katalog

»Amaqebelengwana», pannprydnad för unga af båda
könen.

56 »Ishende», prydnad att fästa i håret på ena sidan af
hufvudet på unga af båda könen; fästes också på armen.

57—67 »Umampapeni», hals- och hårprydnad för unga af båda
S"£ » könen.
08—70 »Icube», viras om fotlederna på unga af båda könen.

De två mindre användas som armband.
71—72 »Involishi» hänges på bröstet på unga af båda könen.

73 »Uhlanga», af majsstjälk, prydnad att sätta i örat,
74—80 »Izinhlanga (rör) ezilotshiweyo» (som äro tecknade).

£y Dessa rör stickas i ett hål i öroutippen och tjänstgöra an-
tingen endast som prydnad eller ock som snusdosor.

55— 80. Malutuli stam, Appelsbosch.

81 »Umbijo», halsband eller hufvudprydnad för unga af
båda könen.

Sobuzas stam, Umvoti, ffaye.

H2—87 »Umbijo», armband för unga af båda könen.
Malutuli stam, Isikotwe, Appelsboschs Miss.-distr.

»Umbijo», armband, eller om pärlbandet är långt, att
bäras pä bröstet och under armen. Gjordt af ett gräs.
som kallas »imbijo».

Xyuswa stam, Ozwatini.

88 »Udhli», bröstprydnad af pärlor, bäres af unga af båda
könen, är ofta en fästmös gåfva till fästmannen, som köper

sina gengåfvor i butikerna.

8!) »Ungexo», halsband, endast som prydnad, icke amulett.

Klorna af ben äro imitation af tigerklor.
Malutuli stam, Appelsbosch.

KLÄDEK OCH PKYDXADSPERSEDLAR. 9

»Unmcedo ka Mala». Penisfodral. »0

Undala» är en ätbar frukt af »ilala» (palm).

Lutuli stam, Inhlangakazi.

»Inxota». armband. Metallen smältes (fr. sten) al de i)l

gamle. Funnen i jorden nedanför Ozwatini, ej långt från
Åppelsbosch. Tre st. sådana brukade bäras af höfdingarne

och umndhlunkulu, ej af hustrurna, Vanliga människor

tillätes ock att bära inxota, men ej af mässing, utan at

järn. När i solhettan metallen blef för het, afkyldes den

med vatten, som påhälldes. I början af 1800-talet bodde
i dessa trakter Amacubenis stam, som tillverkade och bar

inxota. När i början af 1800-talet zulukungen Tshaka
uppträdde på skådeplatsen, härjande och ödeläggande, gräfde
stammen ner sina värdesaker i jorden och flydde för Tshaka
till Umzinkulu-floden i södra delen af Natal, där de i stället

för att återvända slogo sig ner och finnas ännu i dag.

Deras land upptogs af andra stammar, som icke begagna

inxota. som dock teres ännu af nämnda stam och äfven i

Zululandet.
Umndblunkuhi är en samling flickor, som en stam sändt

npp till konungen eller höfdingen att stanna i hans gård

som hans egendom och arbeta för honom, tills han antin-

gen tog dem till hustrur eller sålde dem för kreatur eller
bortgaf dem till gunstlingar. Hvarje större gård i Zulu-
landet var förpliktad att i present ge kungen åtminstone

en fullvuxen flicka, som därmed fullkomligt upphörde att

vara faderns egendom.
»Amagcagcane», halsband för unga af båda könen. •>'-

Lutuli stam. Inhlangakazi.

»Ushindindi», att bäras på bröstet af unga af båda könen. Jtt-.MrX

Xvuswa stam, Ozwatini.
»Ushindindi», att fästas i håret, så att det faller ned9»-.H>

på ansiktet på unga af båda könen.

Xvuswa stam, Ozwatini.
»Ungexo wezindawo». Halsprydnad för kvinnor. At97

träbitarna, som äro gjorda af rötterna af en säf-art, »m-

davvo» (en art af Cyperns), bita de sinåstycken och tugga

dem mot knip i magen, som enligt zuluföreställning föror-

sakas af maskar. Medicinen säges lugna maskarna, men

icke döda dem.
indaworoten är äfven ett godt medel mot ond andedräkt.

Cyperus (indawo) är känd öfver hela världen för sina

carminativa (väderfördelande) egenskaper.

10 LJONGQVI8TS SAMLING AF ZULUSAKEE.

En annan kraftig medicin är »inkomankoma» l
,
en orm-

bunke, hvaraf roten (som jagliört) användes mot binnikemask.
De infödde läkarne besitta många andra mediciner, som

de hvite läkarne skulle afundas dem. Svårigheten är att
komma dem pä spåren, enär de

oy. rt., oy./?.

KATALOG

ÖFVER

PASTOR FR. LJUNGQVISTS OCH FRU I.WALBERGS

ETNOGRAFISKA SAMLINGAR FRÅN NATAL

OMFATTAR RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNINOS

INVENTAR 07. 14 OCH 07. 17

> RIKSMUSEUM *

PRIS 25 ÖRE.

KATALOG

OFVER

PASTOR FR. LJUNGQVISTS OCH FRU I.WALBERGS

ETNOGRAFISKA SAMLINGAR FRÅN NATAL

OMFATTAR RIKSMUSEETS ETNOGRAFISKA AFDELNINGS

INVENTAR 07. 14 OCH 07. 17

UPPSALA 1907
ALMQVIST & W1KSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.

Pastor Fr. Ljungqvists och Fru I. Walbergs samlingar äro

gjorda bland Zulukaffrerna i Sydafrika inom Svenska Kyrkans mis-

sionsfält. De äro hopbragta för Riksmuseets och etnografiska mis-

sionsutställningens räkning. Då Pastor Ljungqvist och Fru Wal-

berg lämnat många intressanta upplysningar om användandet af de

föremål de samlat, har det ansetts lämpligt att trycka en särskild

katalog öfVer dessa. Detta har skett på bekostnad af Svenska Kyr-

hans missionsstyrelse.

Pastor Fr. Ljungqvists samling liar i Riksmuseets etnografiska

afdelnings inventar numren 07. 14. 1—261 och Fru I. Walbergs

07. 17. 1—35.
Önskvärdt vore, att flera af museets inventar kunde blifva

tryckta, då de innehålla många originalmeddelanden af värde och

äfven på så sätt vore skyddade för att gå förlorade genom eldsvåda.

Ljungqvists samling af Zulusaker från
Appelsboschs missionsdistrikt.

Aniadhlozidyrkan och Trollmediciner.

Prästers och prästmnors (dbcmgoma) utstyrsel.

