Dharmapâla
Pekingkatalogen: Vajrapâni, tib. phyag-na rdo-rje.
Kropp: Mörkblå, två armar, två ben, ett skräckinjagande huvud med grinande mun, tredje vertikalt öga i pannan, rött skägg, röda ögonbryn, rött flammande hår med gyllene vajra och grön orm, skallkrona, gyllene örhängen, fyrdubbelt halsband med bröstsmycke och på magen cakra-smycke, runt halsen hängande ner mot magen en grön orm, dubbla armband och fotringar, kring höfterna en tigerfäll samt ett gyllene bälte med rosett vid midjan. Över axlarna från armarna mot sockeln fritt hängande grön stola.
Mudrâ och attribut: Båda händerna i karanamudrâ, höger hand med kartr (!), vänster hand med pâsha.
āsana: Pratyâlîîdha, med utfall mot höger på enkel lotussockel i mörkgrönt med röda kronblad ochröd ovansida med buddhistiska symboler i guld.
Senare förluster: Tigerfällens båda labbar, symboldjur (?) möjligen ormar under båda fötterna.
Atypiskt: Vanligen håller Vajrapâni i höger hand en vajra, åskvigg, som ju också gett gudomen dess namn; här en kartr, hackkniv.
Skador: Håret nedtryckt. Tigerfällens nederdel bakåtböjd.
Färgförluster: Panna, högerarm, vänster arm, ryggen vänster sida, sockelns framkant.
Material: Målad driven koppar med turkoser och koraller.
Ålder och tillverkningsort: Ca. 1900, Mongoliet eller möjligen ateljé i Peking för mongolisk marknad.
Försluten med bottenplatta, ej fylld.
Vajrapâni,¿Han med åskviggen i handen¿, har sitt ursprung i den hinduiske regng- och åskguden Indra. I sin milda form - shânta - är han en av de fem sam-bhogakâya boddhisattva, och förekommer som följeslagare åt Buddha. I sin skräckinjagande form - krodha - är han en dharmapâla och anses som andlig son till buddha Aksobhya, samt vördas som regngud. Han vakar också över de hemliga tantriska lärorna. I sin tantriska form betraktas han som emanation av urbuddhan Vajradhâra.
Han är också beskyddare av nâgâ-demonerna - de heliga ormarna. Enligt legenden hade nämligen ormarna bönfallit Buddha om hjälp mot angreppen från garuda-fåglarna, ormarnas svurna fiender. Buddha befallde då Vajrapâni att uppträda till ormarnas försvar, varför guden ej sällan avbildas tillsammans med just garuda-fåglar, eller tom. med vingar eller krönt av en garuda.
I ghandhara-konsten avbildas han både som skägglös ynglinga och som en muskulös skäggig man.
Enligt texten Manjushrîmûlakalpa är Vajrapâni ledare för vajra-klanen och utgör en motsvarighet till Avalokiteshvara som leder lotus-klanen. Båda dessa gudomligheter åtföljer Buddha, ledare för tathâgata-klanen. Enligt samma text ingår han i en grupp med sju eller femton andra bodhisattva, och är en medhjäl-pare till Buddha. Han anges i texten som blå eller gyllene.
Tillsammans med Manjushrî och Avalokiteshvara ingår han i en triad kallad rigs gsum mgon po . De tre gudomligheterna representerar rätt handlande, rätt tal och rätt tanke vilket svarar mot Vajrapânis kraft, Manjushrîs vishet och Avalokiteshvaras barmhärtighet.
Den här avbildade formen är en av de allra vanligaste och anger Vajrapâni som åsk- och regngud. Anmärkningsvärt är att han i stället för en Vajra, det attribut som gett honom namnet, håller en kartr. En liknande framställning, också mongolisk i dolonnor-stil och i driven metall, återges av van Goidsenhoven (1970:56). Förutom kartr bär Vajrapâni här även en khatvânga.
Som regngud beskyddar Vajrapâni de heliga ormarna, nâga, klu, vilka särskilt förbinds med regn och vatten.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
