Bertil Nymans liv, "i stället för vapen"

I boken ”Pojken som lockades av världen utanför” (Sörmlands museums förlag 2006), redogör Bertil Nyman för sitt liv. Samlingen på Sörmlands museum består förutom skriftligt material även av många fotografier och föremål. Om uppväxten i Nyköping, om hans erfarenheter under de kontroversiella sjukhustransporterna genom Sverige under andra världskriget, om resan till USA 1949 och om volontärarbeten på Västbanken med flera ställen. Om barndoms- och skolminnen, utbildningar och medlemskap i Missionskyrkan. Folke Bernadottes bok ”I stället för vapen” från 1948 ingår i Bertil Nymans samling och kan beteckna hans insatser under sitt liv.

Nedan följer först en kortfattad redogörelse för samlingens innehåll, följt av en kort personbiografi. Ovan nämnda bok bygger på Bertils alla berättelser i Sörmlands museums projekt LIV (1996-1998), med syfte att samla in livsberättelser. Förutom dessa har Bertil lämnat in kortare berättelser, exempelvis om "Mina kläder som barn - uppväxten" där han berättar om familjen "i små omständigheter" och kläder han haft som barn. Han berättar levande om golfbyxorna han hade, likadana under flera år, samt att mamma ordnade knivskarpa pressveck till skolavslutningen. "Jag har varken förr eller senare sett golfbyxor med pressveck".

Samlingens innehåll:
Från barndomen kommer fem pojkböcker, om indianer mm tryckta mellan 1919 och 1930. Och en fiol med fem nothäften från 1920-talet.

Skolböcker, Folkskolans geografi 1928, Färdeneslandets historia 1-2, 1933 och 1934. Svensk rättskrivning och ordlista. I träslöjden på Västra skolan på 1930-talet har Bertil gjort en besticklåda, smörspade, hammarskaft, handdukshängare och en trägunga. Ett mörkblått förkläde sydde han i syslöjden.
Från vidareutbildningar, bland annat på Hermods och Katrineholms tekniska skola finns ett antal böcker. Läroböcker i maskinritning, funktionslära, aritmetik, elektrofysik och grafostatistik, 1940-tal. Samt en räknesticka, ett skrivhäfte och ett pennskrin.

Bertil var medlem i Missionskyrkans juniorförening från 12 till 18 års ålder. Två sångböcker är representerade, en norsk ”Juniorsangbok” från 1920 och en svensk från 1935. År 1941 fick Bertil en roman ”På farliga vägar”. Han fick boken av sin frireligiösa mor som en varning för storstadens frestelser. Bertil hade just flyttat till Stockholm.

Under andra världskriget gick Bertil med i Rödakorskåren och skrev in sig som värnpliktig. Det ledde till hans medverkan vid de kontroversiella sjukhustågen med sårade tyskar genom Sverige 1941-43. Bertil har själv kommenterat den i sin bok ”Visst kan man ha åsikter om det var rätt eller fel att avlasta tyskarna genom att hjälpa dem att transportera deras sårade. Den frågan infinner sig ofta och infann sig även när verksamheten pågick. Humanitär hjälp ser inte till folkslag, vän eller fiende utan till medmänniskan. Att vi i viss mån kunde hjälpa även de drabbade norrmännen genom olika privata insatser, lindrar i någon mån den underliga skuldkänsla, som ibland infinner sig”. Bertils militärmössa, båtmodell, inköpte han själv eftersom han tyckte att den mössa kronan delade ut var för dålig.

Från dessa insatser kommer handböcker, soldatinstruktioner (1941). En minnestallrik, ett tennfat, med gravyr, korslagda värjor, krona, SJ:s vingar och texten "Sjukhuståget H 39". En nyckel till tvångsbälte. Sårade tyska soldater var så trötta på kriget så de slängde från sig vapen och utrustning. Av detta omhändertog Bertil en tysk militärhjälm, bajonett, patronväska, gasmask i behållare och vattenflaska.

En märkestavla innehåller diverse minnesmärken från kriget. Förutom flera från Röda Korset ingår här den tyska riksörnen, Alprosen, tre märken från Waffen-SS, en röd rysk femuddig stjärna ”kommissariestjärna” för uniformsmössa och en kokard från en finsk uniformsmössa mm.
1945 arbetade Bertil som sjöman på s/s Koster, med resor till bland annat Antwerpen och Skottland (med minrisktillägg efter krigsårens härjningar på Nordsjön). I samlingen ingår ett blåställ, med kapsylöppnare i fickan, från Försvarets fabriksverk.

