Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
Plats <presPlaceLabel> |
Asien, Japan, Kashu |
Beskrivning <itemDescription> |
-
Stigbygel, abumi, Japan. Stigbygel av blånerat stål, inlagt med silver över hela ytan, dekor av trebladiga blommor med ådriga blad och däröver tre blomklasar (paulownia imperialis, kronprinsens mon). Överst på inre sidan spänne för stigläder och därunder en rad av tolv avlånga, fyrkantiga hål. På stegytan överdragen med rött lack. Signering av silver på spännets insida (se inv. 1867). Lack: tekni...
Visa hela
Stigbygel, abumi, Japan. Stigbygel av blånerat stål, inlagt med silver över hela ytan, dekor av trebladiga blommor med ådriga blad och däröver tre blomklasar (paulownia imperialis, kronprinsens mon). Överst på inre sidan spänne för stigläder och därunder en rad av tolv avlånga, fyrkantiga hål. På stegytan överdragen med rött lack. Signering av silver på spännets insida (se inv. 1867). Lack: teknik och funktion Den japanska lacken kommer från lackträdet (Rhus verniciflua/vernicifera) som är släkt med mango och cashewnöt i familjen sumakväxter. Det finns flera besläktade lackträd som kan ge lack. Trädet tappas på sin sav ungefär som när man tappar gummi. Efter tappning dör trädet. Saven filtreras och är i sin flytande form eksemframkallande. Den är nästan ofärgad. Genom pigment färgas lacken, t ex svart (med järnoxid) eller röd (från kvicksilver). Lackens funktionella betydelse ligger i att den skyddar underlaget. Vanliga underlag är trä, men även metall, textil, papper och keramik. Lackeringen består ofta av ett 50-tal faser och börjar med grundning, en blandning av lack, bränt lerpulver och stenpulver. Sedan följer slipning. Själva lackeringen sker ofta i flera lager. Varje lager behöver härda i ett dammfritt skåp med ca 80% luftfuktighet. Polering är också ett viktigt moment. Tidsåtgången för ett exklusivt lackföremål kan vara upp till tio år. Vanliga dekorationstekniker är inlägg av bl a pärlemor samt pulveriserade metaller (maki-e). Lacken användes på t ex rustningar och under andra världskriget som rostförebyggare på vapen. Guldlack används även vid lagning av keramikföremål, där det icke-perfekta sätts i fokus genom lacket som en medveten del i estetiken. Hantverk: exemplet lacktillverkning De största lackproducerande områdena idag är Tokyo (Edo-lack), Kyoto (Kyo-lack) och Kanazawa (Kaga-lack). Andra viktiga platser för lacktillverkning med lång historia är Wajima, Takayama och Takamatsu. Lackarbeten har använts i Japan som konstföremål och vardagsföremål åtminstone sedan mitten av Jomon-perioden (ca 10500–300 f v t). Nya fynd kan troligen dateras till ca 7000 år f v t. Omkring 586 e v t startade en lackavdelning inom finansministeriet för att effektivt kunna organisera lackproduktionen. Buddismen kom till landet under samma tid och man började göra religiöst relaterade föremål som skulpturer och tempelinredningar. Användning av pulvriserade metaller är belagd från 700-talet, bl a i form av ”strödd bild” (maki-e) som anses unikt japansk. I Heian-periodens (794–1185) mest berömda berättelse, Genji monogatari, nämns rikt dekorerad lackinredning och lackföremål. Under Edo-perioden räknades lackträdet som ett av de ”fyra viktiga träden” tillsammans med tebusken, mullbärsträdet som man gör papper av (Broussonetia papyrifera) och mullbärsträdet som man matar silkeslarver med (Morus alba). Lackråvaran användes t ex som skattebetalning. Under Edo-periodens mitt började även förmögna handelsmän beställa exklusiva lacker med guld och pärlemorinläggningar. Lackföremålens stora betydelse i Japan jämförs med bruket av porslin i Kina. När européerna kom till Japan i mitten av 1500-talet blev de fascinerade av lackerna. Lacker var hett eftertraktade och gick på export till Europa, särskilt den typ som kallas namban-lack, som ofta har pärlemorinläggningar. Européerna försökte också att imitera den japanska lacken utan större framgång (”japanning”). Under 1900-talet har flera åtgärder vidtagits för att både bevara och kreativt utveckla lackkonsten. (Baserad på text från utställningskatalogen Japan. Föremål och bilder berättar. 2011). /PH
Stäng
|
Förvärvsomständigheter / i fält <itemDescription> |
-
Ujinobu, Tillverkare Oscar Carl August Bernadotte, Ägare, 1883-1885 Ebba Bernadotte f. Munck af Fulkila, Givare, 1893-09-15
|
Anmärkning <itemDescription> |
-
Anmärkning: Något av inläggningen bortfallen. LRK protokoll 1893-09-15, gåva av H.F.H. Prins Oscar Bernadotte, hemförd av denne från sin världsomsegling med Vanadis 1883-1885. Deposition till Etnogr...
Visa hela
Anmärkning: Något av inläggningen bortfallen. LRK protokoll 1893-09-15, gåva av H.F.H. Prins Oscar Bernadotte, hemförd av denne från sin världsomsegling med Vanadis 1883-1885. Deposition till Etnografiska museet 1906-01-13. Katalogisering Nils Drejholt 1986-05-20, utskrift NDt 1997-09-15. Utställning: Gåvor från Österland, LRK 2001, katalognr 164 sid. 193. Jfr Bonhams 2010-09-14, lot 6132 A pair of iron stirrups (abumi) By Ujinobu, Edo period, 18th century Each decorated in flush-inlaid silver with a dragon flying among clouds and above waves, eyes inlaid copper, interiors red lacquer, signed Kashu ju Kanagawa Ujinobu saku (2). Sold for $4,270 inclusive of Buyer's Premium
Stäng
|
Referens, källa <itemDescription> |
-
Braw, Monica, Holmberg, Petra & Myrdal, Eva (2011). Japan: föremål och bilder berättar = Japan : artefacts and images tell the story. Stockholm: Östasiatiska museet
|
Land / engelska <itemDescription> |
|
Objekt, externt / samma som <itemDescription> |
|
Händelse <context> |
-
Ursprung i Kashu, Japan, Asien.
-
Ägs av Livrustkammaren.
|
Nyckelord <itemKeyWord> |
-
1889.04.4231
-
LRK.24231
-
LRK.5754.14.B
-
LRK:24231
|
Sakord<itemName> |
- stigbygel
|
Ämne <subject> |
|
Inventarienummer <itemNumber> |
|
Alternativ identitet <itemNumber> |
|
Alternativ identitet <itemNumber> |
|
Alternativ identitet <itemNumber> |
|
Objekt, externt / samma som <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet |
Källa <url>
|
|