تياقيدص ىدحإ لي تلاق امدنع كلذل . ةداعسلاو كحضلاو سمشلا ةعشأو ئياقدصأو
وطسلل اهضرعت رطخ ناكو . يطارقأب اهعم لي تيأت نأ اهنم تبلط ةيروس نم جرخت فوس

طارقلأا ىقبت نأ ةدئاف ماف . ًادبأ ةقرلا لىإ دوعأ نل يننأ تكردأ دق تنك ينكلو . ًايربك ًارطخ
؟ ًةيناث اهب نيزتأ وأ اهارأ نل لاح يأ لىع تنك اذإ ؟ كانه

اهبيرهت مت اذكه . اهلفط ةظافح في طارقلأا يفخت نأ يتقيدص لىع ناك طايتحلإا ليبس لىعو
لصو ةقلحكو ، برحلا لبق ةايحلا نمو ، يتلوفط نم ىركذ ، نلآا انه يه اهو . ةيروس نم

. يطارقأ لىع

لم . لاشلا ينتطعأف ، ديوسلا لىإ بهاذ يننأ اهل تلقو

.ًاضيأ ليونايمإ نم ىركذو ةيروس نم ىركذ هفصوب نكلو ، ديوسلا في ةدوبرلا

لماعلا ىأر يذلا لاشلا

.ماشلا نم ، ًاماع 32 ، نايسول
. م2014 ماع في ديوسلا لىإ لصو

سأرلا يطغي لاقعو ، ةليوط ةيبلاج : ةقرلا سيأر طقسم نم ةيديلقت سبلام يه هذه
بيبلاج كانه . اهيلع لاقعلا تيبثت نكيم ثيحب ، اهتحت نم سأرلل ةيقاطو بيشاشرب

بيبلاجلاب ةئيلم يتنازخ تناك ةقرلا في انتيب في . ةفلتخلما تابسانملل ةفلتخم ناولأب تلااقعو
. ليمع في اهيدترأ تنك نوللا ةيضف ةيبلاجو . فيصلل نوللا ةحتافلاو ءاتشلل نوللا ةقماغلا

. ةديعسلا تابسانلما نم اهيرغو حارفلأا لثم ، تلافحلل ءاضيبلا ةيبلاجلا هذهو
يتلا ديحولا ًابيرقت دقتعأ ام لىع تنك ، لا . سبلام هذهب ةقرلا في عيمجلا شييم لا عبطلاب
نولجخي ليافطأ ناك . يديلقتلا يزلا اذهبو انديلاقتبو ، يتنيدبم روخف ينكلو . كلذ لعفي

ناك . هابتنلإا يرثأ امدنع عتمتسا تنك ينكلو . ًانس رغصأ اوناك امدنع ًاصوصخو ، بيولسأ نم
نع زيتمأ نأ بحأ انأ . اهب تيتأ نيأ نم نولأسيو ، سيبلابم مهباجعا نودبيو ليإ نوتأي سانلا

. يتيوه نم ءزج سبلالماو نيرخلآا
تابسانلماو تلافحلا بسانت يتلا ءاضيبلا ةيبلاجلا هذه يعم تذخأ ةقرلا انرداغ امدنع

رحبلا برعو . ايبيلو صرمو ندرلأاو نانبل برع يعم اهتلمحو . مهلأا اهنأ تسسحأ . ةديعسلا
ديع في ، طقف ةدحاو ةرم اهتمدختسا انهو . ديوسلا لىإ قيرطلا لاوطو طسوتلما ضيبلأا

. ىرخأ صرف لى حاتت نأ لمآ ينكلو . ديوسلا في لولأا انماع للاخ ىحضلأا

رخفلاب ريدج بوث

. ةقرلا نم ، ةنس 48 ، ديز
. م2014 ةنس في ديوسلا لىإ ءاج

Det här är traditionella kläder från min hemstad Raqqa: en lång särk, en

huvudduk med band och en mössa att bära under, så att duken hålls på
plats. Det finns dräkter och dukar i olika färg för olika tillfällen. Hemma i

Raqqa hade jag garderoben full med mörka särkar för vinterbruk och ljusa

för sommaren. Och en silvergrå som jag bar på jobbet. Den här vita är för

fest, som bröllop och andra glada tilldragelser.

Det är inte så att alla i Raqqa går klädda så här. Nej, nej, jag var väl nästan

den ende. Men jag är stolt över min stad, över våra traditioner och över
den här klädseln. Mina barn brukade skämmas över mig, i synnerhet när
de var yngre, men jag njöt av den uppmärksamhet jag fick. Folk kom fram

och beundrade mina kläder, frågade varifrån jag kom. Jag tycker om att
skilja mig från mängden och kläderna är en del av min identitet.

När vi lämnade Raqqa tog jag med mig den vita dräkten, den som är för

glada tillfällen och fest. Den kändes viktigast. Jag bar den med mig genom

Libanon, Jordanien, Egypten och Libyen. Över Medelhavet och hela vägen
till Sverige. Här har jag bara använt den en gång, under Offerfesten vårt

första år i Sverige. Men jag hoppas att det kommer fler tillfällen.

En dräkt att vara stolt över

Zeid, 48 år, från Raqqa.
Kom till Sverige 2014.

Den här sjalen har jag virkat själv, men aldrig burit. Jag sparar den till ett

alldeles speciellt tillfälle. Jag hade nämligen en dröm där jag bar en sjal

som denna tillsammans med någon alldeles speciell.

Sjalen är en av de få saker jag har virkat själv. Jag är inte så bra på att
virka. Mina mostrar lärde mig grunderna när jag var liten. Sedan virkade
jag inte på många år, så jag kan inte påstå att jag är särskilt bra på det.

När jag sedan hade sett sjalen i drömmen, var det min kusin som hjälpte
mig och visade hur jag skulle göra. Hur jag skulle hantera det fina garnet

och hur jag skulle trä på alla pärlorna. Jag vet inte hur många pärlor det
är, men det är många. Det tog mig ungefär en månad att få sjalen färdig,

men det var det värt. Det var ett kärleksarbete.

En så speciell sjal kunde jag naturligtvis inte lämna kvar i Syrien.
Jag väntar ju fortfarande på det där tillfället när jag ska bära den…

En sjal och en dröm

Elham, 32 år, från Hasakah.
Kom till Sverige 2014.

. دعب هيدترأ لم ينكل ، ًاموي لاشلا اذه ُتكِح
. ليخاد في ةيقشرلا ُةاتفلا ًامود تَملح ماك زيمم ٍصخش ةقفرب ، ةصاخ ٍةبسانلم هُكرتأ

نياتمَّلع تيلااخ نم ناتنثا . ةكايحلا في ةرهام تسل انأف ، ءايشلأا نم يرثكلا كِحأ لم
. تقولا كلذ ذنم ليلقلا ةكايحب تيفتكاو ، يتلوفط في اَهسسأ

ةنبا تناكو يرّوصت هاجتاب ُتكرحت . ةعملالا راجحلأاب ًائيلم ًلااش ةيدترم تيروص ُتببحأ
. راجحلأا و طيخلا عم ليماعت في لييلد يه يتمع

ناك ملحلاب ًانوحشم ًادحاو ًارهش َّنأ فرعأ ، لاشلا اذه ُّمضي ًةرجح مك فرعأ لا
. هماتملإ ًايفاك

... ةيقب ِملحللف ، ايروس في اهتكرت يتلا ئيايشأ يقاب عم هكرتأ لم

ملحو لاش

. ةكسحلا نم ، ةنس 32 ، ماهلإ
. م2014 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

هنأ يمأ لى تلاق . رمحأ ءاذح يترشأ نأ يملح ناك ، لفط يأ لثم يرغص انأو ملح ىدل ناك
تنك نكلو تلااجلما نم يرثكلا في تلمع . يعم ملحلا لظو تبركو . لى هدجت نا بعصلا نم
لمعلا تاعاس نم يرثكلا نم ليلقلا لالما عمجأ تأدب كلذ عمو ، لالما نم ليلقلا لىع لصحأ

. رمحلأا ءاذحلا ءاشر في يملح ققحلأ
ءاذحلا كانه تيأرو ، ةيذحلأل لحم بناجب تررم لمعلا لىإ يقيرط فيو مايلأا نم موي فيو

. لي ةبسنلاب ًادج ًايلاغ ناك هنثم نكلو . لىولاا ةرظنلا نم هب تمرغأ يذلا يرارفلا رمحلأا
نم موي فيو . ءاذحلا لىا رظنأو رجتلما بناجب رمأ لمعلا لىإ هيف بهذأ موي لك في تنكو
نم يدنع ام تعمج . راعسلأا ضيفختب ماق رجتلما نأ تيأرو لمعلا لىا ًابهاذ تنك مايلأا

. رمحلأا ءاذحلا تيترشاو لالما
امدنع طقف هيدترأ تنك ، ًايرثك هيدترأ نأ بحأ نكأ لم . تيايح مايأ دعسأ مويلا اذه ناكو
يعم بركي لم رمحلأا ءاذحلا نكلو نلآا بركأ انأ . ةاتف لىع فرعتأ امدنع وأ ئياقدصأ لباقأ

يعم هتذخأ ام اذهو نلآا يعم وه . يبلق في ناكم هل نكلو . هئادترإ عيطتسا دعأ لم . فسلأل
. رمحلأا ءاذحلا ئياذحو انأ . طقف قشمد نم

رمحلأا ءاذحلا

. قشمد نم ، ةنس 28 ، ماصع
م2015 ةنس في ديوسلا لىإ لصو

När jag var liten hade jag en dröm, det har väl alla barn. Min var att köpa
ett par röda skor. Det var en ganska ovanlig färg på skor och min mor

trodde att det skulle bli

en sedel. Det är en minnesgåva från min flickvän.
När jag bodde i Syrien träffades vi varje dag. Ofta promenerade vi runt i

gamla Damaskus och åt på restauranger där vi kunde höra Fayrouz sjunga.

