bikupa

A log hive for stingless bees, Yucatan paeninsula, Mexico.
For thousands of years the Maya on the Yucatan paeninsula in Mexico
have been experts on apiculture, a beekeeping based on the endemic stingless bee. Its honey and wax have still religious importance for conservative Maya. The honey is used, just as during the Precolumbian period (prior to the Spanish conquest in the 1500s), as an ingredience in balché. This slightly fermented beverage is served by the medicine man, the hmen, to the protective supernatural powers and to the participants in rain, maize and bee ceremonies. With the knowledge from generations behind and with the help of rituals the medicine man and the beekeeper, the yum cab, see for that the beehouse with its many log hives stays healthy for the bees. The Christian cross over the small entrance hole can also be interpreted as the four sacred directions. Some log hives have other symbols, for example a butterfly. Harmony must prevail in the surrounding nature for these small bees and other insects.
During the 1900s the Maya beekeeping has, due to economic reasons, been increasingly pushed aside by modern beekeeping based on the introduced European honeybee. The stingless bee and the introduced bee are two different species and cannot be crossbreeded. It is doubtful that a conservative Maya would use the honey from the European honeybee for the ceremonies given by the medicine man.
In later years the stingless bees have received increasing attention. The knowledge surrounding the beekeeping and the ceremonies given by the medicine man are a part of a living Maya culture. Both the old beekeeping of the Maya and the modern beekeeping belong to the cultural heritage of the Yucatan paeninsula. The stingless bees and the introduced European bees are now both a part of the same natural milieu.
The old knowledge of the Maya about the stingless bees continues into our present time. The small stingless bee, the xunan cab or colel cab, the Lady Bee, still need the care from the medicine man and from the beekeeper. (Brunius 2013)

En bikupa och dess heliga betydelse för maya på Yucatanhalvön.
Mexiko har internationellt sett en mycket framgångsrik produktion av honung och vax. Denna expansiva biodling är baserad på det europeiska honungsbiet, Apis mellifera, som infördes till Mexiko på 1700-talet.
Men i Mexiko finns också en helt annan biodling baserad på inhemska, endemiska, bin. Denna biodling, apikultur, har djupa rötter i förcolumbisk tid, d.v.s. långt före spanjorernas erövring av indianernas Mellanamerika på 1500-talet.
Mayaindianerna på Yucatanhalvön har varit särskilt skickliga i att utveckla denna biodling. De inhemska bina saknar gadd (”stingless bees”) och det har varit främst arten Melipona beecheii som maya använt.
Inhemska bin kan ej korsas med införda europeiska bin. Odlingen av dessa två helt olika familjer av bin har också representerat två helt olika kunskapskällor. Mayaindianernas kunskap om biodling har förts vidare främst inom familjen. Mexikos moderna biodling har alltmer blivit förankrad i vetenskaplig forskning och fått central ekonomiskt stöd. Först under senare decennier har betydelsen av mayas biodling uppmärksammats av allt fler forskare från olika vetenskapliga discipliner.
Inte minst dokument, s.k. etnohistoriska källor, från tiden just efter den spanska erövringen påvisar att maya exporterade honung och vax till andra indianfolk i Mellanamerika under den precolumbiska perioden.
Mayas bidodling var, som det mesta i deras vardag, inbäddad i trosföreställningar. Det förekom ritualer och ceremonier riktade mot bigudarna.
För nutida värdekonservativa maya på Yucatanhalvön är denna biodling fortfarande av stor betydelse. Fortfarande ger en biodlare, en yum cab (ungefär ”Herr bi”) en biceremoni, u-hanli-cab (ungefär ”Binas måltid”), ledd av en medicinman, en hmen (ungefär ”Han med insikt”). Syftet med ceremonin är säkra harmoni och balans för god blommning i omgivningen där colel cab, eller xunan cab, (ungefär ”Bidamen”) samlar nektar och pollen. En yum cab offrar gärna honung i kalebassskål till guden U-Nuh-Yum-Cab (ungefär ” Den store biherren”.
Under biceremonin, liksom i t.ex. majs- och regnceremonier, serveras balché, en lätt fermenterad dryck baserad på de gaddlösa binas honung, vatten från de heliga vattenkällorna cenotes och bark från balché-trädet, Lonchocarpus longistylus.
Bikupan, hobon, är ofta tillverkad av ett stycke urholkad trädstam. Kupan har ett litet inflygningshål som bina lätt kan proppa igen om kupan hotas av t.ex. stora myror. Den pluggas igen på varsin sida. Det är genom sidorna man kan tömma kupans honung, cab, och komma åt det mörkbruna vaxet, cib. Kuporna förvaras ovanför varandra på en A-formad ställning placerad i ett bihus, nah cab (ungefär ”Hemmet/huset för bi”, utan väggar men med ett skyddande tak.
Varje hobon har symboliska tecken, dels för att få god honungsskörd och dels för en hälsosam bipopulation i kupan men också för att kupan inte skall återplaceras på fel sätt. Ett vanligt tecken är ett kors , ett tecken som inte bara kan tolkas som det kristna korset utan även som de fyra heliga väderstrecken. (Brunius 2013)