Andersson, Karl

Karl Andreas Andersson (i riksdagen kallad Andersson i Fiskebäckskil, senare Andersson i Stockholm), född 24 februari 1875 i Stenkyrka församling, Göteborgs och Bohus län, död 8 oktober 1968 i Danderyds församling, Stockholms län, var en svensk havsforskare, politiker och partiledare (liberal).
Karl Andersson, som kom från en bondefamilj, blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1899 och filosofie doktor på en avhandling i zoologi 1907. Han deltog också i den första svenska Antarktisexpeditionen (1901 - 1903) under ledning av Otto Nordenskjöld. År 1907 anställdes han som fiskeriintendent och han var 1925-1941 byråchef vid lantbruksstyrelsens fiskeribyrå. Han var även president för internationella rådet för havsforskning 1948-1952.

Andersson var riksdagsledamot i flera omgångar: den 16 januari-31 december 1913 i första kammaren för Göteborgs och Bohus läns valkrets, 1918-1919 i andra kammaren för Göteborgs och Bohus läns södra valkrets samt 1920-1925 och 1931-1933 i första kammaren för Göteborgs och Bohus läns valkrets. Som liberal politiker tillhörde han i riksdagen Liberala samlingspartiet, och efter den liberala partisplittringen 1923 anslöt han sig till Sveriges liberala partis riksdagsgrupp Liberala riksdagspartiet. I riksdagen var han bland annat suppleant i jordbruksutskottet 1920-1925 och ordförande i andra kammarens tredje tillfälliga utskott 1918. Han var som riksdagsman särskilt engagerad i fiskeri- och sjöfartsfrågor.

Karl Andersson var också partiledare för Sveriges liberala parti 1932-1934 och blev därmed partiets siste ordförande innan bildandet av det återförenade Folkpartiet.