Hon var speciell, min flickvän. Jag kände mig som ett barn när jag var

tillsammans med henne. Hon till och med talade på ett speciellt sätt: fint

men starkt och charmfullt på samma gång. Även om hon var mild och
snäll visste hon vad hon ville. Så var hon. Alla dagar under våra tre år
tillsammans.

När kriget kom blev vi oroliga för vår framtid. Vi försökte fly, men det var

väldigt svårt. Jag bestämde mig för att rädda henne och vår kärlek genom
att fly först själv för att hitta en trygg plats för oss. När vi tog farväl gav

hon mig den här 100 lira sedeln. Den motsvarade då ungefär två dollar.

Hon ville att jag skulle ta en kopp kaffe för den – och tänka på henne –
under resan. Jag lovade att aldrig glömma henne.

Nu är jag här i Sverige, men det är inte hon. Jag kunde inte rädda henne
och jag kommer aldrig att ha henne hos mig igen. Men jag har sedeln som
minne av henne. Jag kommer inte att glömma henne. Inte heller att hon
bad mig dricka en kopp kaffe för dessa 100 lira.

Minnet av kärlek och en kopp kaffe

Issam, 28 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2015.

Jag ville inte tillbaka till fängelset. Det hade redan fått tillräckligt lång tid av mitt
liv. Första gången de tog mig till fängelset mig var jag 15 år. Bara ett barn. Någon
hade skrivit ”frihet och demokrati” på väggen i skolan. De misstänkte mig, min
äldre bror var känd kommunist. De höll mig kvar en vecka. De slog mig. Jag var
rädd. Chockad. Jag var ett barn. Ett barn!

Andra gången var jag vuxen. Jag hade skrivit artiklar som var kritiska mot
regeringen, så jag var inte helt överraskad när säkerhetspolisen kom för att hämta
mig. Men det var ändå fasansfullt; nio månader i en liten isoleringscell, med tortyr
varje dag. Det var i fängelset jag började intressera mig för rädsla, för hur panik-
ångest fungerar och vad rädslan gör med människan. När jag kom ut började jag
studera psykologi.

Jag arbetade som psykolog på en klinik i Damaskus när min vän ringde mig:
”Säkerhetspolisen är hemma hos dig och frågar efter dig. Du måste lämna landet
på en gång!”. Det var sommaren 2012. Jag kunde inte gå hem. Det fanns ingen tid
att packa eller ta farväl av min familj. Jag hann inte ens gå till banken. En timme
senare var jag i Libanon. Jag lämnade Syrien i de kläder jag hade på mig, utan
pass och utan pengar. Jag råkade bara ha ett fem liras mynt i fickan. För fem lira
kunde man inte köpa mycket, kanske en glass. Det var alla pengar jag hade.

Och så hade jag en bok. Jag bär alltid med mig någonting att läsa. Jag läser på
lunchen, på bussen, så snart det blir en stund över. Just den där dagen råkade det
vara en diktsamling av en libanesisk författare. Jag har läst den många gånger
sedan den där dagen. Att läsa är som en medicin för mig. Det lugnar upprörda
känslor och dämpar sorg, och det är en stor sorg att vara tvungen att lämna sitt
land mot sin vilja. Boken och myntet följde med mig hela vägen till Sverige. Jag
har sparat dem som minnen av Syrien.

Bara kläderna på kroppen

Firas, 45 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2013.

اهيف نيوداتقا ةرم لوأ . تيايح نم يفكي ام ًلاعف ذخأ دق وهف ، نجسلا لىإ ةدوعلا ديرأ نكأ لم
رادج لىع بتك دق ام صخش ناك . لفط درجم تنك ، اماع شرع ةسمخ يرمع ناك نجسلا لىإ

مث . ًافورعم ًايعويش ناك يربكلا يخأ نلأ بي اوهبتشاو . « ةيطارقيمدو ةيرح « ةرابع ةسردلما
! لفط درجم . ًلافط تنك . ًامودصم تنك . ًافئاخ تنك . نيوبضر .

مايلأا نم موي في هيطعأو ديوسلا

ركذتأ هارأ ةرم لك فيو . ديوسلا في انه يتيب ناردج دحأ لىع قلعم قصللما وه اه نلآاو
ةقلح حبصأ دقل . لي ةبسنلاب ناملأا ينعي قصللما اذه نإ . ّيادلاو تيب في يتلوفط ةفرغ

. ةيروس في ةديعسلا يتلوفط ينبو ينيب لصولا

ةديعس ةلوفط نم ةروص

. قشمد نم ، ةنس 34 ، ةدنيك
. م2014 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

لياعلا دهعلما في يتسارد ضعب تلمكاو ىقيسوملل طسوتلما دهعلما في تسرد ، ةيقيسوم انأ
ترداغ نأ لىإ ماع شرع ةعبرأ ةدلم لاروكلل ةدئاقك تلمع دق تنك . قشمد في ىقيسوملل

. ةيروس
ديلاقت ، ددج ٌساُنأو دلب ، لوهجلما لىإ رداغت امدنع ةصاخ بعص ٌرمأ وهل كدلب رداغت نأ

نم نوكيس هنأ روصتأ تنك . لبق نم اهفلأن لم يتلا ةغللا كلذ لىإ فِضأ . ةفلتخم ةفاقثو
. يقيرط دجأس يننأب تقولا لاوط ةعنتقم تنك هسفن تقولا فيو يننكلو ، ملقأتلا بعصلا

ةيلاروك قرف دوجو نم دب لا ديوسلا في هنأ نم ينقي لىع تنك ! ىقيسولما وه يقيرطو
ناغلأ اهنإ . ةيقيسولما تياتون يعم تذخأ كلذل . اهتدايق تقولا رورم عمو ، اهب ءانغلا يننكيم
تاعوطقلما نم « يدلب اي ةولح « ةعوطقلما هذهو . صاخ لكشب اهبحأ ةيقيسوم تاعيزوتو
ةرطضم - نييرثكلا لثم – تنك . ديوسلا في انه تياتون لىع ءانغلاب موقن مويلاو يدل ةلضفلما

. لملأا دقفن لاأ ًادج مهلما نم . ياقيسوم قارفل ةرطضم ُتسل ينكلو يدلب قارفل ًلاعف
في ةيقيسولما تايسملأاو تلافحلا نم ةديعسلا تايركذلا نم يرثكلا سيفن في يرثت ىقيسولما

. مهيلإ قاتشأ نلمو ئيارو تكرت نم لكل لمؤلما يننحلا ًاضيأ كرحت اهنكلو ، يدلب
هب تبتك يذلا ملقلا ناك هنكلو ، تاونس ذنم لمعي لمو ًاخستم ناك . يملق ًاضيأ يعم تذخأ
في ةقباسم لجلأ اهتفّـلأ يتلا يتمهاسم يه ةعوطقلما تناك دقل . ةيقيسولما تياعوطقم لىوأ
كلذ ذنمو . ةينهلما تيايح ةيادب هذه تناكف ةقباسلما في تزف . قشمد في يقيسوم ناجرهم

. نسح لأـفك ًاضيأو ىركذك يعم هتضرحأ ّنيأ ىتح ملقلاب ةظفتحم انأو ينحلا

ياقيسوم

. ةكسحلا نم ، ةنس 40 ، ادليه
. م2011 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

Jag är musiker, utbildad vid musikhögskolan i Damaskus. Jag hade jobbat

som körledare i 14 år när jag lämnade Syrien. Att lämna sitt hemland är

svårt. Jag visste ingenting om Sverige, men föreställde mig att det skulle
bli svårt att passa in, att lära känna ett nytt land, nya människor och nya
sedvänjor. Samtidigt var jag hela tiden övertygad om att jag skulle hitta
min väg.

Min väg är musiken. Jag var säker på att det skulle finnas körer att sjunga

i – och med tiden leda – även i Sverige, så jag tog med mig noter. Det är

sånger och arrangemang som jag tycker särskilt mycket om. Den här,

Helwa ya Baladi, är min favorit. Jag var visserligen tvungen att lämna mitt
land, men jag behövde inte överge musiken. Det är viktigt att inte förlora

hoppet.

Idag sjunger vi efter mina noter här i Sverige. Musiken får mig att minnas.
Den frammanar glada minnen från fester och konserter, men även en

smärtsam

återvända till vårt
hem för att ta med sig en del kläder till oss. Det enda hon fick med sig till
mig var den här tröjan.

Just då betydde tröjan ingenting särskilt för mig. Jag trodde att vi skulle
kunna komma hem inom några dagar. Men så blev det ju inte. Vi kunde
aldrig återvända. Stadsdelen belägrades och vi kunde bara drömma om
att gå in där eller ens komma i närheten av våra hus.

Vi drev längre och längre bort från vårt älskade Damaskus, staden med jasmin-
blommorna, platsen där vi växte upp. Först tog vi oss till Libanon, där vi
bodde en tid. Det enda jag hade med mig hemifrån var tröjan. Jag minns hur
jag tittade på den och tänkte: Det här är det enda minnet av mitt hem och
alla mina saker.

Så kom det sig att tröjan kom till Sverige än en gång. Den har följt mig in
i ett liv av främlingskap, där den värmer mig och dämpar min saknad,
samtidigt som den fyller mig med längtan efter mitt hem och resten av
mina saker i Damaskus.

