skulptur, figur

Mahâpancarâja, tib. sku lnga rgyal po

tib. pe har ( även pe kar, pe dkar, dpe dkar, dpe har) eller 'phrin las rgyal po, ¿Gärningarnas konung¿.

Pekingkatalogen: 'Phrin-las rgyal po.

Kropp: Vit hudfärg, två ben, sex armar, tre huvuden; det centrala vitt, höger rött, vänster blått; tredje vertikalt öga i pannan; Avbildad med blå väst, röd långskjorta, vita byxor och gröna stövlar, röd plattbrättad hatt krönt av gyllene band och vajra. Hattens kulle fram- och baktill med stilicerat shou-tecken för långt liv.

sana: Rider sittande sidledes på ett vitt lejon med sadeltäcke, grön man och svans, bärande halsband med gyllene bjällror. Enkel grön lotussockel med röda kronblad, röd ovansida med stilicerade molnformationer i guld.

Attribut: Höger övre hand pâsha (fångstkrokar), mellersta handen cakra-krönt spira, nedre handen khadga (flammande svärd). Vänster övre hand en churî (offerkniv), i mellersta handen en câpa (pilbåge), i nedre handen en vajra (åskvigg).

Senare förluster: 4 örhängen samt halva åskviggen.

Färgförluster: Hattens bakre brätte, sockelns bakre ovansida, sockelns vänstra nederkant.

Atypiskt: Är här inte avbildad med gadâ (klubba), eller danda (magisk tantrisk stav).

Försluten med träplatta, ej fylld.

Ålder och tillverkningsort: ca. 1900, Mongoliet eller ateljé i Peking för mongolisk marknad.

Material: Målad driven koppar med turkoser och koraller.

De fem dharmapâla, tib. chos skyong, de ¿fem kropparna¿, tib. sku lnga, eller de ¿fem kungarna¿ är samtliga beteckningar på en grupp gudar av förmodat förbuddhistiskt urpsrung och som förbinds med legenden kring Padmasam-bhava och byggandet av klostret bsam yas. Deras ledare anges vara guden pe har som tillsammans med några andra gudar avkrävdes ett löfte att beskydda den nya religionen. Därav kallas de allmänt också dam can, ¿edsvurna¿ eller de ¿som avlagt löfte¿. Från att först ha residerat i bsam yas flyttade senare guden pe har sitt säte till nuvarande gnas chung, ¿det lilla residenset¿, ett kloster strax utanför 'bras spungs nära Lhasa, där han uppenbarade sig i form av en fågel i ett träd. Det tibetanska statsoraklet som residerar i gnas chung antas bli besatt av guden pe har. Förutom som orakelgud vördas han som väktare av klostrens egendom. Hans namn har felaktigt härletts ur sanskritordet vihâra, ¿kloster¿.

Den hos Chandra, L. 1988 s. 201 avbildade 'phrin las rgyal po, skr. Karmarâja, avviker betydligt.

Grünwedel, A. 1900, s. 184 f.
Gordon, A. 1969 (1939) s 37, s 93.
Lavizzari-Raeuber, A. 1989 (1984) s 182 f.
Pal, P.1969, s 105, bild nr 76, s 152.
Nebesky-Wojkowitz, R. de, 1956. Oracles and demons of Tibet, The Hague: Mouton & Co .'S-Gravenhage, s 95 ff, 445 ff.
Das, S.C. 1960 (1902), A Tibetan English dictionary, Calcutta: s 785.
Chandra, L. 1988 (1987) s. 200 f.
Bunce, F.W., 1994, s 161.