Enligt generalkatalogen är detta en korgflätning, påbörjad, med träform för bottnen. Materialet är granrötter som är kluvna för att erhålla en rundad och en plattare sida. I bottnen på den påbörjade korgflätningen finns en träform. Detta för att den skall få rätt form. Detta gjordes nästan alltid vid korgflätning och så än idag (se bild i artikel av Carl Johan Gurt).
Proveniensen är helt riktigt angiven som British Columbia i generalkatalogen. Några av världens finaste och mest omsorgsfullt flätade korgar kommer från nordvästkustindianerna. Det var bara kvinnorna som tillverkade korgar och hattar längs hela kusten. Eftersom det är en mycket svår konst, börjar man lära småbarnen redan vid fem eller sex års ålder. Så är det också nu hos till exempel nuu-chah-nulth.
Det var kvinnorna som utvecklade korgflätningsteknikerna och deras design. Det var och är också de som samlar in materialet för tillverkningen. När de vita kom sålde kvinnorna många korgar och de blev uppskattade både för sin design och kvalité. Under perioden 1870-1920 tjänade många indianfamiljer en del pengar på att sälja korgarbeten till vita Tusentals såldes och en hel del finns bevarade också idag. Det anse idag bland konsthistoriker att korgarna med sin design är att betrakta som konst. De ställs därför ofta ut som konst i USA och Canada. Korgar liksom hattar, speciellt sådana med invävda mönster, är idag definitivt att betrakta som konstverk. Även om korgmönstren är formella har de ibland symbolisk betydelse./JG