En tröja mot saknadens kyla

Khouzama, 45 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2014.

När jag studerade arkeologi i Damaskus fick jag ett specialuppdrag av min

professor. Hon bad mig visa Syriens arkeologiska platser för några franska
gäster. Det blev en härlig resa, som varade tio dagar och tog oss genom

landets alla provinser. Vi hade väldigt trevligt och blev goda vänner.
Emmanuelle var den som stod mig närmast. Hon köpte den här sjalen
till mig en kall kväll i Palmyra. Jag blev glad, för den var både vacker och
varm, tillverkad i Aleppo.

När gruppen skulle åka hem ville jag ge Emmanuelle en present. Jag hade
inte råd att köpa någonting fint, så jag gav henne sjalen. Jag vet ju hur

kallt det är i Frankrike.

Emmanuelle glömde inte bort mig. När kriget kom gjorde hon allt för att
hjälpa mig att lämna Syrien. Hon gav mig pengar och kontakter, som
öppnade många dörrar för mig. Hon gav mitt liv en helt ny riktning.
Jag vet inte hur jag skall kunna tacka henne. När jag till slut återsåg
Emmanuelle i Europa och berättade att jag tänkte åka till Sverige, gav hon
mig sjalen. Jag fick den inte bara för att det är bittert kallt i Sverige, men

också som ett minne från Syrien och ett minne av Emmanuelle.

En sjal som har sett världen

Lusian, 32 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2014.

ينم تبلط ذإ . ًاصاخ ًافيلكت تيروتكد ينتفلك قشمد ةعماج في راثلآا ملع سردأ تنك امدنع
ةليمج ةلحر تناك . ةيروس في ةيرثلأا عقاوملل ةرايز في اسنرف نم اهفويض ضعب قفارأ نأ

ًادج ةفيطل ًاتاقوأ انيضمأ . ةيروسلا تاظفاحلما عيمج لىإ انتذخأو مايأ ةشرع ةدلم ترمتسا
في لي لاشلا اذه ءاشرب تماقو لي برقلأا يه ليونايمإ تناكو . ينميمح ءاقدصأ انحبصأو

. اضيأ بلح في عونصمو ًائفادو ًلايمج ناك هنلأ كلذب ًاديعس تنك . رمدت في دراب موي ءاسم
لم نكلو . ةيده ليونايمإ يدهأ نأ تدرأ اهدلاب لىإ ًةدئاع ةعومجلما ليحرل ناولأا نآ امدنع
وه فيك فرعأ انأف لاشلا اهتيطعأ كلذل . اهل بسانم ءشي ءاشرل ةمزلالا دوقنلا يعم نكي

. اسنرف في دبرلا
. ايروس ةرداغم لىع تيدعاسلم اهعسوب ام تلذب ، برحلا تءاج امدنعو . ليونايمإ ينسنت لم
لا . ًاديدج ًاهاجتا تيايح تطعأ .ةيرثك ًاباوبأ لي تحتف يتلا فراعلماب ىنتدمأو لالما ينتطعأ

ابوروأ في ليونايمإب يقتلأ نأب ةصرفلا لي تحمس امدنع ًايرخأو . اهركشأ نأ يننكيم فيك يردأ
ديدش سقطلا نأ درجلم لاشلا ينطعت

ًائيش سيل هتاذ دح في ترفدلا
. )ةيلما وبأ ترفد( ةحفص ةئام هيف ترفدو )ينسمخلا وبأ ترفد( ةحفص 50 هيف ترفد : ةيروس في

فيلغتب ةليمج اهلعج لواحن انك اننأ نم مغرلا لىع ، ةهباشتم ًاعيمج انرتافد تناك كلذل
، ةسردلما في يتسارد مايأب نيركذي اذه . ةميق هل يذلا وه نومضلما نكلو . انسفنأب هعنصن

. بي ًاروخف ناك فيكو بيأب ًاضيأ نيركذيو

فصلا ةغبان

. قشمد نم ، ةنس 40 ، يربع
. م2009 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

Jag var duktig i skolan. I synnerhet på arabiska, på att läsa och skriva.
Jag älskade att skriva uppsats och var stolt när lärarna gav mig goda betyg
och skrev beröm i marginalerna. Jag fick ofta läsa högt inför de andra
eleverna i klassen, ibland inför hela skolan. Jag tyckte om att gå i skolan.

Min pappa var så stolt över mig. Det var han som lärde mig en fin arabiska.

Han sade alltid att man, för att kunna lära sig andra språk, måste behärska
sitt eget modersmål.

När jag flyttade till Sverige tog jag med mig mitt uppsatshäfte från skoltiden,

med berättelser jag skrev när jag var nio år gammal. Jag vet inte riktigt
varför jag har sparat det. Kanske för att de påminner mig om en lycklig tid.
Kanske ville jag kunna visa mina barn att jag skrev bra och att jag var upp-
skattad för det.

Häftet som sådant är ingenting särskilt. Det fanns bara två sorters skolhäften i

Syrien på den tiden: häften med femtio sidor och häften med hundra sidor.
Så vi hade alla likadana häften, även om vi försökte göra dem vackra med
egna omslag. Men innehållet är värdefullt. Det påminner mig om min

skoltid, men också om min pappa och hur stolt han var över mig.

Bäst i klassen

Abir, 40 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2009.

Affischen med de två änglaflickorna hängde på väggen i mitt rum när jag

var barn. Jag minns inte hur eller av vem jag fick den, bara att den alltid

hade funnits i mitt rum, ända sedan jag var riktigt liten.

Jag hade redan bott i Sverige en tid när kriget bröt ut i Syrien. När kriget
sedan bara fortsatte, insåg jag att det skulle dröja länge innan jag skulle
kunna återvända till Damaskus. Så när jag åkte ner för att träffa mina för-

äldrar i Libanon 2014, bad jag dem ta med sig några minnen från Syrien.

Jag ville ha någonting från min barndom och ungdom. Någonting som jag
skulle kunna ta med mig till Sverige och ge min egen dotter en dag. De tog

med sig den här bilden.

Nu hänger affischen på min vägg här i Sverige. Varje gång jag ser den

minns jag mitt flickrum i mina föräldrars hus. För mig representerar
bilden trygghet. Den har blivit en länk till en lycklig barndom i Syrien.

Bild från en lycklig barndom

Kinda, 34 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2010.

. يتفرغ رادج لىع ًاقلعم ةكئلام ةئيه لىع ينتلفط هب ًاقصلم كانه ناك ةلفط تنك امدنع
في كانه ًائماد ناك هنأ طقف ركذأ ينكلو ، لي هاطعأ يذلا نم وأ هيلع تلصح فيك ركذأ لا

. ًادج ةيرغص تنك نأ ذنم يتفرغ
برحلا نأ تيأر امدنعو . ةيروس في برحلا تعلدنا ينح ديوسلا فى ام ةترفل تشع دق تنك

امدنعف كلذل . قشمد ةرايز نم نكتمأ نأ لبق ضيميس ًلايوط ًاتقو نأ تكردأ ، فقوتت لا
نم تاراكذتلا ضعب لي اضرحي نأ ماهنم تبلط 2014 ةنس نانبل في يادلاو ءاقلل ترفاس

لىإ يعم هذخآ نأ عيطتسأ ءشي . بيابشو يتلوفط نم ءشيب لي اوتأي نأ مهديرأ تنك . ةيروس
. قصللما اذهب لي اوتأف . يتنبلإ

ةبسنلاب ناك ، ًاعبط اهبجعي لمو ًادج هتبرغتسا اهنكل ، يتبيبح لىإ ةيده متاخلا

. فلتخم قيرط لىا انم لك بهذو انضعب انكرت امدنع لي هتداعأ ظحلا نسح نمو

، ناولأا تاوف دعب فسلأل نكلو . هتبحاصل متاخلا ديعأ نأ تررق ةيروس نم ليحرلا لىع مزعلا تدقع امدنع
هللاخ نمف يرثكلا لي ينعي وهو يعم اهتماخ لظ . مويلل ليخاد في شيعت اهنكلو تتام . ةنسلما ةأرلما كلت تتام

نأ نكملما نمو ةديدج سانب ديكأتلاب فرعتأس ديوسلا في انه نأ ملعأ انأ . يعم كيحت نأو اهعم كيحأ نأ عيطتسأ
. ديرفلا متاخلا اذه اهل مدقأس اهدنعو ، ةبيبحب يقتلا

صاخ صخشل متاخ

. قشمد نم ، اماع 32 ، نايسول
. 2014 ماع في ديوسلا لىإ لصو

تناكو يرمع نم ةشرع ةيناثلا في كاذنآ تنك . فوخلا ينباتنا رحبلا اهيف تيأر ةرم لوأ
ةلحرب اهلك ةسرلأا تماق ةلطعلا مايأ نم موي فيو . دلابلا نم ةيلخادلا ةقطنلماب انطق في تيأشن
رحبلا ناك . فوخلا ينباصأ ءالما اذه لك تيأرو انلصو امدنع . ةيلحاسلا سوطرط ةنيدم لىا

. انددهي ءشي هنأك . ًادج ًايربك
تادلاق عنصب تلاغشنم نك تانسلما ءاسنلا نم ةعومجم عم تسلجو ئطاشلا نع تدعتبا

نمزب مويلا كلذ دعبو . راكذتك ةدلاق تيترشاو ناملأاب ترعش كانه . رحبلا تايفدص نم
كلت نم راكذتك يعم ةدلاقلا تذخأ ، ديوسلا في يجوز عم شيعلل تلقتنا مانيح ليوط

. رحبلا عم لي ءاقل لوأ نمو ةلحرلا
تارهوجلما طقف ديري عيمجلا . رحبلا تايفدص نم تادلاقلا هذه ءاشر ًانكمم دعي لم مويلا
اذكه . طيخلا لىع تايفدصلا فصو سولجلل تقولا هيدل دحأ لاو . بهذلا نم ةعونصلما

لم . بهذلا نم لىغأ اهتميقو اهعون نم ةديرف تيدلاق نإف كلذلو . ًاماتم ةفرحلا هذه ترثدنا
. رخآ نمز نم ىركذ تحبصأ لب ، رحبلا نم راكذت درجم دعت

رحبلا اهيف ىرأ ةرم لوأ

. قشمد نم ، ةنس 32 ، مير
. م2012 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

Första gången jag såg havet blev jag rädd. Jag var tolv år och hade vuxit
upp i Qatana, långt inne i landet. Så en helg gjorde vi en utflykt till kust-

staden Tartus, hela familjen. När vi kom fram och jag såg allt vatten blev
jag rädd. Havet var så stort. Nästan hotfullt.

