ceremoniskål, kärl, skål, apira ni mwane

Ceremoniell skål av ljust trä, (tapa'e) färgat mörk av en blandning av kol och en saft/kåda från Bischoffia javanica trä med inlägg av nautilussnäcka (reoreo) som satts fast med en pasta utvunnen ur paranariumnöten. Skålen verkar lackad. Skålen har utformats som en fågel (fregattfågel), med en fisk (bonito) näbben.

Skålar likt denna användes för offer åt andar. De ställdes också ut för display vid viktiga händelser förknippade med bonitokulten som t.ex. malaohu vilket är en komplex initiationsrit. Boniton och Fregattfågeln är vanligt förekommande motiv på dessa skålar.

Fregattfåglar förknippas med den årliga ankomsten av stora mängder bonito, en typ av tonfisk, till vattnen vid de östra Salomonöarna. Ankomsten av bonito, en betydelsefull del av människornas kost, markerade en festtid och den period då pojkarna genomgick initiering.
Fregattfåglarna svävar i skyn ovanför de stora stimmen av fisk, vilket är ett tydligt tecken för fiskarna. Denna typ av skål användes vid fester för att lägga upp mat. Formen på skålen refererar stilistiskt till just en fregatfågels kropp. Fågeln håller en bonito i näbben och under fågelns "svans" finns en upp-och-nervänd fregatfågel.

Frigate birds are closely associated with the annual arrival of large numbers of bonito, a type of tuna, to the seas of the eastern Solomon Islands. A valuable food source, the arrival of bonito marked a time of feasting and the period in which boys underwent initiation. Frigates would hover in the skies above the large schools of fish, indicating the presence to fishermen.
Used to hold food during public feasts, the shape of this bowl stylistically references the body of a frigate bird. The bird holds a bonito in its beak while the ‘tail’ of the bird has an inverted frigate bird beneath it.