"Draken har tillskrivits både goda och onda egenskaper och är en symbol som sträcker sig långt tillbaks i tiden. Möjligen sker en förändring av drakarnas betydelse, från en kraftfull evighetssymbol till en ond kraft och symbol för djävulen. [...]
Drakar
Det är inte alltid lätt att skilja på en orm och en drake i den medeltida bildvärlden. Drakarna liknar ofta reptilerna och har ibland långa svansar. I några fall har de försetts med ben och vingar, vilket gör tolkningen lättare. Draken förekommer som symbol i många kulturer och har tillskrivits både goda och onda egenskaper. I Norden har den oftast förknippats med ondskan. Emellertid har det framkommit alternativa tolkningar som mer handlar om drakens kraft än att den just skulle vara ond.[...]
Drakstenarna i Tumbo och Torpa kyrkor har förmodligen tillkommit en bit in på 1100-talet. Ur formsynpunkt liknar de varandra eftersom de båda har bakkroppen/svansen hoprullad i en enkel slinga. Till detta har draken i Tumbo försetts med vingar. Båda stenarna är skadade och har tidigare haft en annan, okänd, placering. Drakarnas symboliska innehåll är något svårtolkat, eftersom stenarna inte sitter i ursprungligt läge, samt på det faktum att de är skadade och hela motivet inte är synligt. [...]
Gycklare, akrobater och lejontämjare
Underhållning av gycklare, akrobater, brottare, eldslukare, dansare och djurtämjare var populära under medeltiden och skådespelen finns omnämnda i medeltida texter. En artist kunde utföra allehanda akrobatiska konster och även underhålla på andra sätt genom sång och dans. Gycklare inbjöds till kungens och frälsets fester, eller uppträdde på platser där många människor samlades som till exempel på marknader. Därför är det kanske inte så märkligt som det först kan tyckas, att scener med dessa figurer uppträder i portaler och på andra platser i kyrkor. Men hur skall man läsa och förstå bilderna? Medeltida källor visar att kyrkans förhållningssätt till artister av detta slag var motsägelsefullt. Motiven har troligen inte haft underhållande syfte, som i verkligheten, utan bör snarast ses som moraliska varningar till människor innan de träder in i kyrkorummet.
I Tumbo kyrka finns fyra spännande motiv som kan sammankopplas med medeltidens underhållare. [...] Ytterligare en figur med en ihopkrupen kropp, kanske föreställande en akrobat, återfinns i tornportalens norra sida. Figuren är dock något otydlig och därför svårtolkad. [...]
Dekorerad sten från äldre monument återfinns ofta inmurade i kyrkornas murar. Det kan vara hela eller delar av runstenar, fragment av gravmonument eller detaljer från rivna portaler. I Hammarby, Torpa, Jäder och Tumbo har flera återanvända stenar påträffats inmurade i kyrkornas väggar. Några av de reliefer som inte sitter på ursprunglig plats har blivit omplacerade i samband med att kyrkan byggts om eller att en hel portal flyttats" / Ur Hugget i sten (2009), sidan 21-23, 25, 31
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
