Den omfattande samling av föremål från Kashgar i västligaste Kina, som missionären Lars Erik Högberg och hans medarbetare systematiskt byggde upp, var avsedd för missionsutställningen i Stockholm 1907.
Avsikten var att visa upp den miljö i vilken missionärerna verkade. Eftersom de, vid sidan av det kristna förkunnandet, närmade sig lokalbefolkningen genom sjukvård och vad man skulle kunna kalla ”utvecklingsarbete” skulle utställningen spegla detta. Den skulle visa att Sinkiangs befolkning var i behov av undervisning, men att man i detta avlägsna hörn av innersta Asien också hade kunskap att bygga på, inte minst inom hantverken.
Man kunde åstadkomma mönstrade tyger genom att utnyttja olika vävtekniker. Men man kunde också trycka mönster på bomullstyg genom att använda tryckstockar av trä. Mönstren skars konstfärdigt ut i träet. Ser man närmare på de mönster som på detta vis skapades kan man notera att de kommer ur den islamska världens repertoar av motiv. Kashgar var en muslimsk stad.