Östberg, Wilhelm - Tanzania

T2:38-41. En av byborna i köper upp tomater i grannskapet. Han har chartrat en lastbil för att köra tomaterna till Dar es Salaam. Där vidtar komplicerade förhandlingar med mellanhänder för att kunna sälja grödan vidare. Dagspris och kontakter inom handelsnätverken i Dar es Salaam avgör hur stor förtjänsten blir. Bara den som har kapital att falla tillbaka på vågar köpa upp tomater i större skala och hyra en lastbil. Tomater är färskvara och det hela är lite av ett vågspel. Bilder från mbugu dominerat område i Lushotos alpina zon.
T2:42-43. Odlingslandskap i ett område dominerat av (wa)mbugu, Lushotos alpina zon
T2:44-46. (Wa)mbuguby i Lushotos alpina zon
T2:47. Odlingslandskap vid byn Mnenia belägen i låglandet i norra delen av Kondoa District. Till vänster i bild bevattnade odlingslotter. Vattnet förs i enkla kanaler med gravitation från höglandet. Till höger i bild förbereds bassänger för bevattning. I bakgrunden ugnar för bränning av tegel. Dominerande folkgrupp i Mnenia rangi.
T2:48-49. Bevattningskanaler i byn Mnenia belägen i låglandet i norra delen av Kondoa District.
T2:50. Det är torrt och hett i Mnenia. Möjligheterna till regnbevattnat åkerbruk är begränsade. Men dit vatten från bergsbäckar kan ledas odlas ris, lök, tomater, bananer, mango och många andra avsalugrödor.
T2:51-53. Bevattningskanaler i byn Mnenia belägen i låglandet i norra delen av Kondoa District.
T2:54. Minibuss från höglandet har anlänt till Mnenia. Den fortsätter genom låglandet till byarna Pahi, Itololo osv – alla med sämre odlingsbetingelser än Mnenia. Man bunkrar gärna upp med färska grönsaker att få med sig hem. Minibussen har importerats begagnad från Japan och har kvar japanska skrivtecken, som berättar om dess tidigare användning.
T2:55. Rödlök till försäljning i Mnenia.
T2:56. Under höga skuggträd i Mnenia säljs grönsaker från de bevattnade odlingarna till förbipasserande. Mnenia är också en huvudleverantör av färska grönsaker till staden Kondoa.
T2:57. Marker för regnbevattnad spannmålsodling. Mnenia, Kondoa District.
T2:58. Odlingsryggar (matuta) för t ex sötpotatis anläggs. Mnenia, Kondoa District.
T2:59-62. Rajabu Bela bor i byn Choka i Kondoadistriktet, längs huvudvägen norrut. Här har han startat sitt eget trädplanterings- och historieprojekt. I ett par årtionden har han systematiskt planterat träd på sina marker, särskilt invid en sandflod, för att visa att träd förbättrat miljön och odlingsbetingelserna. Vid huset finns hemmålade skyltar som propagerar för trädplantering (Låt oss ta hand om miljön, kvinnor och män plantera träd, det går, ny kraft, använd odlingsryggar, osv.) Ute i markerna finns skyltar som anger vilka träd som växer där men också sådana som påminner om betydelsefulla datum, som Rajabu tycker att alla bör känna till och komma ihåg (Tanganyikas självständighet, folkräkning i Tanzania, när J. Kikwete valdes till president, J. Nyereres dödsdag, USA:s anfall mot Irak, när Tanzania fick en kvinnlig finansminister, olika möten med Afrikanska Unionen, osv.). På bilderna ses Rajabu (i vit mössa) tillsammans med en av sina söner och Kondoadistriktets tidigare ansvarige tjänsteman för naturvård A.M. Sakaya (i keps).
T2:63. Ett ungt par har startat en plantskola invid sitt hus och säljer plantor både till privatpersoner och institutioner som skolor och utvecklingsprojekt.

T2:64-66. Vedtransport, Goima Division, Kondoa District.
T2:67- 71. I byn Goima, Kondoa District, saknas ytvatten under ca. 8 av årets månader. Vattenhål grävs fram i uttorkade flodbäddar. Dalai, nära byn Mondo, Kondoa District. Det innebär långt köande vid de grävda vattenhålen i den uttorkade flodbädden. Vattnet sipprar långsamt fram i sanden i botten av vattenhålen och är allt annat än klart. Det är vanligt att någon i hushållet ständigt är på väg för att hämta vatten, ofta ett par timmars väg från hemmet. De med tillgång till en åsnekärra eller cykel kan tjäna penar på att sälja vatten.
T2:72. Boställe i Goima, Kondoa District. I bakgrunden Burunge Hills. Huset till vänster är av banda-typ, högt tak som ger luftigare inomhusatmosfär. Innan regnperioden inleds, någon gång från december, kommer hålet i taket att repareras. Huset till höger är av tembetyp, typisk särskilt för rangifolkets bosättningar, men används ofta också av burungefamiljer.
T2:73. Boställe i Goima, Kondoa District. Hus av tembe-typ, med platta tak. Tembehus är typiska för rangifolkets bosättningar, men används ofta också av burungefamiljer. Rangiområdena är ofta avskogade och det är svårt att få material till höga tak. Istället används då kortare stolpar som läggs horisontellt och täcks med en blandning av jord, grenar och gräs. Hö ligger på taket, fredat för betande djur, och kan användas som tak till hus av typen banda. Husen är något nedgrävda i marken. Huset till höger har plåttak. Stenarna är avsedda att hålla takplåten på plats när virvelvindarna sätter mot slutet av torrperioden. Ofta är virket för dåligt att fästa takplåtarna ordentligt, och bra spik saknas, för att inte tala om skruv. Träd och buskar invid husen är typiskt för burungeboställen medan rangifamiljer föredrar att det är bostället är fritt från vegetation.
T2:74. Lertegel uppställda för torkning vid ett boställe i byn Mirambu, Goima Division, Kondoa District.
T2:75. Bostället tillhör en av de mest välbärgade familjerna i byn Mirambu, Goima Division, Kondoa District.
T2:76. Traditionsbärare bland rangi, kunnig om äldre odlingsmetoder och folkmedicin, byn Goima, Kondoa District
T2:77-81. Burungefamilj, byn Goima, Kondoa District
T2:82-83. Utsädet placeras högt upp i ett träd, skyddat från betande djur. Burungefamilj, byn Goima, Kondoa District
T2:84-85. Dags att så majs. Utsädet repas av kolvarna. Burungefamilj, byn Goima, Kondoa District