Jag gick upp från stranden och satte mig hos en grupp gamla kvinnor
som gjorde halsband av snäckor. Där kändes det tryggt och jag köpte ett

halsband som minne. Långt senare, när jag flyttade till min man i Sverige,

tog jag med mig halsbandet som ett minne av utfärden och mitt första
möte med havet.

Idag kan man inte längre köpa sådana snäckhalsband. Alla vill bara ha
guldsmycken. Ingen har heller tid att sitta och trä snäckor på tråd, så hela
hantverket har dött ut. Därför är mitt halsband unikt och värt mer än guld.

Det är inte längre bara en souvenir från havet. Det är ett minne från en
annan tid.

Första gången jag såg havet

Reem, 32 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2012

Dessa örhängen bär på mycket glädje. Men även på sorg och dramatik.
Jag fick dem av min mor när jag gifte mig. Hon hade fått dem av min far

när de gifte sig. Mamma bar dem sällan, egentligen bara på bröllop.
Jag minns örhängena från min barndom. Jag minns hur jag, om

فورظلا تحاتأ ىتم تيبلا جراخ مهعم جورخلا لواحن
. ةيداعلا فورظلا في ًادبأ هلعفأ لا يذلا ءشيلا وهو ، موي لك ةكرحتلما موسرلا

دقتعأو . روصتأ نأ يننكيم ناك مام ًاملايإ دشأ هقارف ناك ، 2013 ماع فى »نزي»و ةيروس ترداغ
. هنع لحرأ نياري نأ ًاضيأ هيلع بعصلا نم ناك هنأ

. هل ترفد لوأ لي لسرت نأ يتخأ نم تبلط ةباتكلا ملعتو ةناضحلا راد في »نزي« أدب امدنع
لكو يبلق لك نم ، يتلاخ اي كبحأ انأ « : بتك دق ناك »نزي« نأ ترفدلا في تدجو . تلعفو

. « يحور
سرادم ىدحإ في ثلاثلا فصلاب سرديو ، تاونس عست رمعلا نم غلبي »نزي« حبصأ مويلاو

فوس هنأب ماهددهي ، هيدلاو عم فلتخي امدنعو . عوبسأ لك ةرم ضعب فتاهن نحنو . قشمد
. ديوسلا في انه ّليإ بهذيو برهي

ةيروس نم بح ةلاسر

. قشمد نم ، ةنس 32 ، يم
. م2013 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

Jag var som en extra mamma åt min systerson Yazan. Han var bara fyra
månader gammal när hans mamma var tvungen att återgå till sina studier.
Då lämnade hon Yazan hos mig och han var min från tidig morgon till

sen kväll. Han kräktes på mig, skrämde mig och gjorde mig nästan galen
ibland. Samtidigt var det alldeles underbart att få följa med hur han växte
och utvecklades. Jag lärde honom mycket. Han var som min egen son.
Senare, när hans mamma hade fått sin examen, förblev Yazan min käraste
vän och jag hans ”supermoster”.

Krig drabbar alltid barnen hårdast. När kriget bröt ut i Syrien, försökte jag
skydda Yazan och få honom att tänka på annat. Det var inte lätt, men mina

syskon och jag gjorde allt vi kunde för att rädda Yazans och hans kusiners
barndom. Vi hittade på olika upptåg och lekar i skydd av hemmet, men
försökte också gå ut de dagar det alls var möjligt. Jag minns hur vi tittade
på tecknad film dagarna i ända, som jag aldrig annars gör.

Jag lämnade Syrien och Yazan 2013. Att resa ifrån honom var mer smärt-

samt än jag hade kunnat föreställa mig. Det var säkert tungt för honom

också att se mig åka.

När Yazan började förskolan och lärde sig skriva, bad jag min syster sända
mig hans första skrivhäfte. Det gjorde hon. I häftet har Yazan skrivit:
”Jag älskar dig, moster, av hela mitt hjärta och hela min själ”.

Idag är Yazan 9 år och går i trean i en skola i Damaskus. Vi talar med
varandra varje vecka. När han bråkar med sina föräldrar, brukar han
hota med att rymma till mig här i Sverige.

En kär hälsning från Syrien

May, 32 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2013.

Det här brevet skrev min fru till mig när jag arbetade i Libanon. Hon bodde
hemma i Idlib och väntade vårt första barn. Det här var före de billiga
mobiltelefonerna och jag hade varken fast telefon eller internet i min bo-
stad i Libanon. Jag brukade ringa henne från en lånad telefon ungefär var
tredje vecka. När det närmade sig tiden för vår sons födelse blev hon orolig,
så hon skickade för ovanlighets skull ett brev. Det är det vackraste jag har

läst.

I brevet skriver hon att hon undrar hur jag mår, att hon oroar sig, att det
bara är några veckor kvar och att hon längtar efter att höra min röst.
Hon ber mig ringa. Hon berättar också att det är säsong för gröna linser
hemma i Idlib och att hon har plockat en handfull till mig och lagt dem i
brevet. I kuvertet låg också ett minneskort med musik, alla våra egna låtar.
Jag sparade minneskortet länge, men tappade det under flykten till Sverige.

Men brevet har jag kvar. Jag har läst det oräkneliga gånger. Min fru har
inte kommit till

عوبسأ ةدلم نيوزجتحا

ًاماتم أجافتأ لم كلذلو ، ةموكحلا دقتنت تلااقم تبتك دق تنك . ًادشار تنك ةيناثلا ةرلما في
في رهشأ ةعست . ًاعيظف ًائيش ناك لاح يأ لىع نكلو . يراضحلإ يموقلا نملأا عرف ءاج امدنع

ةرهاظب يمماتها أدب امدنع نجسلا في تنك . موي لك بيذعتو ، ةقيضلا يدارفنلاا نجسلا ةفرغ
ملع ةسارد في تأدب ينع جرفأ امدنعو . ناسنلإاب فوخلا هلعفي امو علهلا رعاشم يرثأتبو ، فوخلا

. سفنلا
نملأا عرف « : ًلائاق قيدص ينفتاه ينح قشمدب فصوتسم في نياسفن ئياصخأك لمعأ تنك

ماع فيص في كلذ ناك . « ! ًاروف دلابلا رداغت نأ كيلع بجي . كنع نولأسيو كتيب في انه يموقلا
. كنبلا لىإ باهذلل ىتح تقولا عستي لم . ليهأ عدوأو ئيايشأ عمجلأ تقو كانه نكي لم . 2012

. نانبل في تنك ةعاس دعب
يبيجب ناك نأ فداصت . دوقن لابو رفس زاوج لاب ، طقف اهيدترأ يتلا سبلالماب ةيروس ترداغ

نم سأك ابمر ، يرثكلا ءاشر ءرلما عيطتسي لا تايرل سمخبو . تايرل سمخلا ةئف نم ةلمع ةعطق
. لالما نم كلتمأ ام لك اذه ناك . ةظوبلا

، ةلفاحلا فيو ، ءادغلا تقو في أرقأ انأف . ةءارقلل ًائيش يعم ًائماد لمحأ نيإ . باتك ًاضيأ يعم ناكو
دئاصق ةعومجم هب باتك يعم ناك مويلا كلذ في هنأ ًاضيأ فداصت . كلذل ةصرفلا تسريت مالكو
يرعاشم ئدهت ، ءاودلاك لي ةبسنلاب ةءارقلا نإ . مويلا كلذ ذنم تارم ةدع هتأرق دقل . نيانبل رعاشل

ينتقفار . كنع ًماغر كدلاب ةرداغم لىإ رطضت نأ يربك نزح هنأ كش لاو . نيزح نم للقتو ةبرطضلما
. ةيروس نم ىركذك ماهب تظفتحا دقل . ديوسلا لىإ قيرطلا لاوط باتكلا ينقفارو ةلمعلا ةعطق

طقف اهيدترأ يتلا سبلالماب

. قشمد نم ، ةنس 45 ، سارف
. م2013 ةنس في ديوسلا لىإ لصو

همأ ترطضا امدنع رمعلا نم طقف عبارلا رهشلا في ناك . »نزي« يتخأ نبلا ةيناث مأك تنك
تقو لىإ ركابلا حابصلا نم يتبحصب ناكف يدنع »نزي« كترت تناك كلذلو . اهتسارد لىإ ةدوعلل
نكلو ، نايحلأا ضعب في ةنونجلماك ينلعجيو ينفيخيو ليع أيقتي ناك . موي لك ءاسم نم رخأتم
لثم ناك . يرثكلا هتملع دقل . هروطتو هونم عباتأ نأو بركي هارأ نأ ًاعئار ًائيش ناك هتاذ تقولا في