»Impepo». Bladkrans, som göres af en växt med samma 1—2 \(
namn. Den är synnerligen kraftig att kalla fram amad-
hlozi (de aflidnas andar, som zuluerna dyrka). Uingoma
(präst eller prästinna) nyper af en del blad, söndersmular
dessa och strör dem öfver ett stycke af ett sönderbrutet
lerkärl (udengezi), på hvilket är lagdt glöd och på dem ett
köttstycke (umhlehlwe) af en ät amadhlozi offrad get. Uden-
gezi måste stå på umsamo, som är amadhlozis plats i hyd-
dan (se hyddan!), får ej sättas på iziko (eldstaden). —

Doften af offret är en söt lukt för amadhlozi och har en
stor kraft att »upplysa dem och göra dem hvassa» = kalla
fram dem och göra dem pigga. — Impepo trades öfver
hufvudet och ena armen och hänges ned på bröst och sida.

»Ungwamba». Gehäng som göres af hvita (ej svarta) 3—10
getskinn (ej skinn af andra djur) för att »upplysa amad-
hlozi, cl. ä. göra att de uppenbara sig och göra sin när-
varo förnimbar och att de må bli hvassa d. ä. pigga upp
sig». Ungwamba hänges öfver hufvudet ned på bröst och
sidor under armarna.

»Umxezo». Gräskrans som göres af ett gräs, kalladtll—1*2

inxaluka» och kränges öfver hufvudet ned på bröst och
rygg i olika vändningar.

»Amashoba», svansar af nötkreatur, brukas af »aban-13—15
goma», när de dansa eller företa en längre Vandring. De
fästas vid armarne eller benen.

<T

4 L.1UNUQVISTS SAMLING AF ZULUSAKER.

De begagnas dock äfven af andra personer vid dans

och andra högtidliga tillfällen. 1—12 begagnas däremot
uteslutande af »abangoma» och utgöra deras väsentliga

utstyrsel.

1-15 Gjorda och köpta inom Malutuli stam. Appelsbosch.

Trollmediciner:

»Ubulawu». en blandning af mediciner, som »abangoma:

(präster och prästinnor) använda för att »upplysa och kalla

fram »amadhlozi» och göra dem hvassa d. ä. uppigga dem.

så att cle uppenbara sig.»

Beståndsdelarna i Ubulawu äro

:

16 »Izaza», rötter af izaza-plantan,
hvilka malas och blan-

das med vatten.
17 »Ugwayana», roten af denna planta males och

blandas

ined izaza.

18 »Isiwisa», roten males och blandas
med 10 och 1/.

Gåfvor af Noraqela Lutuli, Inhlaugakazi. Izaza brukas äfven

af inföddc läkare (izinyanga) för att förskaffa sig god prak-

tik och kallas då »umuti wezindhlela» (vägarnes medicin)

d ä. att få patienter i långa banor. De dricka medicinen

i mängd, tills de kräkas och två sig med resten. Användes

äfven af unge män för att »rena sitt blod», så att

, Ozwatini.

175—176 »Indebe yamanzi», vattenskopor af »isehva».
Nyuswa stam, Mona.

177 »Uzwati», elddon af » umtombe» -trädet (Ficus natalensis)..
Den nedre med hål i kallas »imvati yomfazi» och den
längre, som genom hastig rullning mellan händerna gnides
i en fördjupning i den förra, kallas »imvati yendoda». När
det gamla hålet är utslitet, göres ett nytt, tills »imvati
yomfazi» är slut. Eldgnistorna uppfångas af pulveriserad
»amalongwe» (torr kreatursgödsel), som strös öfver torrt
gräs, på hvilket »imvati yomfazi» är lagd, och man blåser
på, gräset. När detta fattat eld. lägger man därpå torra
pinnar. Zuluerna äro mästare att göra upp eld. äfven i
regnväder ute i det fria. Numera begagna de infödda all-
mänt svenska tändstickor.

Lutuli stam. Inhlangakazi. Gåfva af Noraqela, kristen.
Inhlangakazi.

178 »Umtshanelo wokukonza», frierikvast. Om en Hicka
råkar att bli kär i en gosse, går hon till hans gård och
ställer sig in hos hans syster eller mor (till fadern vågar
hon sig icke) och »konzar» = hyllar syster eller mor med
en gåfva t. ex. en kvast. Dessa veta da. att flickans
hjärta är i brand för någon gosse i gården. Göres af ett
gräs, kalladt »umtshanelo», däraf namnet.

Nyuswa stam, Ozwatini.
17!)

—

1S1 »Umtshanelo», 3 st. vanliga sopkvastar af nämnda gräs..
Gåfva af evangelisten Moyas hustru, Mona.

182 /Icanzi lweneema», sofmatta. Gjord af »iucema», en
lång vass, som växer i sumptrakter vid kusten och är det
bästa, men ock dyraste stoffet för liggmattor.

En brud kommer till bröllopet med en hel del mattor,
af livilka en del utgöres af bättre och dyrare slag som
denna. Ofta har bruden börjat att arbeta på dem, innan
bon viste af någon fästman.

Lutuli stam. Inhlangakazi.

183 »Icanzi», liggmatta af samma slag. men billigare arbete.
Lutuli stam, Inhlangakazi.

HUSGERADS8AKEB. 15

Zujuerna ha icke madrass eller något sådant, utan en
liggmatta lägges direkt på hyddans jordgolf, som ej alltid
år fritt från gropar och ojämnheter. Kommer en europé
till en zulugård, äfven en höfdings, bjudes han på en
»icanzi» och »isicamelo» (se n:o 187). De kristna ha ej
sällan sängar.

Lutuli stam, Inhlangakazi.
»Isieepu», sittmatta, hvarpå den nygifta hustrun plägar 184—185

sitta, tills hon fatt första barnet. Efter första barnet sit-
.„g

ter hon pä en liggmatta.
Små barn sitta också på »isieepu».
Nyuswa stam, Ozwatini.
»Isieepu». Amasembo stam. Umgeni. 180
(iafva af evangelisten Eleofase Nene. Appelsboseh.
»Isicamelo», »hufvudkudde» af »inhlokotshane»-trädet. 187
»Isicamelo» af »urngwenya» -trädet (Harpephylhnn caff- 188

rum).
Lutuli stam. Inhlangakazi.
»Isicamelo» af »umumbu» -trädet, som växer i kust- 18!)

trakter.

Malutuli stam, Appelsbosch.
»Isicamelo», Lutuli stam, Inhlangakazi. 190
Isipontsho». att sätta skedar uti. li>lx
Gjord af »ikwanl», en slags gröfre vara. hvaraf billiga

sofmattor göras, och hunden med »uzi Iwamakiwane» (vild-
tikon).

Lutuli stam, Ozwatini.
»Isipontsho». gjord af »incema»-vassen. 192
Usiane stam, Égweni. Gåfva af evangelisten Samuel

Maoyeza. Egweni, Appelsbosehs miss. distr.

Några födoämnen.

Indhlubu», jordbönor, växa under jord; mycket plan- 193
terade och omtyckta af de infödde.

»Upoko», ett slags gräs med vippa. Frukterna (fröna) 194
malas på sten och uppsiickas med tungan; användas äfven
att lägga i öl för att göra det bättre. Planteras ej mycket.

»Imbumba», bönor, som växa underjord. Mycket om- 195
tyckta af de infödde.

