skål, kärl, teknikprov

Kalebasserna dekoreras med en teknik där man ristar in motivet på ett svartfärgat underlag. Denna skål är svartfärgad inför kommande inristningar.

I Izalco förfärdigas kalebasskärlen uteslutande av kvinnor. När frukterna är mogna, avplockas de från trädet (Crecentia L.) med största omsorg. Med hjälp av en kniv öppnas de på den led man önskar och allt efter den form man vill ge kärlet. Fruktköttet med dess talrika frön avlägsnas. Därefter skrapas, den tunna gröna nästan läderartade överhuden med det refflade skalet av ett slags havsmussla (Arca sp) och finpoleras sedan med de torra, hårda och skrovliga bladen av gaurumo (Cecropia sp.), ett av Centralamerikas vackraste och mest karakteristiska träd. Genom denna polering erhåller skalen en särdeles vacker och slät, bländande vit yta. När de torkat fullständigt tillreds genom kokning en svart, flytande färgblandning, bestående av sönderstött träkol, med tillsats av litet socker eller honung samt pulveriserade baljor av "korpträdet" (cacalont cuahhuitl) av familjen papilionaceae. Träkolet ger färgen, sockret lösningen vidhäftande klibbig och dekokten på baljorna förlänar den ytterst varaktiga polityren. En liten trasa doppas i den svarta färgen, och med denna bestrykes kalebasskärlets yttersida. Så lämnas detta ånyo att torka.

(citat ur C. V. Hartman Kalebassträdet i tropiska Amerika, Uppsala 1911. sid. 269 ff)

Skålens bark är avskrapad med musselskal och polerad med Guarinna-löv, och motivet har ristats fram i den svarta färgen av en pipilkvinna i Izalco.