1949 for Bertil med M/S Gripsholm till USA, det var familjen Young i New York som tog emot i sitt hem. Från denna resa finns två pärmar med minnesnoteringar och handlingar, diverse souvenirer i form av ankare, brosch från M/S Gripsholm, frihetsgudinnan och framför allt Bertils stora resekoffert.
Bertil Nyman har i en bilaga till kofferten berättat om när han köpte denna inför en årslång resa till USA. Amerikakofferten innehöll förutom hemvävda linnevaror som mamma insisterade på att han skulle ha med för att inte ”komma som en fattiglapp”, även diverse andra svenska produkter som högeligen intresserade de amerikanska tulltjänstemännen. Bilagan avslutas:
”Att jag sedan under min årslånga vistelse i Amerika inte någon gång tog upp något av linnet i kofferten utan det blev liggande - är en annan historia. Mrs Young blev nästan förnärmad och sa: ”Tror verkligen Edith (min mor) att vi är så fattiga i Amerika att vi inte ens har sänglinne”.

Ytterligare en USA-resa företogs under 1970-talet. Från detta tillfälle kommer en pin med svenska och amerikanska flaggan och en slips mm. Från 1970-talet är även en så kallad ”tropikkostym” med blå/vitrandig kavaj, blå manchesterbyxor och ett par färgglada kalsonger.

Under perioder, 1987, 1990 och 1993 medverkade Bertil i volontärarbeten i Israel, på Västbanken och i Kroatien. Minnena därifrån består förutom fotografier även av en mörkblå jacka med svensk flagga på ärmen, en rutig skjorta och en beige tröja.

I samlingen från Bertil ingår även två fotografialbum och enstaka foton från hans fostermor Bertha född Karlsson (1908-1999) gift med Bertils far Einar 1953. Mer om henne se nedan.

Kort personhistorik:
Bertil Nyman är född i Nyköping 1920-11-12. Familjen bodde i en tvårumslägenhet på nedre botten i ett hus på Repslagaregatan 14. Han har en syster som heter Britta. Bertils pappa Einar var målare med egen verkstad, ”Nyköpings Måleriaffär” som först låg vid låg vid Stora Torget 1, men sen flyttade till Hospitalsgatan 23. Modern var först hemmafru men arbetade senare som vikarierande sömnadsföreståndarinna på S:t Anne mentalsjukhus.

Efter folkskolan arbetar Bertil med olika saker bland annat som lärling hos sin far. Tidigt gick Bertil med i Röda Korskåren i Nyköping, så när han blev inkallad under 2:a världskriget fick han sjukvårdstjänst. Han blev också uttagen att som sjukvårdare tjänstgöra på Röda korsets sjukhuståg som skulle transportera sårade tyska soldater från Finland till Norge, se ovan.

Efter kriget utbildade sig Bertil ingenjör vid Katrineholms Tekniska skola. Han träffade sin fru Margit och gifte sig 1953. Paret bodde sen i Stockholm där de båda barnen Gunnel och Claes föddes. Mellan åren 1965 – 1985, då han gick i pension, arbetade han vid FFV (Förenade fabriksverken) i Eskilstuna.

Om Bertils fostermor Bertha Nyman född Karlsson. Hon var Bertils far Einars andra hustru:

Bertha föddes i Nyköping, dotter till möbelsnickaren Erik ALBERT Karlsson, född i Regna i Östergötland 1880-02-14, och hans hustru Anna Ingeborg Johansson född 1882-08-14 i Loftahammar.

Modern Anna drabbades av sjukdom, i församlingsböckerna står noterat att hon ansågs ”obotligt sinnessjuk enl. intyg av G. Lundberg 21/1 1915”. Detta ledde till skilsmässa, vilket står noterat den 11 augusti samma år. Anna gick bort 4 januari 1916, ”på församlingen skriven”.
År 1924 gifte fadern Albert Karlsson om sig med Henrietta Amalia född Andersson 1893 i Nyköping. Hon går under namnet Herta och finns med i Berthas fotoalbum.

Bertha flyttade 1921 till sina farföräldrar torparen Karl August Karlsson född 1849 och hans hustru Stina Lotta född Andersdotter 1852, Nybygget, Gollbo, Regna socken i Östergötland. Hon konfirmerades i Regna kyrka 1922, foto finnes.

Bertha återvände till Nyköping under slutet av 1940-talet och gifte sig 1953 med Einar Nyman i hans andra gifte.

Bertha var ansluten till Missionsförbundet sedan ungdomen. När hon flyttade tillbaka till Nyköping blev hon medlem i Nyköpings Missionsförsamling. Missionsförsamlingen bildades 1862 och var den första frikyrkan i Nyköping.