»Izintanga zamasehva». frön af »amaselwa», en slags 196
pumpor, hvilka som unga ätas och, mogna, för sitt hårda
skal användas till olika mat- och dryckeskärl.

l(i LJUNGKVISTS SAMLING AF ZULUSAKEl!.

197 »Umjwili». röttenia ätas af de unga. Vild växt.
198 »IJmayekondo», d:o d:o.
199 »Umampobane», d:o do.
200 »Amabele». vippa (Sorghum vulgäre). 01 brygges

älskar); är ditt hjärta rödt?
(= vredgas ditt hjärta'.-').

Hvita och gula pärlor: »inhliziyo yami imhlope, ngi
ncwaba, wena u ncwaha na» V = mitt hjärta är hvitt (= äl-
skar); jag är som en grönskande äng om våren; grönskar
du af välmåga? (det är, har du kreatur i morgongåfva tor
en flicka?).

Om en korg gifves, sändas många svarta pärlor och
några få hvita och röda. Vid jakande svar sändas inånga
hvita pärlor med några få blå och röda. Somliga mena,
att de röda pärlorna äfven kunna betyda: brinna af kärlek.
Bref af detta slag sändas ibland i kuvert med posten mel-
lan t. ex. Johannesburg och här.* De inskränka sig natur-
ligen till dem, som icke kunna skrifva.

Gåfva af Sara Zulu, Ifaye.
239 »Ipasi», detta lilla bref (ipasi) med sina svarta och

röda pärlor inger icke mycket hopp.
Gåfva af en kristen flicka på Ifaye.

•240 »Ugubu», musikinstrument.
a »Inhlali», strängen af flätade kosvanssenor.
b »Uti lokushaya ugubu», grässtrå att »slå» »ugubu» med.
c »Isiqobongo soselwa», pumpskal för ljudet, resonansbotten.
d »Inkata yotshani», stallet af gräs, för ljudets skull.
e »Intambo yozi», snöret, som fäster stallet vid »isiqo-
bongo».

f »Ixolo», bågen, som göres af »ixolobusken». Detta
träslag väljes för ljudets, styrkans och lätthetens skull.

»Ugubu» begagnas mest af unga af båda könen, men
äfven af äldre, »om hjärtat så önskar».

Lutuli stam, Ozwatini.
241 »Umfuma wamaka», kärl för »amaka» (105) att an-

vändas på resor, i synnerhet till bröllop.
Nyuswa stam, Mona. Gåfva af kristen på Mona.

242 »Isoco sokupeka», kokkärl med lock, gammal. Numera
begagnas järngrytor.

Nyuswa stam, Mona. Gåfva af evangelisten Moya, Mona.
243 »Umkele wesijingi», kärl att äta »isijingi» (gröt af majs-

mjöl och pumpor) uti.
Nyuswa stam, Ozwatini.

244 Lerkärl. Gåfva af fru Aurora Ljungqvist, Appelsbosch.
Nyuswa stam, Ozwatini.

DIVEBSE SAKER. 21

»Isitsha semiti», kärl att koka eller förvara mediciner i. 245
Nyuswa stam, gåfva af kristen på Mona.
»Umcagulo», matkärl. 240
»Umcagnlo», matkarl. 247
Båda inom Nyuswa stam, Mona och gåfvor af. kristen,

Mona.
»Umkele wokupeka ukudhla», grytkärl att koka mat i. 248
Nyuswa stam, Mona. Gåfva af kristen på Mona.
Imfe», fruktvippa af »imfe» (sorghum saccharatum), 24!)

sockerrör, livars saft genom tuggning, utsuges af de infödda,
odlas af dem.

»Umbila», majs, 4 ax. 250
»Iqoma», korg att bära skördade majsax, pumpor m. m. 251

från åkern. Tillfällig lagning i botten af infödd hustru.
Malutuli stam. Gåfva af kristen, Appclsbosch.

Lika med 241. 252
Lika med 127. 253
Lika med 144. 254
Lika med 184. 255
Lika med 3. 25(»
Ett lerkärl. 257
En korg. 25S
En kalebasskopa. 25!)
En kalebassked. 2(>0
»Indhlu» = hyddan. 2(>1
»Izintingo», vidjor, som växa vildt i skogarna. a
»Izintingo» bindas med »ikwane», ett slags vass, hvaraf b

äfven billiga, men varma liggmattor göras.
• »Umsamo», dea halfcirkelformiga platsen i hyddan. Den c

är husets »offerhärd» och skulle egentligen endast beträdas
af präst eller prästinna. Här brännas offer för »amadhlozi»
(de aflidnas andar). »Umsamo» är också platsen för ölkärl.

»Iziko», eldstaden, där elden ofta hålles vid makt dyg- d
net om.

»Isicapa», dörr med stängsel. e
Hyddan är gjord af infödda på Appelsbosch, utom bott-

nen, »iziko» och »umsamo», afstängningen, som de icke
ville eller kunde åtaga sig att utföra och därför äro gjorda
af hvit man.

FRV I. WALBERGS SAMLING AF ZULUSAKEE.

Fru I. Walbergs samling af Zulusaker från
Emtulwa missionsstation, Natal.

-6 Zulu-mediciner, erhållna af en infödd doktor afNzondi-
stammen. Höfdingen Umhloto. Distr. Greytown.Natal.

1 Den unge mannen biter i dessa mediciner, blåser ut
styckena och tänker på flickan. Äfven males däraf och
blandas med smuts af hans egen kropp och flickan bjudes
att snusa. Detta skall göra,

att hon börjar att älska honom.
Hon är naturligtvis omedveten om, hvad som finnes i snuset.

il »Ilabateka».
1) »Isliinga».

c »Uvenhle».
(I »Incamatyela

.

»Umuwclcla».
t »Umkapalanga».

g »Isitwa».

II »Usililo».

Om man sticker med en knifspets i »Usililo» kommer
det liksom tårar ut och dem tager man och stryker pa de
andra bitarne. Detta skall hafva den verkan, att Hickan
börjar gråta efter den, som så gör.

i Påsen, i hvilken medicinerna förvaras.
j Vingpenna, använd som fodral.
2 För att hämnas på flickan och göra henne sjuk. om
han ej

.
lyckas att vända hennes hjärta till sig, använder

mannen dessa mediciner. De malas och blandas med lejon-
fett. Med medicinen struken på handen tager han i henne
och hon börjar blifva hysterisk och skrika.

a »Umkanda».
b »Uncinci».
c »Inhlanganisela ihabia», som kommer flickorna att skrika.
(1 »Upiko».
3 Mediciner, som en yngling lägger i en flickas mat, för
att hon skall börja att älska honom. Innehåller

:

»Utyisiswe».
»Upamapuca» (de svarta smulorna).
»Isipikileli» (fjädern).
»Isidala, Amavuta emvubu». (Fett af flodhäst).

ZULtT-MEMCINER. 23

Medicin, som ynglingen stryker öfver flickans ögonbryn!
för att hon skall se endast honom och glömma den andra,
som han fruktar, att hon älskar. Innehåller:

»Inkungwini», »Umpi ka i boni».
Mediciner, som ynglingen använder, för att flickans 5

hjärta skall vända sig till honom.
»Ilabateka».
»Unganisela».
»Isiwisa».
Dessa mediciner malas och blandas med lejonfett. Med

6

sådant i handen tager han i flickan och hon skall då börja
älska honom.

