sängkläder, duk, textil, cepuk [[Etno]], padang angket [[Etno]]

Rektangulärt tygstycke som löper från stadkant till stadkant. Kortsidorna är ofållade. Bårderna längs med långsidorna (varprandning) och kortändarna (inslagsrandning) ramar in det reservagefärgade (inslagsikat) mittenpartiet.

Olika typer av cepuk urskiljs genom mittenpartiets mönster. Denna cepuk kallas cepuk padang angket (flowering shrub pattern) regelbundna romber med en blommande buske i varje. Padang angket är en gräsart. Physalis minima L. Motivet finns i flera variationer och är hämtat från en traditionell patola design. Bottenfärgen är rödbrun. Mönster i mörkbrunt, orangerött och vitt.

Bårderna längs kortsidorna är klarröda med gula, vita och gröna ränder (inslagsrandning) och ett smalt reservagefärgat (inslagsikat) band. Bårderna längs långsidorna är brunröda med gröna, gula och vita ränder (varprandning). Även bårderna längs med långsidorna har ett reservagefärgat (inslagsikat) band. I detta fall är två olika element kombinerade: dels batis katak, "grodben", och dels en enklare rombform. Denna reservagefärgade sektion återfinns mellan raderna av vita trianglar (även dessa i inslagsikat) på sidobårderna. Dessa kallas gigin Barong, "Barongs tänder", och hänsyftar på Barong, Rangdas motståndare.

Cepuk användes på flera sätt: till exempel som svepkjol/omlottkjol (kamben) eller draperad över axlarna (och under Rangdamasken) av Rangda och hennes assistent i rituella dramer. I denna kontext utgör cepuk ett kraftfullt magiskt attribut. Cepuk har stark skyddande och exorcistisk kraft, varför den förekommer i nästan alla former av ritualer. Speciellt vid passage riter är cepuk ett viktigt inslag, eftersom behovet av skydd anses störst vid övergångar från ett levnadsstadium till ett annat. De olika cepuktyperna har olika status. De av högst status användes exempelvis vid renings ceremonier och som svepning av av högkastiga människor. Cepuk av padang angket-typ har flera användningsområden: som ceremoniell dräkt för män, för renings ritualer och som svepning för hög- och medelkastiga. Detta exemplar är dock för kort för att användas som svepkjol/omlottkjol. Enligt generalkatalogen har det använts som "botten i vaggan".

Källa: Nabholz-Kartaschoff, Marie-Louise. "A sacred cloth of Rangda. Kamben Cepuk of Bali and Nusa Penida." i: To Speak with Cloth. Studies in Indonesian Textiles. Ed: Gittinger, Mattiebelle. 1989. Museum of Cultural History: Los Angeles.

Enligt generalkatalogen: "Duk av bomullstyg. Rödbrun bottenfärg med större delen av ytan dekorerad i ikat-teknik. Användes som botten i vaggan".

(NS) [[Etno]]