armband

Ett par armband bestående av två smala skinnremmar lindade med piggsvinstaggar (röda, blå och violetta). Där remmarna äro sammanbundna en rund knapp och fyra hängande fina likaledes delvis lindade (vitt, violett, gult och rött) ändade i små smala klockor av järnbleck (generalkatalogen).

För "quilldekorationer" användes vanligen piggsvinstaggar som varierade i grovlek. Ibland användes emellertid även fågel-quills. Taggarna färgades, sorterades, fuktades i munnen och plattades till med tänderna för att sedan med olika tekniker fästas på grundmaterialet, t.ex. delar av dräkter, på mockasiner, väskor, hästutrusningen etc. Man delar in taggarna på piggsvinen i fyra kategorier: a) de största, grövsta från svans, b) de från ryggen, c) de mindre från nacken, samt, d) de finaste från magen. Man förvarade quills i olika behållare gjorda av gallblåsan av älg eller buffel. Före kontakten med de vita färgades taggarna med naturfärger, senare på 1800-talet kom anilinfärgerna i nyvändning.

Tekniken var mycket högt utvecklad och hade säkerligen gamla anor.
Den uppstod förmodligen i östra Nordamerika men på prärien utvecklades distinkta tekniker och dekorationen fick där en "djärv" geometrisk stil. Denna form av dekoration överlevde dessutom länge de kommersiella "pärlorna" kom i omlopp genom handeln med de vita, även om quill i viss utsträckning kom att ersättas av de senare.

Det var männens uppgift att jaga och döda piggsvinen som inte bara dödades för taggarnas skull utan även för sitt kött, som ansågs vara en delikatess. Själva quillarbetet var dock ett hantverk för kvinnor. Även om det förekom mycket sparsam variation mellan olika folks quillarbete anses de finaste quilldekorationerna utförts av folk på centrala och norra prärien. På södra prärien förekom knappast något quillarbete.

Skilda grupper av prärieindianer har sina egna mytiska förklaringar till quillarbetet/dekorationen. Enligt blackfeets mytologi lärde Thunder Spirit (Åskanden) en gång en blackfeetindian quillarbetet efter att ha givit de första piggsvinen till denne person. Enligt oglada sioux lärde sig en ung kvinna, i drömmen, av Deer Woman (även kallad Two Woman) att göra quill. När kvinnan vaknade lärde hon i sin tur ut konsten till andra kvinnor, och tillsammans etablerade de quillhantverkets kult. Enligt cheyenne kom quillarbetet till dem med en legendarisk person kallad Buffalo Wife.

Vidare tillskrev olika prärieindianer quillworken olika betydelser. Hos blackfeet på norra prärien hade quillarbetet en religiös prägel. Endast ett fåtal kvinnor fick utföra det och de var samtliga medlemmar i "quillworksällskapet". Cheyennerna ansåg att betydelsen av att vara en skicklig quillworkhantverkare motsvarade männens betydelse som modiga krigare. Oglala sioux, å sin sida, var mindre restriktiva beträffande vilka som utförde quillarbetet. S.B./A.S.H.

litt. se: J. Bebbington 1982.