» Usahlulamanye »

.

»Umtiti wempisi», (kött af hyena).
»Umdaka wendblovu».
»Indabula lovalo», (en hvit sten).
»Umpi ka i boni».
»Isinqanti».
»Ukebeli weni».
»Uvuma» eller »Isikwali». Kräkmedicin, användes 7

för att få kasta upp gallan. Blott en tumslång bit får
användas till en dosis. Denna stötes och blandas med en
kopp ljumt vatten och drickes. Ofvanpå detta drickes kallt
vatten. Den svider och bränner i halsen.

Denna medicin är sällsynt, ej känd af de infödde i all-
mänhet. Köpt af en infödd af Amabomvu-stammen. Växer
i trakten af Greytown, Nafal.

Två slags mediciner, som malas och blandas. Dettas
skall mannen dricka, om hans hustru ej får några barn.

»Intalibombo».
»Ihluse».

»Umbinda» och »Ikungini» (svart). Dessa mediciner!)
biter man uti, om åskan går, för att man ej skall träffas
af blixten.

Flera mediciner, malda och sammanblandade. Drickes, 10
om man är sjuk i magen. »Umakubalo».

»Umsisi», att äta eller dricka, om man är sjuk eller IT
har feber. Man skall då äfven koppa sig här och där på
kroppen samt hälla af medicinen i såren.

Samma medicin som K) och 11. 12
Ingwavuma». a

»Izindiandia».
\,

»Usahlulamanye».
c

24 FRI' I. WALBEEGS SAMLING AF ZDLUSAKEE.

d »Isisevu».

o »Ilabateka».
f »Ipengulula.

g »Isimagade».
h »Amangwe».

8
— 12. Erhållna af en infödd »doktor» af Nzondi-

stammen.

18 Ett halsband att sätta på sig, dä man väntar åskväder.
Man biter eller gnager litet af dessa mediciner och spottar
ut dem i luften. Därigenom hindrar man blixten att träffa sig.

a »Umapindana», (mot åska).
1) »Umuwelela», (mot åska).
c »Umanaye», (mot åska), men äfven att tvätta sig med,
om inan är sjuk i kroppen.

»1 »Ubulibase», brännes och man inandas röken, för att

bota hufvudvärk vid åskväder eller eljest.
e »Umvalo valayo», (mot åska).
f »Umkataso», (mot åska) och mot hosta och förkylning.
g »Umpi ka i boni», (mot åska).
h »Indungulu (i hornet a), mot åska och mot förkylning.

i »Umsisi» (i hornet b) eller aska af brända och sam-

manblandade mediciner. Om åskan går, äter man något
däraf eller koppar sig på kroppen och häller af denna
blandning i såsen, eller tager man däraf på fingret och

stryker ett svart streck i pannan rätt ned öfver näsan.

Detta tvättar

man bort igen, när åskvädret är öfver. Man
stryker äfven på dörrposten för att hindra åskan att komma
in ' i huset, Om det haglar, tager man litet hagel och
släpper ned i hornet ofvanpå medicinen och stänger in det

där, för att det ej skall slå ned och förstöra skörden.
Hornet c innehåller hår af ett vikit djur, som heter

»Ikalatyo, som ungefär är af en katts storlek. Man brän-
ner litet af håret och det lilla nyfödda barnet skall inan-

das röken däraf för att därigenom bevaras för svårare

förkylningar.
Hornen a och c äro af vanliga får af de hvites ras

och b är af ett svart får af de inföddes ras, som fanns

innan de hvite kommo till landet.
13 är erhållet af en infödd af Undblaniini-staminen

från Bichmond, Natal.

•14—17 Fyra kvinnofigurer af obränd lera. Oklädda.

IS Kvinnofigur af obränd lera med ett litet förkläde.

ZULD-MEDICINEB. 25

Kvinnofigur af obränd lera med två små förkläden af 19
glaspärlor. %) *

Fem »oxar» af lera. 20—24
Sex snusskedar. 25—30
Medicinhalsband, från en Zulu-»doktorinna». 31
»Umahlozana», kräkmedicin. a
»Umtomba», ätes, om man har svullnader på kroppen, b
» Umanaye

»
, man biter i den, spottar i händerna och e

tvättar sig därmed, om man känner sig sjuk.
»Unyangwana», man biter i den, om man har ondt id

bröstet.

»Umkubandhlovu». Males och snusas, om man hare
ondt i hufvudet.

»Isiqungwa se hlati». Man biter i den och smörjer f
sig därmed, om man känner sig svag i kroppen.

»Inkomankoma». Medicin af ormbunksrötter, användes 32
mot bennikemask.

Rötterna af »Umhlaba», blandade med den röda mask- 33
medicinen 34.

»Incamu». Medicin mot röda maskar. Stötes och 34
blandas med vatten samt med rötterna till »Umhlaba» (en
kaktusväxt 33). Användes sedan som lavemang och dric-
kes samtidigt för att mota maskarna.

Halsband med svarta träbitar »Umtomboti». Skall 35
skydda mot »Ingubane», ett slags osynligt väsen, som går
in i människan och äter hennes tarmar, så att hon dör.
Xär det känner lukten af detta halsband, flyr det.

#»•-

Uppsala 1907. Almqvist & Wiksells Boktryckeri-A.-B.

infödda doktorerna hålla
dem hemliga. Lutuli stam, Inblangakazi.

!)S—<)(> >Jnongonongo», armband.
Malutuli stam, Isikotwe, Appelsbosch.

100 »Isisaka», hufvudprydnad. Bäres vid större dansfester
af dem, som ej ha hufvudring (isicoco). Gjord af stjärt-
fjädrar af en fågel, »isaka buli», (Chera procnc), livars
långa stjärtfjädrar äro mycket eftersökta för hufvudplymer
och därför dyrbara. Dessa fjädrar fällas om vintern.

Lutuli stam, Inblangakazi.
101 »Indondo». Denna mässingskula är gammal; tillverk-

ningsort obekant (troligen Zululandet). Indondo spelar en
viktig roll bland zuluerna. Den fästes i »isidiya». ett
skinn, som bäres af den nygifta kvinnan, öfver bröstet ned
på magen. Efter sex månader attägges isidiyan om hustrun
är hafvande och indondo aflöses och gömmes. Den går i
arf och utlånas för 1 sh. per gäng. 10 å 12 stycken fästas
vid isidiya ofvaupå vid bröstet och nedflyttas af svärmodern
eller, om hon är död, af en äldre tillkallad kvinna, allt-
eftersom hafvandeskapet fortskrider. Om den nygifta kvin-
nan ej blir hafvande, bäres isidiya med izindondo (plur af
indondo) en tid för att sedan attäggas.

Förr brukades indondo också af gamla kvinnor och
fastades vid »isibamba» (magbandet).