مانيب ئياقدصأ زعأ »نزي« نأب سياسحا رمتسا اهتداهش لىع همأ تلصح نأ دعب ، دعب مايفو . ينبا
. »ةيربكلا هتلاخ« انأ تحبصأ

ةيماح تلواح ةيروس في برحلا تعلدنا امدنع . لافطلأا لىع ًاعقو دشأ برحلا نوكت ام ًةداع
نكي لم . ناكم لك في انلوح بكترت تناك يتلا عئاظفلا يرغ ىرخأ ءايشأ في ركفي هلعجو »نزي«
. هتمومع ءانبأو نزي ةلوفط ذاقنلإ انعسو في ام لك لعف تيوخإ عم تلواح يننكلو ، ًلاهس رملأا
ًاضيأ انك اننكلو ، تيبلا نامأ راطا لخاد مهلغشنل فقاولماو باعللأا فلتخم راكتبا انلواح دقل

ملافأ دهاشن انك فيك ركذتأو . كلذ

Fayruz är arabvärldens mest hyllade sångerska. Hon är större än allt, och
hon både sjunger och spelar teater. När hon ger konsert köar hela Syrien
för att få biljetter, många i flera dagar. Det är nämligen inte ofta Fayruz

uppträder, kanske en gång vart femte år. Så när min mamma hade lyckats
köpa biljetter till en konsert med Fayruz i Damaskus, satte jag mig på
planet till Syrien. Jag hade redan bott en tid i Sverige, men att få se Fayruz
uppträda, det händer bara en gång i livet. Det var dessutom Fayruz sista

framträdande, hon är över 80 år gammal.

Det var i februari 2006 som min mamma och jag såg och hörde Fayruz på

Operan i Damaskus. Det var en fantastisk kväll. Jag har sparat biljetten

som ett minne av den och ett minne från Syrien.

En konsert att minnas

Haval, 38 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2005.

في لثتمو ينغت يهف ، مهبركأ يه لب . بيرعلا لماعلا في ةرهش ثركلأا ةبرطلما يه زويرف
نوفقي مهنم ديدعلاو ، ركاذتلا ءاشرل روباطلا في ايروس لك فقت ًلافح ميقت امدنعو . حسرلما

لا ابمرو ردانلا ليلقلا في لاإ تلافحلا ميقت لا زويرف نإف ، عقاولا في . مايأ ةدعل روباطلا في
لفحل ركاذت ءاشر في تيدلاو تحجن امدنعف كلذل . تاونس سمخ لك ةرم لاإ كلذ نوكي

، ام ةترفل ديوسلا فى تمقأ دق كلذ ينح تنك . ةيروس لىإ ةرئاطلا تذخأ قشمد في زويرف
زويرف ةلفح اضيأ تناك . هلك رمعلا في ةرم لاإ ثدحت لا ينغت زويرف ةدهاشم ةصرف نكلو

. يننماثلا نس تطخت دقف ةيرخلأا
. قشمدب اربولأا راد في يمأ ةبحصب زويرف تعمسو تيأر ينح 2006 طابش/ريابرف في كلذ ناك

.ةيروس نمو مويلا كلذ نم راكذتك ةركذتلاب تظفتحا دقو . ةعئار ةيسمأ تناك

ةركاذلا في روفحم ئيانغ لفح

. قشمد نم ، ةنس 38 ، لافاه
. م2005 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

عم انك . يتبيبح نم ىركذ يه لب ، طقف ةيرل ةئام ةئف نم ةيلام ةقرو نع ةرابع تسيل يه
لىإ بهذنل موي لك يقتلن انكو اهسفن ةعماجلا في تناك ، تاونس ثلاث نم ثركأ ذنم ضعب

، ةزيمم تناك .زويرف ةبرطلما توص اهيف درغي يتلا معاطلما في لكأنو شينمو ةيمدقلا قشمد
. تقولا سفنب ةرحاس ةيوق ةليمج ةبيرغ ةقيرطب ملكتت تناك . اهعم لفط نيأب رعشأ تنك

. تاونسلا كلت لاوط انمايأ عيمج انضعب عم انك . ديرت ام فرعت تناكو ، ةنونح تناك
. ًادج ًابعص ناك هنكل برهلا انلواح . انلبقتسم لىع فاخن انأدبو ةيروس في برحلا تعلدنإ
ةئلما هذه ذخ تلاقو ينتعدو . نمآ ناكم في شيعنل انبح ذاقنلإو اهذاقنلإ باهذلا تررق

في نيركذتتلو ةوهقلا نم ناجنف اهب يترشتل ةيكيرملأا تارلاودلا نم يننثإ نم براقي ام ، ةيرل
. تييح ام كياسنأ نل اهل بياوج ناكف . رفسلا قيرط

ام ناكم لىإ ًاضيأ تبهذ يه . اهذاقنا عطتسأ لم يننكلو ....... ام ناكم في يهو ، نلآا انه انأ
ةوهقلا بشرأ نأ ينم تبلط اهنأ سىنأ نلو ، اهاسنأ نلو اهنم ىركذ لي تكرت يه . لوهجم

. ةيروسلا ةيرل ةئلما هذهب

ةوهق ناجنفو بحلا ىركذ

.قشمد نم ، ةنس 28 ، ماصع
. م2015 ةنس فى ديوسلا لىإ لصو

Det här är inte bara

Maaloula
som ett minne hemifrån. Fem år senare blev min mamma plötsligt sjuk,
så jag återvände hem. När hon dog stannade jag kvar. Någon måste ju ta
hand om pappa.

När jag var 16 år gifte jag mig och vi flyttade till Libanon, där min man

arbetade. Bara något år senare fick jag mitt första barn. Så bröt kriget ut i

Libanon 1975 och vi flydde till tryggheten i Sverige.

En av de få saker jag tog med mig var mammas glas från Maaloula. Med
åren blev glaset inte bara en välsignelse för mitt hem utan även ett minne
av min mor. Mamma var som glaset: rak, enkel och öppen inför Kristus.
Hon var också väldigt ödmjuk och omtyckt av alla.

Jag har aldrig använt glaset. Det har sin bestämda plats i min hylla. Där

tittar jag på det och minns min mamma.

Glaset från Maaloula

Maria, 64 år, från Qamishli.
Kom till Sverige 1975.

ناكلما نم ةكربو ىركذ هنأ رابتعا لىع ، لاولعم لىإ اهترايز للاخ هتترشا ، تيدلاول بوكلا اذه
اوجوزت رابكلا تياوخأ . ليشماقلا في شيعن ةوخإ ةيناثم انكو ةيربك انتلئاع تناك . سدقلما

ةسينكلاو عوسيب ثركأ ةلوغشم يتلوفط ةيادب ذنم تنكف انأ امأ ، ىرخأ ًاتويب مهل حبصأو
عم تبهذ تاونس عست يرمع راص امدنع ، اهيف يتقو ثركأ ضيقأ تنك كلذل . اهعمتجمو

. ةبهار حبصأ نأ ملحأ تنك يرمع لاوط . ريدلا لىإ مضنلأ قارعلا لىإ تابهارلا نم ةعومجم
ناكو ، ةأجف يمأ تضرم تاونس سمخ دعبو . ليزنم نم ىركذك لاولعم حدق يعم تذخأو

يدلاو يقبو اهضرم رثأ لىع يمأ تيفوت . انتيب لىإ تدع كلذل ، اهبناجب فقأ نأ يبجاو
. هب متهيو هبناجب دحأ ىقبي نأ دبلا ناكو ، ًاديحو

هلمع ناك دقف نانبل لىإ يجوز عم تلقتناو ، ةشرع ةسداسلا نس في انأو تجوزت اهدعب
ماع فى كلذ ناك . نانبل برح تعلدنا اهدعب . لفط لوأب تقزُر ةنس نم لقأ دعبو . كانه

. ديوسلا في ناملأا رب لىإ انبرهو م1975
ناكو يننسلا ترم . يعم اهتذخأ يتلا ةليلقلا ءايشلأا نم ًادحاو لاولعم نم يمأ حدق ناك

لثم يمأ تناك . ةظحل لك في يمأب نيركذي اضيأ ناك لب ، يتيب في ةكرب طقف سيل حدقلا اذه
ةيعماتجاو ًادج ةعضاوتم اضيأ تناكو . حيسلما لىع ةحتفنمو ةطيسبو ةميقتسم : لاتسيركلا

. عيمجلا نم ةبوبحمو
هيلإ رظنأ . نوصلاو ظفحلاب يتنازخ في ًاتباث ًاناكم هل تلعج نكلو . ًادبأ حدقلا مدختسا لم

. تيدلاو ركذتأو

لاولعم حدق

. ليشماقلا نم ، ةنس 64 ، ايرام
. م1975 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

يتلا بلح ةعماج نم تجرخت امدنع يمأ نم ٍةيدهك ةيضفلا ةعطقلا هذه لىع ُتلصح
. ةكسحلا يتنيدم لىإ اهدعب تدعو ماوعأ ةعبرأ اهيف تيضق

يتنيدم في ًايرخأ نيوكب تعتمتسا ثيح ، 2011 ماع عيبر نم مويلا اذه ليصافت ًاماتم ركذتأ
تبلط ٍةيده نع ًاثحب قوسلا في لوجتن انك . ةيبعشلا قاوسلأا نم قوس في يمأ ةبحصبو ملأا

. يتبقر في اهقلعلأ ةيضفلا ةعطقلا هذه لىع يرايتخا عقو كانهو سيفنب اهراتخأ نأ يمأ ينم
نوللاو ةضفلا عمجت طقف اهنوك ، ةعطقلا هذه اهلمحت يتلا راجحلأا ةيعونب كاذنيح ركفأ لم

