figur, skulptur, leopard, Ẹkpẹn

Leopard av brons. (generalkatalogen)
Utställningstext: Leopardstatyett. Leoparden var i gamla Benin en symbol för kungens magiska och fysiska krafter, som man traditionellt vårdade sig om bland annat genom årliga offer av en leopard. 1800-tal. (GK)

Eftersom leopardskulpturer generellt tillverkades i par (Plankensteiner 2007:278) för att placeras på altare är det troligt att även detta exemplar har en make. En sannolik kandidat är en leopardskulptur i Wiens Museum für Völkerkunde (inv. nr. 98.166) med exakt samma mått och utseende och dessutom donerad 1918 av Hans Meyer, vilken ju också är proveniensen för leopardskulpturen i Stockholm. Liksom den överväldigande majoriteten av "bronser" från kungariket Benin är denna skulptur snarare gjuten i mässing (2013-01-29, MB).

Utställningstext STADEN 1998, Benin City:
"DÄR KUNGEN AV NÅD RÅDER ÖVER LIV OCH DÖD"
Kungariket Benin ligger i den tropiska regnskogen i södra Nigeria. Majoriteten av dess befolkning är kända som edo, men också grupper av ibo, ijaw, yoruba och itsekiri bor inom rikets gränser. Kungarikets hjärta är dess huvudstad, som förr hette Edo men idag kallas Benin City. Utanför huvudstaden lever det jordbrukande folket i flera hundra byar under sina äldstes ledarskap.
Benins kulrurrikedomar blev kända för västvärlden 1897 genom brittisk straffexpedition riktad mot Benin City, då tusentals konstverk från det kungliga palatset beslagtogs och senare spreds till museer och privatsamlingar över hela världen. Det är en kunglig konst som skapats för att förhärliga den gudomlige kungen, Oba, och hans föregångare. Också idag sitter en gudomlig kung, Oba Erediauwa, på tronen i Benin och styr över ett hängivet hov, över storslagna palatsritualer och över livaktiga konstnärsskrån.
Detta sammantaget gör Benin City till ett religiöst och rituellt centrum och i kraft av kungamakten till en stad av gudomlig inspiration.

"HÖGSÄTET FÖR OBA - HIMLENS UTVALDE"
Benin City, i dagens Nigeria hem för omkring 200 000 människor, har alltid varit kungariket Benins administrativa och religiösa centrum, något som också avspeglar sig i dess uppbyggnad. Stadens kärna omges av en dikerad lerjordsmur som enligt traditionen skall ha anlagts av den sittande Oban vid mitten av 1400-talet. Området inom denna ringmur delas i två sektioner av en bred gata, där den mindre sektionen i sydväst inrymmer kungliga palatset och de olika palatssällskapens och palatschefernas hem, medan den större sektionen nordöst om skiljegatan bebos av stadscheferna och alla yrkesspecialister som arbetar för kungen, såsom de olika konstnärsskråna. Bortom denna inre mur sträcker sig en yttre mur, som inringar det område där kungens många rituella funktionärer bor. Inom den yttre muren ligger också de byar som styrs av Uzama, de mest uppburna hövdingarna i Benin med ansvar för de ritualer som skall trygga hela rikets välbefinnande. Just utanför den yttre muren ligger sedan drottningmoderns och tronföljarens båda palats. Så åskådliggör stadens själva planläggnning den gudomlige kungens centrala position, liksom motsatsförhållandet mellan palatschefer och stadschefer och Uzamas speciella ställning.
Det kungliga palatset, en vidsträckt anhopning av byggnader och gårdar, är rikets och stadens hjärtpunkt, varifrån den andliga kraft emanerar som är så avgörande för hela rikets hälsa och välgång. Där i centrum av centrum förvaras också de kungliga förfadersaltarna med sina bronshuvuden, utsirade elefanbetar, klockor och andra föremål, som alla har en roll att spela i tillbedjan av de kungliga förfäderna och den jord i vilken de är begravda.