Wilhelm Östberg. Bildsamling T2 (Tanzania 2007/8). Bilder av byliv och odling från tre distrikt: Njombe i södra Tanzania, Lushoto i östra och Kondoa i centrala Tanzania. 2007-2008.
DIABILDER

T2:1, Téplantage, ekologisk odling, Luponde Estate, Njombe District
T2:2, Byn Itipula, Njombe District. En vattenpump har installerats och invigs, lokalt självhjälpsprojekt.
T2:3-5, Byn Itipula, Njombe District. En handelsmans medhjälpare köper upp potatis. Han kommer med egna säckar, som är väsentligt högre än den vanliga 90-kilos säcken. Potatisen säljs per säck och bönderna tvingas alltså lämna nästan dubbla kvantiteten potatis för varje säck de säljer. Systemet kallas lumbeza och är i princip förbjudet men praktiseras brett. När skörden kommer behöver många producenter sälja direkt och köparna bestämmer villkoren. Potatisen säljs sedan vidare till Dar es Salaam, i vanliga säckar.
T2:6, Byn Itipula, Njombe District. En mila för träkol anläggs
T2:7-8, Byn Itipula, Njombe District. Mila för träkol
T2:9, Byn Itipula, Njombe District. Tegelbränning
T2:10, Byn Itipula, Njombe District. På väg hem med skörd
T2:11, Byn Itipula, Njombe District. Den mest värdefulla åkermarken finns i dalbottnar, där fuktighet stannar kvar längst. Här odlas grödor med högt marknadsvärde som t.ex. sockerrör och tomater.
T2:12, Byn Itipula, Njombe District. Lokalt vattenprojekt. Tre unga kvinnor från en lokal biståndsorganisation i staden Njombe ansvarar för projektering och genomförande. Byborna hjälper till med ytterligare arbetskraft och lokalt producerade material
T2:13-18, Byn Itipula, Njombe District. Lokalt vattenprojekt. Vattenhålet borrades invid byns grundskola. Rören monteras och vattnet kommer. Snart dags för invigning av byns nya vattenförsörjning.
T2:19-21, Byn Itipula, Njombe District. En tjänsteman, specialiserad på växtodling, från distriktets jordbruksförvaltning är på besök och inspekterar byns kommunala téodling. Byordföranden bär gul keps med porträtt av landets president J.K. Kikwete. Det har nyligen varit val i landet och byordföranden är aktiv i det statsbärande partiet CCM (Chamaa Cha Mapinduzi).
T2:22, Byn Itipula, Njombe District. Säckar med träkol för försäljning.
T2:23-24, Byn Itipula, Njombe District. Spannmålsodling på sluttningarna och intensivodling av mer värdefulla avsalugrödor på dalbottnarna.
T2:25-27, Ett lokalt skogsreservat i Njombe District. Flera olika byar har gått samman för att avsätta mark för Misitu ya Asili, ”skog för tradition/ursprung”. Skylten tillkännager också att projektet invigdes 2003 av ledaren för den nationella organisationen Mwenge (Facklan), som varje år organiserar att en eld förs genom landet till Dar es Salaam för att högtidlighålla landets självständighet (Mbio za Mwenge wa Uhuru).
T2:28. Soni Division, Lushoto District. En bevattningskanal löper genom bergslandskapet
T2:29-30. Soni Division, Lushoto District. Odlingslotter i bergslandskap
T2:31-34. Soni Division, Lushoto District. En handelsman förbereder en transport av tomater till Dar es Salaam. Lushoto står för en stor del av de grönsaker och frukter som säljs i Dar es Salaam.
T2:35. Under kolonialtiden fanns det gott om brittiska lantbrukare i Lushotobergen. En och annan bostadsbyggnad finns kvar i ungefär samma skick som för mer än ett halvsekel sedan.
T2:36. Odlingslandskap i dimma högt uppe i Lushotobergen.
T2:37. Dimman ligger ofta kvar kring bergstopparna i Lushoto. Odlingslandskap med en by i bakgrunden.