Mahâpancarâja,
tib. sku lnga rgyal po, De fem stora kungarna eller gnas chung chos ye, Beskyddarna av oraklet i gnas chung.
Pekingkatalogen: Byan-phyog 'phrin-las rgyal-po
Kropp: Svartblå hudfärg, två ben, två armar, ett skräckinjagande huvud med grinande uppsyn, rött hår, tredje vertikalt öga i pannan, hjärtformat örhänge i rött och guld, plattbrättad röd hatt med kulle krönt av vita band och gyllene vajra. Kullens fram- och baksida med stilicerat shou-tecken för långt liv. Bär mörkblå väst med guldmönster, samt rödbrun omlottlagd långskjorta, vita byxor och gröna stövlar.
sana: Rider gränsle på vit elefant stående på enkel lotussockel i svartgrönt med röda kronblad och en brunröd (ursprungligen sannollikt mörkröd) ovansida.
Attribut: Höger hand churî (offerkniv), vänster hand pâsha (fångstkrokar).
Försluten med träplatta, ej fylld.
Senare förluster: Det gröna stolabandets överdel, ett örhänge.
Färgförluster: Elefantens panna, bakre vänster ben, vänster öra, vänster bakre sida, samt ryttarens vänster nedre sida. Saltutfällningar på dräkten.
Material: Målad driven koppar.
Ålder och tillverkningsort: ca. 1900, Mongoliet eller ateljé i Peking för mongolisk marknad.
Den här aktuella guden identifierar Lavizzari-Raeuber (1989, s 184) som Choi chung, (sic. chos skyong ) en av De fem stora kungarna. De antas utgöra en grupp deificerade hjältar från förbuddhistisk tid, kanske bröder, och med ursprung i Mongoliet. Padmasabhava passiviserade dessa gudomligheter. De betecknas därför också som dam can, dvs. ¿edsvurna¿, på grund av den ed som tvingar dem att beskydda främst kloster men också oraklet i gnas chung.. Chos skyung beskrivs detaljerat av Grünwedel (1900, s 185) utan att namnges. Hos Bunce (1994, s 103) är han både beskriven och namngiven samt anges såsom ¿Magins konung¿. Gordon (1960, 37) anger som alternativt namn thun gyi rgyal po. Nebesky-Woikowitz (1956, s 130) anger den i Pekingkatalogen använda benäm-ningen 'phrin las rgyal po, ¿gärningarnas konung¿, såsom en titel för dpe har.