Täckhammar år 1955

"Gårdens gamla huvudbyggnad ansågs nu alltför gammalmodig och revs ner 1804 för att ersättas av ett nytt stenhus i tidens nyklassicistiska stil. Sedan huset blev färdig 1808 har det endast genomgått smärre förändringar i exteriör och planbildning. Endast i inredning och möblering ha tidens växlingar i smak kommit till uttryck. Corps de logiets exteriör är ett fullgott uttryck för tidens klassicistiska stilideal. Grundplanens rektangel mäter 22 x 12,3 m och husets höjd från stenfoten till takfoten är 8.8 m. Ett lågt sadeltak, belagt med plåt täcker huset. Denna takform blir vanligt vid 1800-talets början, omväxlande med det låga, avvalmade taket. En ofta tre fönsteraxlar bred mittrisalit blir nu det enda avbrottet i fasadens monotomi. Så ock på Täckhammar. Mittrisaliten var ursprungligen krönt med en rak, låg attika med två urnor som enda prydnad i vardera änden. Dess funktion var att dölja det låga taket. Ett rundfönster i mitten gav ljus åt vinden. Man måste beklaga att denna låga attika, som underströk husets avgjorda längdriktning, på 1860-talet förhöjdes något och kröntes med en liten spetsig frontong. Härigenom gick längdbetoningen förlorad. Man får nu en känsla av att fasaden vacklar mellan horisontal och vertikalbetoning. Numera är en del av gipsornamenten från 1860-talet borttagna. Detta ger attikan en linjerenare form. Vad som särskilt ger murytan dess prägel är de höga fönstren med stora rutor. På grund av sin storlek ge de ett intryck av att sitta alltför tätt, men samtidigt understrykes härigenom den horisontala riktningen. Samma verkan ger gemisen som på ett markant sätt skiljer våningsplanen ifrån varandra även i det yttre. Festvåningens belägenhet en trappa upp, avslöjas genom de höga fönstren med kraftigare övre losholtzar samt de gemiser, vilande på konsoler, som överskugga dem. Ursprungligen var detta fallet endast för övervåningens tre mittersta fönster. Senare ha husets samtliga fönster försetts med sådan utsmyckning, vilket förtar betoningen av mittpartiet, som ursprungligen var menat. Takfoten omgärdas av en kraftig gesims, som särskilt kommer till synes på gavlarna. […] Portalen mot gårdssidan är hållen i stram antikiserande stil med krön i form av en rektangulär yta med ett mindre fält (numera borttaget) som inramas av en utskjutande gesims, uppburen av i trä skurna konsoler. […] Numera är huset målat i vitt, men den skära färg, som man ännu finna rester av på grundstenarna samt mindre partier på huset där färgen flagnat av, härrör med stor sannolikhet från den första målningen" /Ur "Täckhammars gårds historia" av Lena Böklin (1959) sidan 17-19

Foto i bildalbum, bilaga till Lena Böklins kandidatuppsats "Täckhammars gårds historia" år 1959