målning, glasmålning

Madura Virappen eller Madurai Viran (av sanskritordet vira, ”hjälte”), ”Hjälten från Madurai”. Han är vit, har shiva-tilak (para-tilaka) i pannan, håller gemål (brun) innanför vänstra armen och ytterligare en mindre (vit) på ena knät och sitter på vit häst. Under honom ligger en hund utsträckt på marken.

Semiguden Madurai-Viran, även kallad Patinettampadi Karuppan, som mottager blodiga djuroffer. Vördas bl a i Tanjore-området. (Whitehead, 1983:92 f.) Enligt folktron var han för några hundra år sedan en soldat i tjänst hos en nayak-furste i Madurai. Då furstens dotter blev förälskad i honom, lämnade han sin tjänst och gav sig iväg tillsammans med henne. Efter sin död blev båda två förgudade och vördade. (Whitehead, 1983:8.) Madura Virappen är ingen betydelsefull gudomlighet utan tjänar ofta som gudinnans bisittare i många byar runt om i södra Tamil Nadu. Han vördas som en bygud (grama-devata). Hans kult anses inte helt anständig. Under djuroffren är han ofta den stora gudinnan Savarammas bisittare. Förekommer ofta avbildad på stenpelare vid ingången till kulthallar (mandapa) i tempel i södra Indien, t ex i Sri Meenakshi-templet. (Bussabarger,1968: 21.)

Ikonografiska detaljer: Hunden betraktas i Indien som ett ytterligt orent djur och liksom många andra orena samt även ondskefulla väsen är hunden förknippad med Shiva, i synnerhet i dennes manifestation som den vredgade Bhairava. Madura Virappen håller i sin högra hand ett spjut (shakti). (Niklas Foxeus, 2000)