Sköld av läder. Runt tjockare skinnstycke överklätt med ett löstagbart tunnare skinnstycke av gråvit färg. Försedd med fransade skinnremmar och skinnrem som bärögla (generalkatalogen).
Sköldarna var runda och tillverkades av hård buffelhud. Den hårda huden kom från buffelns nacke. Den extra hårdheten fick man genom krympning och härdning av huden. En del sköldar var så motståndskraftiga att de lär ha kunnat vända en pil i full kraft.
De lättare sköldarna tillverkades och "laddades" av schamaner så att de skulle ha övernaturligt skyddande egenskaper. De målade mönstren hade att göra med upplevelser från drömmar och visioner. Ibland tillverkades skölden av en medicinman efter att han tolkat de visioner som en krigare haft och som innehållit information om hur skölden skulle se ut och dekoreras.
Sköldarna betraktades som heliga föremål och de ansågs bringa god lycka. Sköldarna bevarades även efter det att eldvapen börjat komma i användning - annars var skölden en del av den traditionella prärieindianska krigarutrustningen. Skölden hängdes upp på pålar på östsidan av tipin som ett föremål med magisk kraft att kunna hålla undan onda övernaturliga krafter. Skölden följde en krigare under hela hans liv och placerades invid honom när han lagts på begravningsplatsen. Det hände också att åldrade krigare gav skölden till en ung lovande krigare./SB, ASH