Lutuli stam, Inblangakazi.
108 »Ingusha», armband.

Sobuza stam, Umvoti, Ifaye. Gåfva af Sara Zulu; Ifaye.
103 »Ijembula»j öronhängen. gjorda och skänkte af Sara

Zulu, Ifaye.
104 »Igeagane», halsprydnad.

Sobuzas stam, Umvoti, Ifaye. Gåfva af kristen hustru.
105 »Ihobe», halsband. Gåfva af en liten flicka. Mittra

Zulu, Dundee.
100 »Ishende», magbaud att bäras af flickor, ej hustrur,

som bära »isibamba».
xl07 D:o. Gåfva af Nokuhlupeka Cele, kristen flicka. Ifaye.
10H I):o. Sobuzas sram, Umvoti. Ifaye.
109 D:o. » » » »'

1 Nephrodinm athamaiitioum.

lirsiiEKÅD.SSAKER. 11

Husgerådssaker.

»Imbiza yotshvvala», ett mindre ölkrus, uvari vörten 110
hälles och sedan jästen.

Lutuli stam. Inhlangakazi.

»Incazi yotshwala», ölkrus, hvari färdigt kafferöl (»ut- 111

shwala») hälles frän imbiza. Denna neb de andra lerkär-
len äro gjorda af »ibumba» (se 230).

Lutuli stam. Inhlangakazi.

Lerkärl. Nyuswa stam, Ozwatini. Oafva af fru Aurora 112
Ljungqvist. Appelsbosch.

Lerkärl. Nyuswa stam. Ozwatini. Gåfva af fru Aurora 113

Iijungqvist. Appelsbosch.

»Isigubu sotshwala», ölkrus af »iselwa», ett slags pumpa. 114

Häri hälles öl fr. »imbiza».

»Ukamba lwotshwala», ölkanna af »ibumba» (lera). 115—110
hvarur öl drickes.

Nyuswa stam, Mona. Gåfva af en kristen.
Lerkärl. Malutuli stam, Isikotwe. Gåfva af fru Aurora 117

Ljungqvist, Appelsbosch,
»Ibanga», ölkanna af »iselwa», hvilken som ung ätes. US

men mogen för sitt hårda skal användes till öl- och vattenkärl.
Nyuswa starn, Ozwatini.
»indebe yotshwala», skopa att ösa öl ur »imbiza» med. 119

Nyuswa stam, Ozwatini. Gåfva af kristen flicka.
»Indebe yokupuza», att dricka öl ur: endast för man- 120

nen. (ej kvinnor och barn). Gåfva af kristen inom Nyuswa
stam, Mona.

»Ikamu lokukama utsbwala», ölsil, gjord af »ukazL. 121
ett slags gräs, sys med följande.

»Isikonko», gräs. livarai tråd att sy ölsilar göres.

»Uti lokutunga», synål. 1--

Nyuswa stam, Ozwatini.
»Isiketo», sked att skumma »utsbwala > med; göres af 123—125

en palm »ilala» (Hyphame crinita), som växer vid kusten
och sys med »uzi lwesanto», »Isanto» är en klätterväxt.

2 af dessa iziketo äro gåfvor af kristen inom Nyuswa
stam. Mona.

»Indebe yokwepula utshwala», ölskopa att användas, när 120—127

ölet kokas och omröres.
Lutuli stam. Inhlangakazi.

12 LJUNGQVISTS SAMLING AV ZULUKAKER.

128—129* »Isitebe sokubek' isiketo», små mattor att lägga »isi-
keto» (skumskeden) på.

Malutuli stam. GåfVa af kristen kvinna. Appelsbosch.
130 »Itunga lokusenga», träkärl att mjölka i. Urholkas

med en krokig knif.
131 »Igula lamasi»,

Lutuli stam. lnhlangakazi.
•25 »Upondo lokulumeka», »koppglas».
•2(> »Upondo loknta», lavemangspruta för äldre.
•27 »Upondo lokuta». lavemangspruta för barn.

25— 27. Lutuli stam. lnhlangakazi.

Kläder och prydnadspersedlar.

28 »Umutsha», klädesplagg, som bäres af manliga indivi-

der. »Ibeju», den bakre delen är gjord af kalfskinn och
»isinene», den främre delen, »coveriug the private parts .

är gjord af vildkattskinn.
Lutuli stam, lnhlangakazi.

•2!» - Umutsha wendoda efutshane». umutsha för en kort-

växt man. Gjord af »ucagidi», en vessla. främsta skinnet
på isinene af »inogwatsha», hare, och de andra af get.

Malutuli stam, Appelshosch.

30 »Umutsha wensizwa», en ung mans umutsha. gjord af
getskinn. Gåfva af en kristen yngling pä Mona. Xyuswa

stam, Appelsboschs Miss.-distr.

31 »Umutsha womntwana». en liten gosses umutsha.
Nyuswa stam, Ozwatini, Appelsboschs Miss.-distr.

32 »Isicoco», männens hufvudring. Göres af ett hvitt.

gumuiiartadt ämne på mimozaträd. Isicoco fastsys vid hå-

ret. Innanför ringen afrakas håret och utanför, om någon

af bärarens hustrur dött.
Malutuli stam, Appelsbosch.

KLÄDES OCH PRYDNADSPERSEDLAK. I

»Isidwaba». gifta kvinnors lifkjortel. Garfväs af bo-^
skapshudar, som utspännas med pinnar på marken, sedan
håret aflägsnats. (luden bearbetas med aloeblad (de äro
taggiga) och hvassa järnstiit. tills det ludna, som synes på

isidwaban framträder. Isidwaban tillverkas af sakkunniga

och säljes för ända upp till £ i.
»Usungulu». nål att sy isidwaban med. 34

»Usinga», tråd, som göres af kreaturssenor. 35.

Lutuli stam.. luhlangakazi.

»Isibamba», klädesplagg. Göres af ett gräs, kalladt 30—40
»imhlahle» och bindes med »uzi», som fås af basten af ^^
vissa träd, här umkfwane (vildfikon), och flätas till tråd

eller snöre.

Gifta kvinnor bära de bredare kring magen, när de

födt första barnet eller om de flera år varit ofruktsamma.

Isibamba får äfven tjänstgöra som björkris för mindre

barn, då modern lossar bandet i bast. — Det sitter kvar

äfven nattetid. Om mindre djur (»izintwala») af ett visst
äfven i Sverige förekommande slag, slagit sig ner i isi-

bamba. aftages det och slås mot jordgolfvet. då gästerna

ramla ut och dödas.
Af det smalare slaget bäras ända upp till K) st. af

brudar. Efter bröllopet läggas de åsido.

»Imhlahle», gräs, hvaraf »isibamba» göres,

»Ingcenhii», växer norr om Tugelafloden. Matmattor 42

(»izitebe zokudhlela») göras häraf.
»Uzi», i rå form och bearbetad till tråd. 43

»Umumba», ett annat slag af »isibamba», gjordt af uce. 44

ett slags fint flodgräs. Pärlorna äro fastsydda med »usinga»
af senor.

