Typ <itemType> |
Objekt/föremål |
Plats <presPlaceLabel> |
Afrika, Kongo-Kinshasa, Kongo-Brazzaville |
Beskrivning <itemDescription> |
|
Publicerad text <itemDescription> |
-
Nr. 4. Snäckor med kraftladdade substanser, donerade av missionär Johan Hammar, som av dåvarande chefen för etnografiska avdelningen vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, Erland Nordenskiöld, al...
Visa hela
Nr. 4. Snäckor med kraftladdade substanser, donerade av missionär Johan Hammar, som av dåvarande chefen för etnografiska avdelningen vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, Erland Nordenskiöld, alltid pekades ut som den idealiske samlaren. Snäckorna har föremålsnumren; 1906.39.9-11. Att skriva föremål och samla ord Inne i missionärens stora samling finns flera mindre samlingar. Korgtyper. Saker som används för att göra palmolja. Musikinstrument. De olika varianterna av snäckamuletter intresserar mig mest. Någon är vit och fylld av blåsvart lera. En annan är rödaktig med ljusgrått innehåll. När sniglarna dött har människan tagit över deras hus och förmågan att ge gömställe och skydd. Snäckorna rymmer ett magiskt innehåll som laddar dem med läkande kraft: det kan vara krita, salt, krut och särskilda växtdelar. En av snäckorna skiljer sig från de andra. Den tunna blyertsskriften på skalets insida är knappt skönjbar för ögat. Men den finns där: en liten lista med sex ord. Här har den traditionella metoden kombinerats med en ny: det skrivna ersätter de faktiska ingredienserna. De första som lärde sig läsa och skriva av missionärerna betraktades med misstänksamhet i hembyarna: Var inte detta en form av häxeri? För lärarna var det ett led i det stora projektet att låta de omvända läsa Bibeln på sitt eget språk. För att det skulle ske måste också det muntliga språket tolkas och fångas i skrift. Och här kom samlandet in! Innan korgar, verktyg och trummor försvann i den stora packningen fästes deras namn på den lokala dialekten nogsamt på pränt. Man emballerade mer än bara saker: dyrbara substantiv för att översätta Guds ord! För missionären som samlade snäckorna säkrade de betydelsen av ordet för snäcka: ”kodia”. Den uppfinningsrika personen som skrivit i ett av snäckskalen genomförde ett nydanande experiment. Varför ödsla tid och kraft på att finna den rätta sortens växt eller krita i skogen, om det går lika bra med deras skrivna namn? Snäckan som saknade fyllning var alltså inte tom. Kanske hade den ett märkligare innehåll än alla de andra. I snäckan förenas samlandet och skriften – förändringstidens båda nya och revolutionerande tekniker för att ersätta verkligheten med tecken och orden med föremål. (Lotten Gustavsson 2004)
Stäng
|
Utställning / ingår i <itemDescription> |
|
Utställning, del av / ingår i <itemDescription> |
|
Utställning, monterdel / ingår i <itemDescription> |
|
Geografiskt namn / annat <itemDescription> |
|
Geografiskt namn / annat <itemDescription> |
|
Geografiskt namn / annat <itemDescription> |
|
Geografiskt namn / annat <itemDescription> |
|
Geografiskt namn / annat <itemDescription> |
|
Geografiskt namn / annat <itemDescription> |
|
Land / engelska <itemDescription> |
|
Land / engelska <itemDescription> |
|
Geografiskt namn / annat <itemDescription> |
|
Händelse <context> |
-
Insamlad av Hammar, Johan.
-
Brukad av bwende.
-
Ursprung i Kongo-Kinshasa, Kongo-Brazzaville, Afrika.
-
Förvärvad 1906 .
-
Utställd 2012-10-26 - i Etnografiska museet, Stockholm av B15, Magasinet - B, Magasinet - En etnografisk skattkammare.
|
Materialkategori<itemMaterial> |
- animaliskt material
|
Material<itemMaterial> |
- snäcka
|
Nyckelord <itemKeyWord> |
-
bwende people
-
1906.39.0011
-
Bakongo
-
Inköpt, utgrävt, beslagtaget
-
Magi (789)
-
Religonsutövning (780)
-
babuende
-
babwende
-
bweende
|
Mått <itemMeasurement> |
-
Längd: 12 cm.
-
Höjd: 5,3 cm.
-
Bredd: 6,3 cm.
|
Lokalt namn<itemName> |
- kodia
|
Sakord, engelska<itemName> |
- fetish
- shell
|
Sakord<itemName> |
- fetisch
- snäcka
|
Ämne <subject> |
|
Inventarienummer <itemNumber> |
|
Rättigheter för metadata <itemLicense> |
|
Källa <presOrganization> |
Statens museer för världskultur - Etnografiska museet |
Källa <url>
|
|