. ددرت يأ نود اهراتخأ

ةروسلأا هذه
وأ ةيبوزعلا عيدوت ةلفح في ًاعم انأو تياقيدص انك . ًايرثك اهبحأ يتلا ةعئارلا ةنيدلما ، قشمد

انتأجافو . ةيديلقتلا ةيروسلا انئايزأ نيدترم كحضنو صقرنو ينغن ، )ةّنحلا( نحن اهيمسن ماك
. يه هراتخت ءانحلا نم ٍمشو لىع اّنم ةدحاو لك لصحت نأ يهو ةيديلقت يرغ ةيدهب سورعلا

لمأ لي ينعت يتلا ةروسلأا هذه اهنم لي تيقبو قشمد في اهضرحأ تانب ةلفح رخآ تناك
صقرلا وأ ءانغلا تعطتسا نيا ركذأ لا . ايندلا عاقصأ لك في انقرفت نا دعب ةيناث ايروس في ءاقللا

. تلواح ماهم ةرلما كلت دعب كحضلا وأ

لماعلا عاقصأ في ينتتشم

. ةكسحلا نم ، ةنس 38 ، ينتسيرك
. م2013 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

عفري يذلا كلذ نوكأ نأ ، )لولأاع( ةكبدلا سأر كسيم نم نوكأ نأ . ةكبدلا صقر بحأ انأ
. هدي في رودتو رودت ةحبسلما لعجيو ًايلاع هعارذ

لك . ةيروس في تيايحل زمرت اهنأ . ةيروس نم يعم هتذخأ ءشي مهأ . يتحبسم يه هذه
. ىرخأ نكامأ لىإ رف نم وأ كانه مهنم يقب نم ءاوس ، ئياقدصأ لكو اهتشع يتلا حارفلأا

. ةديعسلا تيايح ، ةيمدقلا تيايح لىع لطت يتلا تيذفان ةباثبم يه ةحبسلما هذه
يه هذه نإ . ةكبدلا صقر في أدبنس انك . ئياقدصأ عم يتيرق في سرع في تنك ةرم تاذ

نأ ًاقح ديرأ تنك . سيرعلا انقيدصل ءشي لك لعفن نأ في انتبغر راهظإ في يتقيرط ، انديلاقت
دجأ لم لياوسر بيج تسسحت امدنع نكلو . سىني لا ليمج سرع لفح يقيدص يطعلأ صقرأ

انصقرو ةحبسلما ترعتساو . »! يتحبسم يرعتسا « : يقيدص لي لاق اهدنع . هيف يتحبسم
ىتم . سرعلا اذه لثلم اهيف بهذأس يتلا ةمداقلا ةرلما نوكتس ىتم يردأ لا انأ . ليللا لاوط

. لولأاع كبدأ نأ ناكملإاب نوكيس
... ًلايوط مويلا اذه رظتنأ لاأ لمأ ليك . ةصاخلا يتحبسم سىنأ نل ، مويلا كلذ تيأي امدنع نكلو

ةكبدلل زهاج

. ةقرلا نم ، ةنس 20 ، يرملأا
. م2015 ةنس ديوسلا لىإ لصو

Jag älskar att dansa dabke. Att vara den som dansar först i raden, den som
håller armen högt och snurrar sitt radband runt, runt i handen.

Det här är mitt radband. Det är den enskilt viktigaste sak som jag tog med

mig från Syrien. Det står för mitt liv i Syrien, all den glädje jag upplevde

och för de vänner jag hade, men som stannade kvar eller flydde till andra

platser. Radbandet är som ett fönster mot mitt gamla, lyckliga liv.

En gång var jag på ett bröllop hemma i min by tillsammans med mina
vänner. Vi skulle dansa dabke. Det är tradition, ett sätt att visa att vi vill

göra allt för vår vän brudgummen. Jag ville verkligen dansa för att ge min
vän en fin och minnesvärd bröllopsfest. Men när jag kände efter i byxfickan

låg mitt radband inte där. Då sade min vän: ”Låna mitt!”. Så jag lånade

hans radband och vi dansade hela natten. Jag vet inte när jag nästa gång
får gå på en sådan fest, där jag får leda dansen.

Men när den dagen kommer, då skall jag inte glömma mitt eget radband.
Jag hoppas att det inte dröjer så länge…

Redo för dabke

Prins, 20 år, från Raqqa.
Kom till Sverige 2015.

Jag bodde i Damaskus och studerade vid universitetet där. Vid sidan av

studierna jobbade jag som volontär

i kyrkan. En dag åkte vi, en grupp på
mer än tjugo volontärer, till ett ålderdomshem för att umgås med dem
som bodde där. På hemmet lärde jag känna en äldre kvinna. Hon var så
vacker och vänlig, men väldigt sorgsen. Hon hade tolv barn, men de hade
alla flyttat till andra orter och var upptagna med sina familjer. Kvinnan

kände sig ensam och bortglömd.

Jag njöt av hennes sällskap. Att prata med henne var både intressant och
underhållande. Jag tillbringade en hel dag, mer än sju timmar, tillsammans
med henne. Vi åt och drack kaffe. Jag märkte inte hur tiden rann iväg.

Men så gick solen ned och det var dags att ta farväl. När jag gick kallade
hon mig tillbaka. Hon såg på mig med värme och kärlek, och gav mig en
ring.

Det var en enkel ring av tenn, men kvinnan sade att jag genom ringen

skulle kunna hålla kontakt med den jag älskar. På hennes begäran tog jag
emot ringen och gav den senare till min flickvän. Men min flickvän tyckte

aldrig om den. För henne var det en konstig – och oönskad – gåva. När vi

gick skilda vägar fick jag ringen tillbaka.

När jag bestämde mig för att lämna Syrien ville jag återlämna ringen till
damen, men då var det för sent. Hon hade redan lämnat jordelivet. Men
inom mig lever hon vidare och jag har kontakt med henne genom ringen.
Och jag kommer att träffa någon ny här i Sverige, som jag kan ge ringen till!

En ring för någon speciell

Lusian, 32 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2014.

موي تاذو ، ةسينكلا في يعّوطت لمع يدل ناك ةساردلا بناج لىإ . اهتعماج في سردأ تنكو قشمد في تشع
تفرعت كانه . هيف ءلازنلا عم تقولا ضعب ءاضقل يننسلما راد لىإ ًاعوطتم نيشرع نم ثركأ انك ةعومجم في انبهذ

نأ ينتبرخأ . ينفد نزحو سيآم اهنونكم في لمحت اهنكل بلقلا نم ةبيرقو ًادج ةليمج تناك . ةّنسم ةأرما لىع
في اوصاغو ةيسرلأا مهتايح مهتعلتبا مث ةفلتخم نادلب لىإ قيرط في مهنم لك بهذ ءانبلأا نم شرع انثا اهيدل
. نامرحلاو ةدحولاو سىلأا نم لماوع في نايسنلا يط اهنأب رعشت ةّنسلما ةليمجلا ةأرلما هذه تناكو . مهلماعأ

مماتهلال وعدت تارماغم هيف ًايرثم اهثيدح ناك . ًلايوط انثدحتو ةوهقلا انبشرو انلكأ ، اهتبحصب ًلاماك ًاموي تيضق
. ةعسرلا هذهب تقولا رم فيك ظحلأ لم ، صربلا حملك ترم اهعم اهتيضق تاعاس عبس نم ثركأ . ةيلسم تناكو

تدعو نونح ءفياد توصب ينتدان ةليلق تاوطخ دعب . ًارداغم اهتعدوف انتدوع تقو ناح سمشلا بورغ عمو
اهؤلتم ةفجار ًادي لي تدم مث ، اهتوص نم ًانانحو ًائفد لقأ نكت لم ًةرظن ليإ ترظن ، ًابرغتسم ًاعيطم اهيلإ

متاخلا اذه وه ام ينينعي نكي لم . متاخ هنأ تفرع ةرباع ةرظنب ، ًائيش اهتحار في عضتل يدي تبحسو . ديعاجتلا
يبخ ينبا اي دوخ( : لي تلاق ، مويلا ىتح نيذأ في نرت لازتلا يتلا تارابعلا كلتو فقولما ينشهدأ ام ردقب

ليلا سانلا عم لصاوتت رداق ًائماد كيلخيب ، بيجعو بيرغ ، يرتك يربك سر هيف داه ، وعيضت كعوأ كعم متاخلاه
! ) مكضعب عم وكحتو كوبحيبو نوبحتب

تمدقو مايلأا ترم . هب تظفتحاو متاخلا اهنم تلبقف تحلأ اهنكل ، كنت بلغلأا لىعو ًادج ًاطيسب متاخلا ناك
. ةيدهك حلصي لا »وصلاف« متاخ اهل

اهلاسرلإ اهتأبعتب تمقو ، ضيارغأ مهأ ذخلآ
. ةعتملأل

ةعيبطب تناك دقل . ولليشتلا ةلآو . قشمد في ةيقيسولما تياتونو ةجمدلما صيارقأو يبتك لك تكرتو
. سوقلا ناك ديوسلا لىإ قودنصلا في هعضو نم تنكتم يذلا ديحولا ءشيلا . ًادج ةيربك لاحلا

مغربو . انأو سوقلا ، قترفن لا نحنو ينحلا كلذ ذنمو . انه لىإ تلصو مانيح هتدعتسا دقف كلذل
ةديدع تاونسل ينبحاص دقل . ىركذك هب تظفتحا دقف اينالمأ في يقيسوم لفح في سركنا هنأ