Lutuli stam. luhlangakazi.

»Isigege» eller »umutsha wentonibazana». Denna dräkt

hares af ogifta flickor och är den enda betäckning, som

dessa bära "ända till öfver 20 år, om de ej dessförinnan

blifvit gifta. Enär zuluerna ogilla barnäktenskap, är flic-

kan oftast öfver 20 år. innan hon ingår i äktenskap.

Af hänsyn till de hvite täcker sig dock flickan ofta

med sin soffilt. Pärlorna hopfogas med »usinga».

Höftbeklädnader. Sobuzas stam, Umvoti, Ifaye. 45-4S

D:o Malutuli stam, Appelsbosch. 4i»

»Isigege somntwana». höftbeklädnad för liten flicka. 50

Usiane stam. Egvveni. Appelsboschs Miss.-distr.

L.TlTNWjVIST.S SAMLIMI AP ZCIiUäASEE».

»Imbeleko», getskinn, hvari små barn bäras på nio-
as rygg.

Lutuli stam, Inhlangakazi.

52 »Umsonto», hufvudprydnad af kalfskinn (2 st.). Lutuli

stam, Inhlangakazi.

53 T): o af getskinn.

Gåfva af en kristen nicka, Nyuswa stam, Mona. Um-
sonto bäres af ynglingar på frieritärd eller andra högtidliga
tillfällen. Bäres äfven af en gammal man (ej kvinna),
om han vill agera ung. - Umsonto viras kring pannan.

54 »Isixova» af strutsfjädrar, pannprydnad egentligen för
manliga könet.

Malutuli stam, Appelsbosch.

55

mjölkkalebass. »Amasi», sur mjölk.

Utan silning hålles mjölken direkt från »itunga» till »igula»,
där den får stå och surna. Vasslan uthälles genom ett
litet hål i bottnen. Amasi är kraftig, men oftast bittert
sur. En zufti kan icke förtära söt mjölk, knappast som
medicin. Smör begagnas ej. •

Igula göres af »iselwa».
132—133 »Igula lomntwana». ett, barns igula. Kvinnor och barn

få ej hämta amasi ur »igula lamasi», som är afsedd för
kraalägaren och den han bjuder på. Kvinnorna ha en egen
igula. (Kraal = zulugård).

134—135 »Ukamba Iwamasi». Amasi kärl att dricka amasi ur.
I den hälles ur igula lamasi.

186 a—d »Indebe yomntwana». barnens indehe, ur hvilken de
dricka amasi.

131— 136 Lutuli stam, Inhlangakazi.
137 »Umkomhe». tråg, afsedt endast för gärds- eller hydd-

ägaren, som däri lägger kött med spad, hvilket senare
han dricker vid ena ändan af träget, — »Ububende» ser-
veras också på Umkombe. »Ububende» tillredes af blod
och vissa partier af köttet och är en älsklingsrätt bland
zuluerna.

Lutuli stam, Inhlangakazi.
X I3S »Uqwembe» användes som föregående, är gjord af »um-

ganu»-trädet (Sclerocarya caffra), hvars bark är god för
garfveriändamål och af hvars frukter en berusande dryck göres.

Sobuzas stam, Umvoti, Ifaye.
133 »Umqenije», barn äta all slags föda härur. Användes

älven till mjölk och ölkärl. Aten af termiter i bottnen.
Usiane stam, Egweui, Appelsboschs Miss.-distr.

1M »Ipini lokubonda». spade att röra i »ububende» (se 137)
och »isijingi» (gröt af majsmjöl och pumpor).

Lutuli stam, Inhlangakazi.
Xlil »Unyazi». korg för matvaror af olika slag. Flätas af

kvinnor af »umhlale» -gräset med »ibunda» (Dombeya na-
talensis).

.Xvuswa stam. Ozwatini.

HU8GEBAD8SAKER. 13

»Ubengeqonia», korg att bära majs och andra matva-142
ror i. Flätas af män af olika slags gräs med »ibunda».
(Se n:o 141).

Malutali stam, Isikotwe. Appelsbosch. Gåfva af fru
Ljungqvist, Enzansi, Appelsbosch.

I):o. flätad af ilala-palmen (Hyplnene criaita) och på 148
toppen »ibunda».

Nyuswa starn. Ozwatini. Gåfva af fru Aurora Ljung-
qvist, Appelsbosch.

»Imbenge», matkorg, flätad af män af ilala-palmen. 144
som växer vid kusten.

Matkorg för kraalägaren att lägga stampade, kokta 145
majskorn m. in. uti. Flätad af ilala-palmen.

Nyuswa stam, Ozwatini. Gåfva af fru Aurora Ljung-
qvist, Appelsbosch.

Korg för hvarjehanda småsaker. Det bruna flätämnetlli;
är »ibunda»; benen äro af »uzi lwesanto» (fibrer af klät-
terväxtens, »isanto», stam).

Nyuswa stam, Ozwatini.
»Isitebe sokudhlela», matmatta. Zuluerna bruka inga 147

bord, utan lägga maten eller matkärlen på »isitebe» och
denna pä marken eller jordgolfvet. Gjord af »iiigcenini -
gräset, som växer uppe vid Tugela-fioden.

Nyuswa stam. Ozwatini.
»Isitebe», matta att sätta stenen att mala majs och 14S

annat på.
Amasembo stam. Umgeni. Bayne's Drift. Gåfva af

Fleofase Nene, evangelist, Appelsbosch.
»Isitebe» för olika slags föda. 14*1
Malutuli stam. Isikotwe.
»Isitebe», svart af hyddrök. Husbonden brukade lägga 150

köttet härpå.
Gåfva af kristen inom Nyuswa stam. Mona.
»Inxwembe yaniasi». sked att äta »amasi» (sur mjölk) med. 151—155
Nyuswa stam, Uinvoti. Gåfva af Fleofase Nene. evan-

gelist, Appelsbosch.
»Inxwembe», slefvar. 150—157
Nyuswa stam. Ozwatini ocli Mona. En del gåfvor af

Moya Kuzwayo, evangelist, Mona. Appelsbosch Miss.-distr.
»Ukezo lwesijingi», skedar af pumpa för kvinnor att 15S—15J)

äta »isijingi» (gröt af majsmjöl och pumpa) med.
»Ukezo lwesijingi», 4 skedar för männen att äta »isi- 160 163

jingi» med. Sobuza stam. Umvoti. ,,

14- LJUSGQVISTS SAMLING AF ZULUSAKER.

164— 1(55 »Ukezo lwesijingi», 2 skedar för barn att äta »isi—
jingi > med.

Nyuswa stam, Ozwatini.
166 173 Diverse skedar.

174 »Isigubu samanzi», liten vattenkruka af isehva».
Nyuswa stam

flickorna

skola älska dem.
»Ugwavana» brukas äfven af unge män. Om en yng-

ling om natten biter af en bit af roten och spottar
ut den

i riktning mot flickans gärd och ropar hennes namn. sa

har det den verkan, att hon drömmer om honom.

