knyte, ritualföremål

Knyte av ananasfibrer, som hålls ihop med raffiasnöre. Innehåller ett 70-tal mindre föremål (bergkristaller, metallföremål, nötter, frukter, insekter, ben, horn, kalebass m.m.) och som ingått i en nkita-kvinnas parafernalia. Knytet har öppnats och innehållet fotograferats.
Bundet till knytet finns också en getskälla med kläpp.
Att detta knyte kan kopplas just till nkita-kulten (snarare än att se det som ett nkisi-föremål) beror enligt den kongolesiske musiketnografen Marius Billy, som när knytet öppnades arbetade vid Etnografiska museet, på den ljust gula färg som knytet och innehållet är bemängt med. Denna ljusa färg är typisk, menar Billy, för nkita. Innehållet bekräftar också, enligt Billy, att knytets uppgift är att beskydda en nkitakvinna. Det gäller järnföremålen, liksom nötterna (med sitt skyddande skal liknar dom hur ett visst mycket litet djur döljer/skyddar sig i en kalebass). Snäckorna innebär en koppling till havet, "afrikanernas stora kyrkogård från slavhandelns tid", och därmed till förfädernas andar. Förbindelsen mellan människors själar och förfädersandarna finns i associationen snäcka ­ hav. Likaså har jordnötterna ett samband med nkita, nämligen genom att jordnötter så lätt reproducerar sig själva, och därmed blir en symbol för fertilitet.
Bild in1 ger en översiktsbild av knytets innehåll. En kam framträder tydligt. Den är av den typ som används av tekefolken och gör att vi sluter oss till att detta snarare är ett tekeföremål än ett bakongoföremål. Innebörden är, enligt Billy, att nkita ska vara vacker, representabel. Kamen har 12 tänder, den är svart och naturfärgad. Här ses också ett krökt järn, som har innehållit gul ockra; innehållet har spridit sig genom hela knytet.
De övriga bilderna visar detaljer i knytets innehåll, upplagda på ett bord för inspektion. I ett duplicerat beskrivningsfält redovisas mer i detalj knytets innehåll.

Bild in2 ger en översikt där man bland annat ser de gulfärgade drygt 40 mindre järnföremålen: 16 knivblad, 6 klyvdonsliknande, 3 yxliknande, 7 sylliknande, 5 platta järn, 8 ringar/säljor/hake. Dessa syns i mer detalj i bild in3. Man kan också se t.ex. lösa snören av bast och raffia.
Bild in4 visar kammen liksom en svans och tre mindre bitar från kattdjuret ntsii - ungefär av en katts storlek, större än en vessla.
Bild in5 visar bredvid svansen ett knyte med en insekt inuti, inkotogo. Ett litet hus av pinnar som skyddar insekten. Insekten bygger själv sitt bo. Symbolen är skydd, svårt att angripa insekten. Den är som ett lås, förhindrar stöld, enligt Marius Billy. Ett bo är platt, trasigt. Detta fotografi visar också nötter och vidare bergkristaller, som representerar vatten (återigen enligt Billy). Också frukter från skogen, en perforerad med hål.
in6 visar snörena.
in7 visar knytet och den tillhörande getskällan.4
Knytet innehåller små bitar av ben och horn, en kalebassbit, åtta stenar varav två med speciellt utseende. En liten bit av ett snäckskal, några äggskal, och bit av fisk med gälar eller kanske stjärt?

Kraftföremål, nkisi, i form av en tygpåse. Påsen innehåller cirka 70 mindre föremål som är helt täckta av gult pigment. En nkisi är en ande från de dödas land som har bundits till ett kraftföremål, vilket också kallas nkisi.

I norra delen av de kongotalande folkens område kallades simbi-andar ofta nkita. Ritualerna hade liknande innehåll och mytologi och syftade till att främst lösa ”kvinnliga problem” med barnafödande och reproduktiv hälsa. De leddes också ofta av kvinnliga präster, vilket annars var ovanligt. Präster och medlemmar i nkita-kulten var tvungna att följa en mängd restriktioner vad gällde beteende, språk och matvanor. Så länge dessa följdes skänkte andarna hälsa och lycka till klanen, men om reglerna bröts kunde hemska olyckor drabba hela släkten.

Power object, nkisi, in the form of a cloth bag. The bag contains some 70 smaller objects that are completely coated with yellow pigment. An nkisi is a spirit from the land of the dead that has been bound to a power object, which is also called an nkisi.

In the northern part of the Kongo-speaking peoples’ area, simbi spirits were often called nkita. Rituals involving them tended to have similar content and mythology, and were intended primarily to solve “female problems” involving childbirth and reproductive health. They were often led by female priests, which was otherwise uncommon. Priests and members of the nkita cult were required to follow a range of strictures on their behaviour, language and eating habits. As long as these were followed, the spirits sent health and good fortune to the clan, but if the rules were broken, terrible misfortune might befall the entire group.

Made of raffia fabric, various plant parts, animal parts, stones and yellow pigment.