. ةيروس نم يعم هباحطصا في رملأا ةياهن في تحجن يذلا ًابيرقت ديحولا ءشيلا وه ناكو

ةيروس في يقب وليشتلا نكل

. قشمد نم ، ماع 35 دارم
.2015 ماع فى ديوسلا لىإ لصو

انركذت دق اهنلأ اهضعبب ظفتحن دقو . حايرلا جاردأ عم بهذتو ، انتايح في رتم ةيرثك ءايشأ
لبق ديوسلا لىإ ترفاس يتلا ةزنكلا هذه ةياكح يورأس . ام ثدح وأ ةياكح وأ ام ةصقب

2009 ماع فى ديوسلا لىإ ترفاس يتلا يتخأ ةنبلإ اهتيطعأ مانيح ، تاونس عبرأب انه يئيجم
. ةلضفلما تيزنك اهنأ فرعت اهنوك لي اهتداعأ مث

زجنلأ ًاحابص ليزنم ترداغ ، 2012 ماعل لولأا نوناك رهش نم شرع سداسلا موي حابص في
شيعأ يذلا كوميرلا ميخم نلأ عطتسأ لم ةدوعلا تدرأ مانيح يننكلو ، رفسلا ةقفاوم ةقرو

. ةيرغصلا ءايشلأا ضعبو دوقنلا ةظفحم ىوس تيزوحب نكي لمو . ديدش فصقل ضرعت هيف
جرخت نأ تعاطتساو انل سبلالما ضعب بلج تلواحو اهتيب لىإ يجوز مأ تداع مايأ ةدع دعب

. طقف ةزنكلا هذهب لي
نكلو ، مايأ دعب دوعنس اننأ انم ًاداقتعا . اهنيح ًائيش ةزنكلا هذه جورخ لي ينعي نكي لم

في ميخلما سىمأ دقف ، انتويب لىإ لوخدلا اهدعب عطتسن لمو ةرم رخآ هذه تناك فسلألو
. ثركأو ثركأ هنع اندعبو ، ملح هيلإ لوخدلا وأ هدودح نم باترقلاا راصو نيصراحلما دادع
كانه تشعو نانبل لىا انهجوت ، ينمسايلاب للكم رمع اهيف اندهع يتلا قشمد نع اندعبو
رظنأ تصر . ةزنكلا هذه ىوس سبلامو يتيب ضارغأ عيمج ينب نم تيزوحب نكي لمو . ةترف

. ئيايشأو يتيب تايركذ نم ديحولا ضرغلا يه لوقأو اهيلإ
يتشحو ئفدتلو بياترغا ةلحر في ينقفاترل ديوسلا لىا ىرخأ ةرم ةزنكلا هذه تداع اذكهو

. قشمد في ئيايشأو يتيب ليإ انينح ينئلتمو

نامرحلا درب دض ةزنك

. قشمد نم ، ماع 45 امازخ
.2014 ماع فى ديوسلا لىإ تلصو

Så många saker passerar genom våra liv, bara för att försvinna. Men det
finns föremål som vi behåller för att de påminner oss om någonting, för att
de bär en berättelse. Den här tröjans berättelse börjar redan 2009, långt innan
jag lämnade Syrien. Då sände jag tröjan till min systerdotter i Sverige. Efter
en tid gav hon den tillbaka, eftersom hon visste att det var min favorittröja.

En morgon hade jag gått ut för att ordna ett resetillstånd. Medan jag var
borta utsattes vår stadsdel i Damaskus för kraftigt bombardemang och jag
kunde inte återvända hem. Det enda jag hade med mig var plånboken och
några småsaker. Efter några dagar kunde min svärmor

نأب ًلايفك كلذ ناك ًاعم ضرخلأا
تلازلاو تناك . ةكسحلا في لي ةيرخلأا يه قوسلا كلذ في ةيرصقلا ةلوجلا هذه تناك

. سانلاو ناوللأاو ةيبعشلا قوسلا اهيف تيأر اهيلإ ترظن مالكف ، تايركذلا نم يرثكلا لمحت
ّنيأ ىتح ، ةيروسلا ةيبعشلا قاوسلأا ةينوفميس عنصت ةديرف تاوصأ نم هلمحت ام تعمسو

. اهيلإ رظنلا درجبم بابكلا ءاوش ةحئارب رعشأ نأ عيطتسأ
يطغت نأ لىإ ماهلمحأ لظأسو ، ةيتفلا يتبقر في نيواضرخلا ينتعطقلا ينتاه ٍموي َّلك لمحأ

في ةيبعشلا قاوسلأا نم ٍقوس في اهمأ عم يرست ٍةباش دهشبم نياركذت كي يتبقر ديعاجتلا
. لضفلما اهنولب َةبوحصم بحت يتلا ةضفلا يترشتل ةيروسلا ةكسحلا

ايروس ةحئار اهعم لمحت ةضفلا نم ةعطق

. ةكسحلا نم ، ةنس 27 ، رمس
م2014 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

Jag fick det här smycket i examenspresent av min mor. Jag kommer så väl

ihåg när vi köpte det. Det var våren 2011 och jag hade precis återvänt efter

fyra år vid universitetet i Aleppo. Jag njöt av att vara hemma och gjorde
min mor sällskap till en traditionell marknad. Där vandrade vi omkring,

tittade i små affärer, pratade och njöt av dagen och varandras sällskap.
Jag fick välja min egen present och fastnade för detta enkla hänge. Det

är ingenting värdefullt. Jag tror att stenarna bara är glas eller plast, men
smycket kombinerar två av mina favoriter: silver och grönt.

Det här var min sista promenad i Hasakah, mitt sista fina minne av Syrien.

När jag ser mitt smycke ser jag marknaden framför mig. Jag ser människ-
orna och färgerna. Och hör hela den symfoni av ljud som ligger över
syriska marknader. Jag kan till och med känna doften av nygrillad kebab.

Nu hänger smycket runt min hals, som fortfarande är ung och slät. Men
det skall förhoppningsvis få hänga där även när halsen har blivit gammal
och rynkig, som ett minne av den unga flicka som en gång promenerade

arm i arm med sin mamma genom en marknad i syriska Hasakah för att
köpa ett smycke i silver och grönt, de färger hon älskade.

Ett smycke med doft av Syrien

Samar, 27 år, från Hasakah.
Kom till Sverige 2014.

Det här ser säkert ut som ett helt vanligt plastarmband, varken särskilt
fint eller dyrt. Men för mig är det väldigt speciellt. Det är nämligen nära

förknippat med det sista fina minnet jag har från Damaskus, denna under-

bara stad som alla förälskar sig i.

Jag fick armbandet under en hennakväll, ett slags möhippa. Vi var till-

sammans allihop, jag och mina väninnor. Vi hade klätt oss i traditionella
kläder och sjöng, dansade och skrattade hela natten. Den blivande bruden

överraskade oss med små presenter. Vi fick alla välja varsin bild, som
målades i henna på våra armar, axlar eller ben. Inte nog med det. Vi fick

dessutom varsin påse med småsaker. I min påse låg detta armband.

Det var den sista festen tillsammans med mina väninnor och det var
verkligen en underbar kväll. Livet tedde sig så lätt, vi hade varken sorger
eller bekymmer. Jag sparade armbandet. För mig symboliserar det hoppet
om att en dag återse Syrien och få träffa mina väninnor igen. Idag är vi

skingrade över hela världen.

Jag kan inte minnas att jag någonsin senare har dansat, sjungit eller
skrattat så lyckligt och sorglöst som jag gjorde den kvällen. Hur jag än
har försökt.

Skingrade över hela världen

Christine, 38 år, från Hasakah.
Kom till Sverige 2013.

نم ةليمج ىركذ رخآ يهف لي ةبسنلاب امأ يرغلل ةبسنلاب ًايداع ًاضرغ نوكت دق

längre traditionella syriska kläder
så snart han har chansen, som han gjorde när han var liten. Men han är
stolt över bilden och visar gärna upp den, både hemma och på museum.

Det mest privata

Nour, 27 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2014.

نم بلقلا في ًائماد ، ماهنيعأ ةرقو ّيدلاول لولأا ديفحلا هنإ . »نيدلا رون« ينبا ةروص هذه
ماق يتلا ةيروسلا ةيديلقتلا سبلالما يدتري هارن ةروصلا هذه فيو . مهمماتهاو عيمجلا بح
بركلأا لافطلأاو ينغلابلل لاإ ًةداع عنصت لا سبلالما هذه لثم . طايخ وهف ، اهتطايخب يدلاو

. لضفلما هديفحل ًاصيصخ اهنم تاعومجم ةدع ةطايخب ماق بيأ نكلو ، ًانس
اذه ريوصت مت امدنعو . تقولا لاوط هب لظي نأ ديريو يزلا اذه بحي »نيدلا رون« ناك

. رحبلا ئطاش لىع ةيقذلالا لىإ ةلحر في اهلماكب ةسرلأا تناكو فصنو ينماع هرمع ناك دهشلما
. يدلاو وه ةروصلا طقتلا يذلاو

تيايح لىا زمرت ةروصلا نإف لي ةبسنلاب . تيسرأ عيمجو يدلاو نم ةزيزع ىركذ ةروصلا هذه
في جرخنو روازتنو كحضن ، تيسرأو ئياقدصأب ةطاحم اهيف تنك يتلا ةايحلا ، ةيقيقحلا

ًامدق ضيتم تناك ول مك تيايح لي ودبتف نلآا امأ . ةجهبم ناولأب ةغوبصلما ةايحلا . تلاحر
. دوسلأاو ضيبلأاب ةنولم

. انعم هذخأنس مايف ربدتلل تقو كانه نكي لم عقاولا في . انرمأ نم ةلجع في انك انترداغم دنع
وه ام لك ، انتايح ، تيسرأ نع تيايركذ اهنإ . هنم ًاغورفم ًارمأ اذه ناك . روصلا تذخأ ينكلو

. بيرغ صخش اهيلإ رظني وأ اهسيم نأ ديرأ لا ءايشأ يه هذه . ةيصوصخ دشأ
ةيديلقتلا سبلالما يدتري دعي لم وهو . رمعلا نم ماوعأ ةعست »نيدلا رون« غلبي مويلا

بحيو ةروصلا هذهب روخف هنكل . هرغص في لعفي ناك ماك ، ةصرفلا هل تحنس مالك ةيروسلا
. فحتلما في وأ تيبلاب ءاوس ، اهيلع سانلا علطي نأ

ةيصوصخ دشلأا

. قشمد نم ، ةنس 27 ، رون
. م2014 ةنس في ديوسلا لىإ تلصو

Sverige än, men brevet är min länk till henne. Hon och
barnen är ju det viktigaste jag har. Genom brevet kan jag resa i mitt
minne, tillbaka till en tid när vi alla var tillsammans. Jag bär brevet med
mig överallt, hopvikt och i säkert förvar i min plånbok. Det är min biljett

tillbaka till det förflutna, till en lyckligare tid.