»Isiwisa» : en yngling blandar den med fett af lejon eller

flodhäst. När han får se en flicka, som han älskar, stry-

ker han medicinen på sin panna och detta bar den kraft

och verkan, att hon kommer under hans inflytande.

19 »Induku vombiuda», käpp af »umbinda» (ett träd),

eller »induku' yezulu» (himmelens käpp). Denna kappan-

vändes som skyddsmedel mot åska och blixt. Den smor-

ies med fett af något svart nötkreatur eller får, (ej get),

"som blandats med örter. När det börjar åska, tar någon

manlig (ej kvinnlig) ned käppen från hyddans vägg, går ut

ur hyddan och »väpnar» den mot åskan och blixten genom

att i olika riktningar fakta med den mot det håll, där

åskan går. Detta skall hindra åska och blixt att närma

sig gården och göra den skada. Efter åskans slut hänges

AMADHLOZ1DVKKAX OCH TROLLMBDICMEE. 5

käppen äter på sin plats i hyddan. Är ingen manlig in-
divid hemma under åskväder, tar en kvinnlig ned käppen
och slungar den utanför hyddan.

Denna käpp kallas äfven »induku yesiquugo > och anges
därmed, att den utgör ett skyddsmedel mot skadliga infly-
telser af trollmediciner, så att dessa ej kunna närma sig
kroppen och skada den.

Mindre pinnar af »umbinda», medicinerade på sätt, som
förut är omnämndt, slås under åskväder ned i jordgolfvet
vid en af hyddans pelare. Mgot längre sådana finnas fast-
satta på toppen af hyddans tak.

Förr fick »induku yombinda» handhafvas endast af
medicinmän och höfdingar.

Gåfva af Noraqela Lutuli, kristen af Lutuli-stam.
»Ungexo», amuletthalsband, Inhlangakazi. De 2 yttre 20

bitarna äro rötter af en buske, »inshipinshipi» eller »im-
pitshimpitshi», som växer i törnlandet. De tre andra bi-
tarna äro rötter af en buske, »impengu», som trolldokto-
rerna begagna. Skinnbiten är af en apa, »imfene» kallad.
och har ingen särskild betydelse.

Amuletten skyddar mot åskan. Går denna, biter veder-
börande i bitarne och spottar ut den mot åskan och på så
sätt skyddas han mot åskstrålen, som icke törs ta den
vägen. Den har äfven förmåga att göra bäraren osynlig
t. ex. framför en krigshär. Pärlorna köpas i butiker.

De nämnda rötterna begagnas ock som kräk- och aiö-
ringsmedicin. Om en soldat dödat en annan i krig, får
han dessa af en medicinman att hänga på halsen och blir
därigenom »renad».

Malutuli stam, Ifaye, Appelsboschs missionsdistrikt.
Amulettband, består af rötter från 10 olika buskar. 21

Bland dem är den hvita och välluktande roten af »indun-
gulu» 1 : bäraren biter af en bit och sprutar ut den mot
åskan till skydd mot denna eller biter i den mot knip i
magen, vidare »impengu», åskmediciu eller medicin, som
man smörjer benen med till skydd mot olycksbringandc
annan medicin.

.Malutuli stam, Appelsbosch.
Halsband. TJestår af träbitar från »inshipinshipi» (en 22

buske) och glaspärlor. Kristallen, infattad i »uxamu»-
skinn, är mera en prydnad.

1 Ki^mpforia sp.

(i LJUNGQYIST8 SAMLING AF ZULUSAKEIS.

»Uxamu» (Varanus) är en stor ödla, som säges varna
för krokodilens närhet. Den uppgifves sticka sin klufna

tunga i näsborrarna på en person, som om dagen in-

somnat ute i det fria, oeli utsuga lians hjärna, sa att
döden följer. — Stjärten säges vara så stark, att han
kan afslå benet på en människa. Uxamu påstås också
mjölka kor, i smyg förstås.

Läkedomsmediciner och redskap (utan förbindelse
med trolleri).

•23 »Ibinii» (Embelia Krausii), slingerväxt. Roten kokas
i vatten och användes som lavemang mot rödsot och som

dryck mot »ondt i bröstet» vid förkylning.
•24 Frukter, användas mot röd mask, sväljas oftast hela.

Gåfva af Xoraqela Lutuli,

kärl för »amaka» att bära med
sig på färder, isynnerhet till bröllop, innehåller »ubande»
(spånor) af »umtomboti» -trädet. Gjord och skänkt af Sara
Zulu, Ifaye.

/ 223 a—e »Umfuma wamaka» lika föregående. Skänkta af kristna,
Nyuswa stam, Mona,

Diverse saker.

224 >lhau», sköld att begagnas vid dans.
225 D:o d:o begagnas mest af flickor.

Stridsskölden är mycket större.
Usiane stam, Egweni.

226 »Indblendhle», gammalt spjut, funnet i jorden på 11.
Ljungqvists farm, Enzansi, Appelsbosch, och skänkt af
honom. Många af det yngre släktet ha ej sett något så-
dant. Somliga säga att spjutet begagnades för att i krig
rista upp magen på de besegrade offren.

227 »Imbaso», yxa, gammal, funnen i jorden vid Ozwatini.
Nu brukas de hvites yxor.

22S »Iwisa», klubba, användes i slagsmål och att döda
vildt med. Lagen förbjuder att sådana bäras utom gården.

(iåfva af Mlandela, kristen nian, Appelsbosch.
22!) »TJboko», käpp för gamla män.

Gjord inom Macebeni stam, Umbilo, af ett vid kusten
växande träd, »umsimbiti» (Milletia Caffra). Messings-
prydnaden är tillverkad och påsatt af den införide tillver-
karen.

Gåfva af Mgatshelwa, hedning, Appelsbosch.
Käppmakaren klyfver stammen med yxa i flera delar

och tillyxar dem, formar sedan käppen med knif.
230 »Ibumba», lera, hvaraf lerkärl göras. Ätas af somliga

kvinnor, när de äro hafvande.
Nyuswa stam, Ozwatini.

231 »Ibomvu», röd lera, blandas med fett, Användes att
smörja:

a) nyfödda barns hela kropp utom håret,
b) moderns hela kropp efter nedkomsten,
c) afgudapräster under lärotiden och prästinnor äfven

efter invigningen,

DIVERSE SAKER. 19

d) brudar, deras mödrar och tärnor vid bröllop,
e) vid menstruationen.
I alla dessa fall smörjes hela kroppen.
Nyuswa stam, Mona.
»Isoyi», sten att malas, blandas med fett, att smörja "232

kvinnornas långa hårtofs (»inkehli).
Gåfva af evangelisten Moya, Mona.
»Iwele», sten, som ock begagnas att färga håret rödt. 233
Gåfva af kristen, Appelsbosch.
»Umgudhlo», tälgsten, hvaraf »imbizane» görcs (se 234

n:o 217).
»Induku yokusina», danskäpp. gjord af »umsimbiti»-285

trädet (229) ocli tillverkad med knif som do flesta zulu-
träsaker. Den användes af flickor (ej hustrur) vid dans.
De hålla honom upprätt med ena handen och gestikulera
med den i takt med dansstegen.

