Kashgar; hantverkarnas verktyg , Kashgar; Tools of the craftsmen

I Kashgar fanns hantverkare som tillverkade både sina egna verktyg och de som andra hantverkare behövde. Där erbjöds också verktyg importerade från Ryssland. I denna låda finner man barberarens saxar, sko- eller sadelmakarnas kniv, nål och pryl, den lokale doktorns kniv för åderlåtning, hovslagarens skor och sömmar för en åsna, snickarens såg, filar och rasp. Och ett litet städ - kanske för en juvelerare?

Den omfattande samling av föremål från Kashgar i västligaste Kina, som missionären Lars Erik Högberg och hans medarbetare systematiskt byggde upp, var avsedd för missionsutställningen i Stockholm 1907.

Avsikten var att visa upp den miljö i vilken missionärerna verkade. Eftersom de, vid sidan av det kristna förkunnandet, närmade sig lokalbefolkningen genom sjukvård och vad man skulle kunna kalla ”utvecklingsarbete”, skulle utställningen spegla detta. Den skulle visa att Sinkiangs befolkning var i behov av undervisning, men att man i detta avlägsna hörn av innersta Asien också hade kunskap att bygga på, inte minst inom hantverken.

In Kashgar there were craftsmen who made their own tools as well as those needed in other crafts. Tools imported from Russia were also offered. In this box you find a barber’s scissors, a shoe maker’s or saddler’s knife, needle and awl, a local doctor’s bloodletting knife, a blacksmith’s donkey shoes and nails, a carpenter’s saw, files and rasp. And a small anvil – maybe for a jeweler?

The extensive collection of objects from Kashgar in the most western part of China formed by the missionary Lars Erik Högberg and his collaborators was intended for the mission exhibition arranged in Stockholm 1907.

The aim was to present the working environment of the missionaries. Apart from their Christian evangelization they were getting closer to the local population by way of health care and what could be named “development work”. The idea was to let this be mirrored in the exhibition; to show that the population of Sinkiang was in need of education, and that even in this remote corner of Asia there was existing knowledge to draw on, particularly in the crafts.