Kärlek och gröna linser

Omar, 32 år, från Idlib.
Kom till Sverige 2014.

انلزنم في شيعت يه تناك مانيب ، نانبل في لمعأ تنك امدنع يتجوز لي اهتلسرأ ةلاسرلا هذه
لا يدل نكي لمو ، ةصيخرلا تلااوجلا نمز لبق اذه ناك . لولأا انلفط دلوم رظتنتو بلدإ في

ةثلاث لك ةرم اهب لصتأو فتاه يرعتسأ نأ تدتعاو . نانبل في يتيب في تنترنإ لاو ضيرأ فتاه
كلت تناك ، اهتداع يرغ لىع ةلاسر لي تثعبف ، ةقلق تراص ةدلاولا دعوم باترقا عمو . عيباسأ

. تأرق ام عورأ نم ةلاسرلا
ىوس قبتي لم هنأو ، اهدواري يذلا قلقلا نع لي تكحو ، لياح نع ينتلأس ةلاسرلا ةيادب في

مسوم هنأ ًاضيأ لي تكحو . اهب لصتأ نأ ينتجرت مث . تيوص عماسل ةقاتشم اهنأو عيباسأ
اهعمو فورظلما في اهتعضوو لي هنم ةنفح تدصح دق اهنأو بلدإ في اندنع ضرخلأا سدعلا
ينكلو ًارمع طيشرلا اذهب تظفتحا دقل . انيلع ةزيزعلا نياغلأا لك هب تيساك طيشر ًاضيأ

. ديوسلا لىإ تىرداغم للاخ هتعضأ فسلأل
تأت لم . صىحت لاو دعت لا تارم اهتءارق تدعأو اهتأرق دقو . يعم لازت لاف ةلاسرلا نكلو

ءشي لىغأ اندلاوأو يهف ، اننيب طبارلا يه ةلاسرلا نكلو ، نلآا ىتح ديوسلا لىإ يتجوز
اهيف انك يتلا تاقولأا شيعأو تيركاذ في صوغأ نأ يننكيم ةلاسرلا هذه للاخ نمو . يدنع

ةدوعلل تيركذت اهنإ . يتظفحم لخاد ناملأا فيو ةيوطم ًائماد يعم ةلاسرلا لمحأ اذل . ًايوس
. ةداعس ثركأ هيف انك نمز لىإو ضيالما لىإ

ضرخلاا سدعلاو بحلا

. بلدإ نم ، ةنس 32 ، رمع
. م2014 ةنس في ديوسلا لىإ لصو

تنك . ةباتكلاو ةءارقلا في ، ةيبرعلا ةغللا في صاخ هجوبو . ةسردلما في ًايسارد ةقوفتم تنك
نوبتكيو ةديج تاجرد نوملعلما ينيطعي امدنع رخفلاب رعشأ تنكو تلااقلما ةباتك قشعأ

بلاطلا مامأ لاع توصب أرقأ نأ ينم بلطي ام ايرثك ناك . شماوهلا في ريدقتلا تارابع
. ةسردلما لىإ بهذأ نأ بحأ تنك . اهلمكأب ةسردلما مامأ انايحأو ، فصلا في نيرخلآا

لجأ نم هنأ ائماد لوقي ناكو . ةليمجلا ةيبرعلا ينملع يذلا وه ناك . بي اروخف يدلاو ناكو
. ملأا هتغل ناقتإب أدبي نأ بجي ، ىرخأ تاغل ملعت لىع ًارداق ءرلما نوكي نأ

تاياورلا هلخادبو ، ةسردلما مايأ نم يربعتلا ترفد يعم تذخأ ديوسلا لىإ تلقتنا امدنع
نيركذت اهنلأ ابمر . اهب تظفتحا اذالم يردأ لا . يرمع نم ةعساتلا في تنك امدنع اهتبتك يتلا
لانأ تنك يننأو ةديج ةباتك بتكأ تنك يننأ يدلاولأ ينبأ نأ تدرأ ابمرو . ةديعس تاقوأب

. كلذ لىع ريدقتلا
ةيسردلما رتافدلا نم ناعون كانه ناك تقولا كلذ فيو . ًازيمتم

längtan till dem jag lämnade kvar, dem som jag saknar.

Min penna tog jag också med mig. Den är smutsig och har inte fungerat på

flera år, men med den skrev jag min första egna musik. Det var ett bidrag

jag komponerade till en tävling under en musikfestival i Damaskus.
Jag vann och det blev början på min karriär. Sedan dess har jag burit
pennan med mig. Både som ett minne och som en lyckoamulett.

Min musik

Hilda, 40 år, från Hasakah.
Kom till Sverige 2011.

Jag är cellist, utbildad vid musikhögskolan i Damaskus.

Som alla andra syriska män kallades jag en dag till militärtjänst. Jag ryckte
in 2010 och räknade med att mucka efter sex månader. Jag anade inte då

att kriget väntade runt hörnet.

Jag musicerade mig igenom min militärtjänst, i alla fall början av den, som
medlem i arméns orkester. Men så, våren 2011, började demonstrationerna

och oroligheterna. När jag bara hade en månad kvar av min militärtjänst
blev situationen allt mer komplex. Alla sidor beväpnade sig och armén såg
till att behålla sina män. Min militärtjänst förlängdes gång på gång.

I början trodde varken jag eller någon annan att kriget skulle vara så fruk-
tansvärt länge. Men det bara fortsatte. Jag förblev inkallad. Till slut insåg
jag att det bara skulle bli värre. Jag måste hitta en väg ut. Den enda vägen

som stod öppen var den över havet. Då var det redan illa och oklart vem

som kontrollerade vilka områden. Trots riskerna smög jag mig hem för att
samla ihop det viktigaste, som jag sedan packade och skickade till mina
föräldrar i Sverige. I båtarna finns ingen plats för bagage.

Jag lämnade alla mina böcker, mina CD-skivor och mina noter kvar i
Damaskus. Och cellon. Den var naturligtvis alldeles för stor. Det enda som

fick plats i paketet till Sverige var stråken, så den återsåg jag när jag kom hit.

Sedan dess har vi följts åt, stråken och jag. Den gick sönder under en kon-

sert i Tyskland, men jag har sparat den som minne. Den har varit med så

länge och är ju faktiskt nästan det enda jag till slut fick med mig från Syrien.

Men cellon blev kvar i Syrien

Murad, 35 år, från Damaskus.
Kom till Sverige 2015.

. قشمد في ىقيسوملل لياعلا دهعلما في تسردو ، وليشت فزاع انأ
يتمدخ تأدبو . ةيركسعلا ةمدخلا ءادلأ موي تاذ في ئياعدتسا مت ينيروسلا لاجرلا لك لثم

لىع تناك برحلا نأ يردأ نكأ لمو ، رهشأ ةتس دعب ةمدخلا يهنأ نأ تعقوتو م2010 ةنس في
. باوبلأا

ةقرفلا في وضعك ، اهتيادب في لقلأا لىع وأ ، ةيركسعلا يتمدخ في يقيسولما لمعلا تسرام دقو
. تابارطضلااو تارهاظلما تأدب ، 2011 ماع عيبر فيو ، كلذ دعب نكلو . شيجلل ةيقيسولما
عيمج تحلس . ًاديقعت روملأا تداز ًادحاو ًارهش ةيركسعلا يتمدخ نم يقبتلما ناك امدنعو

ولت ةرلما ةيركسعلا يتمدخ ديدتم متو . ةمدخلا في هدارفأ ءاقبإ لىع شيجلا لمعو اهسفن فارطلأا
. ىرخلأا

ترمتسا اهنكل . بيهرلا لكشلا اذهب لوطت فوس برحلا نأ دحأ عقوتي لمو عقوتأ لم رملأا ئداب في
داجيا نم لي دب لا ناكو . ًاءوس دادزي فوس رملأا نأ تكردأ ةياهنلا فيو يدينجت رمتساو . طقف

كلذ ذنم ًائيس عضولا ناك . رحبلا برع ناك احوتفم لظ يذلا ديحولا قيرطلا . جورخلل ةليسو
لزنلما لىإ تللست رطاخلما مغربو . ةفلتخلما قطانلما لىع رطيسي يذلا نم يردي دحأ لاف ينحلا

ناكم لا براوقلا يفف . ديوسلا في يادلاو لىإ