Nyuswa stam, Ozwatini.
»Induku yokusina». Mycket gammal danskäpp; an- 23(5

vändes af flickor.
Tillverkad inom Nyuswa stam, Ozwatini.
llufvudringen (»isicoco»), som synes på det skulpte-

rade hufvudet, är ett hederstecken.
»Isikwama semiti», medicinväska, tillverkas af flickor. 237

Ofta en gåfva från en flicka till en yngling att lägga sina
kärleksmediciner i.

Lutuli stam, Inhlaugakazi.
»Ipasi», friarebref från hednisk flicka. 238
De gula pärlorna vid ändarne betyda: »bulal' uyihlo,

ngi blonipe ugqumugqumu» = döda din far, jag vördar
»ugqumugqumu» (Cape gooseberry, physalis», en växt,
som växer ymnigt på grafvarne och andra ställen). Uppgif-
ves vara ett styggt hedniskt skämt, men dess egentliga

mening kan hvarken män eller kvinnor häromkring klargöra.
Männen mena, att hon önskar lifvet ur fadern att hon

själf må bli härskarinna i gården, men kvinnorna säga, att
detta icke är meningen, blott ett bildrikt talesätt, hvars inne-
börd de dock icke kunna klargöra.

De blåa pärlorna betyda: »utando lu ti, a ngi ndizc
njengejuba» (= kärleken säger: må jag flyga, som en dufva).

De hvita pärlorna säga: »ngoba inhliziyo yami imhlope»
(=ty mitt hjärta är hvitt, d. v. s. ty mitt hjärta älskar).

Blåa pärlor (af ett annat slag) säga : »ijuba Ii ya ja-
bula eli hlala ecekeni kwenu» (= dufvan jublar, som sitter
på gården hos eder).

X;

20 UONÖQVISTS SAMLING kV ZUXUSAKER.

Hvita och röda pärlor: »intombazana i ti inhliziyo
yami imhlope, inhliziyo yako i bomvu na» ? = flickan sä-
ger: mitt hjärta är hvitt (=

häraf.
201 »Izinlilwa», termiter, hvilka komma ut nr jorden på

kvällarna (i synnerhet efter regn) och fälla sina vingar.

De stekas och ätas af infödda. Ha vi dörren öppen så-
dana aftnar, lockar lampskenet in tusental, så att inom

några minuter kan taket vara svart af dem.

202 »Mala», vild ätbar frukt af »umhlali» -trädet (Strych-
nos spinosa), som är släkt ined Nux vomica. Skalet sön-
derslås med sten eller yxa och kärnan ätes. Växer vild
i törnlandet; tagen vid Ecameni.

203 »Igulugusa», vild ätbar frukt af »Umgulugusa» -trädet
(Strychuos mackenii). Kärnan ätes. Växer i törnlandet,
tagen vid Ecameni. Frukten gul.

204 »Iiitongwane», frukter af »umtougwane» ( Chrysophyllum

natalense), ätes af gamla och unga. Enär de äro något
bittra, bruka de ej tuggas, utan sväljas direkt efter att

först ha blifVit skalade med tänderna, ej fingrarna. Ska-
let, som är godt, tuggas och sedan slinker den bittra kär-

nan lättare ner.

Obs.! 193— 204 gåfvor af infödda kristna.

Njutningsmedel.

»Ugwayi», tobak, som dels rökes i pipa, dels snusas:
detta senare af både män och kvinnor, gamla och unga.
Tobaken males och uppblandas med askan af brända, viss-
nade aloeblad. Prof på zuluernas snus finnas i flera snus-

dosor.

205 Del af aloeblad (Aloe ferox).
2W> »Itongwane», annan art än n:o 204. lika »Gwayi» snus-

dosa. »Umtougwane »-trädet säges förr ha varit endast i

portugisernas besittningar norr om Delagoa bay, sedan i

Zululandet, men planteras nu vid kusten af Natal af hvite

män. som sälja frukterna till iufödde för snusdostillverk-

ning, (iafva af kristen af Nyuswa stam, Mona.
207 »Ishuugu», snusdosa för flickor, att bära på arm eller

bröst. Frukt af »umtongwane» -trädet. Sobuzas stam.

Umvoti. (Kifva af Sara Zulu. Ifaye.
20S »Isigqobela», snusdosa af horn. Malutuli stam. Appels-

boseh.

BUSGERÅDSSAKEK, 17

»Inzaza», .snussked endast för män, att bäras i håret; 20!)
användes äfven till svettorkare. Cirklarna göras med järn-
gaffelpartiet af en paraply. Den svarta färgen fås af sot
under kokkärl.

Nyuswa stam, Inanda, Gåfva evangelisten Kibane,
Ecameni, Appelsbosch.

»Inzaza», snusked endast för män, att fästas i håret, 210
Usiane stam, Egweni, Appelsbosch miss. distr.

»Isikwexe», gamla gubbars snussked, som ock brukas att 211
torka svetten med.

Usiane stam, Egweni.

»Isikwexe», gamla gubbars snussked, som ock brukas 212
att torka af svetten med.

Lutuli stam, InMangakazi.
Dessa båda hängas om halsen.

»Tntshengula», unge mäns snussked. 213— 21(i
Sobuza stam, Umvoti, Ifaye.

»Insangu», hampa, livars rökning i alla afseenden ver- 217 y.
kar förslöande.

»Igudu » , » insangu » -horn

.

»Isigudala», röret, skaftet,
»Imbizane», hufvudet, göres af tälgsten (»umgudhlo»,

n:o 234).
»Imbizane» fylles med »insangu», vatten hålles i »igudu»

ända upp till »imbizane», rökaren sätter »igudu»-mynnin-
gen till munnen, drar och blåser ut rök och saliv genom
ett långt ihåligt gräs och gör därvid på marken zulugår-
dar och andra figurer.

Lutuli stam, Inhlangakazi.

»Igudu», Gåfva af en kristen på Mona. 21S
»Igudu», min bror, H. Ljungkvist, Enzansi, Appels-21!)

bosch, förstör sina arbetares »amagudu» (plur. af »igudu»);
en dag fann han denna reservpipa,

»Insangu» tinnes i »imbizane».
»Amaka», välluktande kryddor, som blandas af 8 å 10

olika örter eller träd, dels blad, dels frön, dels rötter,

dels ved af »umtomboti» -trädet (Exea^caria africana).
Kropp, »umutsha» (n;o 28) och »isidwaba» (n:o I53) smör-
jas med »amaka», som blandas med fett,

»Isigobongo samaka», kärl med välluktande kryddor. 220
Nyuswa stam, 'Ozwatini.

Samlingar frun NataJ. '•

18 LJDNGQVISTS SAMLING AF ZtTLUSAOR.

221 »Ubande», ett stycke af »unitomboti» -trädet. Med
knif afskäras spånor och blandas med örterna, Nyuswa
stam, Ozwatini.

222 »Umfuma wamaka»,